Förskoleklassen har ett obligatoriskt kartläggningsmaterial som heter Hitta matematikendär syftet är att lärarna ska få förståelse för elevers kunskaper i matematik. I materialet utgör mönster en del av bedömningen. Med en systematisk litteraturstudie som metod har tio artiklar analyserats och sammanställts med fokus på mönster och algebra. Syftet med studien är att klargöra på vilka sätt förskoleklasselevers förståelse för mönster kan ha påverkan på den framtida algebrainlärningen. Syftet är också att se hur läraren kan arbeta för att främja förskoleklasselevers lärande av mönster. I artiklarna synliggörs bland annat det sociokulturella perspektivet, positivismen och det kognitiva perspektivet. Resultatet av artiklarna indikerar att tidig mönsterinlärning har en positiv påverkan på den framtida algebrainlärningen om undervisningen sker på rätt sätt. Utifrån artiklarna presenteras några arbetssätt som främjar elevernas lärande av mönster.

Denna studie har som syfte att undersöka och analysera om och hur schack kan användas som pedagogiskt verktyg i förskolans matematikundervisning med fokus på mönster. Tidigare forskning kring pedagogisk användning av schack  koncentreras primärt till barn i grundskolan. Bristen på forksning kring schack i förskolan utgör det gap som vi har valt att undersöka genom en fältstudie som involverar sex barn i 4-årsåldern och som pågick under en veckas tid. I vår studie har vi använt oss av variationsteori som metod och utförde en förbedömning med fokus på mönster, följt av tre undervisningssituationer med schack och avslutningsvis en efterbedömning som var likadan som förbedömningen.  Resultatet av fältstudien har vi analyserat utifrån Perkins och Salomons teori om transfer och Bishops matematiska aktivitet designa. Utifrån vår analys har vi dragit slutsatser att schackundervisning i förskolan kan skapa möjligheter för barnen att överföra kunskaper om schack till områden inom matematik som ingår i Läroplanen för förskolan. Detta grundar vi på att barnen visade tecken på förändrat kunnande om mönster vid jämförelse av för- och efterbedömningarna. I analysen av vår empiri framkom även transfer i ett flertal olika situationer. Vi har även observerat Bishops matematiska aktivitet designa i analysen av schackundervisningen. Utefter detta har vi dragit slutsatsen att barn med hjälp av schackundevisning kan införskaffa sig mer kunskap om mönster, exempelvis genom att få mer förståelse för reflektion och parallellförflyttning. Även Bishops andra aktiviteter framkommer i analysen.

Studien är en deltagande observation av kommunikativa mönster i matematikundervisning på gymnasiet. Studien har det sociokulturella perspektivet på lärandet som teoretisk utgångspunkt. Materialet som samlades in består av fyra direkt efterföljande matematiklektioner i matematik 1b i en klass som observerats genom deltagande observation. Dessutom har materialet spelats in med videokamera och kompletterats med ljudinspelning, fältanteckningar och en lärarintervju. Studien fokuserar på att synliggöra kommunikativa mönster och deras påverkan på möjligheten för eleverna att kommunicera ett matematiskt innehåll. Analysen utgår från transkriberat material av samtal mellan lärare och elever i plenarundervisning. Vidare analyseras elevernas bänkarbete med hjälp av fältanteckningar och en del videomaterial. Till sist står klassrummens olika form och bänkuppställning i fokus. Där analyseras lärarens rörelser i klassrummet och dess påverkan på kommunikation. Det framkommer i studien att det finns möjligheter till fördjupad kommunikation i matematik i bänkarbetet som inte utnyttjas av alla elever. Plenarundervisningen är präglad av olika variationer av IRE-mönster som ger läraren en tydlig dominans i dialogen. Dock fanns en del observationer där mönstret bryts och eleven får mer delaktighet i kommunikationen. Här kommer studien fram till att det finns en outnyttjad potential för mer reflekterande dialog i matematikundervisningen i den klassen vi observerade.

No description available.

Genom att skapa minnen kopplade till ting får vi människor en känslomässig anknytning till dem. Många har i sina hem arvegods som använts genom flera generationer och som fortfarande fyller en funktion i vardagen. Målet med mitt projekt är att skapa en filt som ägaren kan använda genom hela livet och sedan kunna lämna vidare till nästa generation. Genom materialval ska filten tillåta användning samtidigt som den är tålig nog att användas genom flera generationer. / By creating memories connected to things, we create an emotional bond to them. Many people have heirlooms in their homes used by several generations that still plays a role in their everyday life. The goal of my project is to create a blanket that the owner can use throughout their entire lifes and then be able to pass on to the next generation. The material should allow the blanket to be used while being durable enough to be used by several generations to come.

<p>Arbetet syftar till att ta fram ett koncept till ett klädmärke. En designprocess redovisas utifrån en inspirationsfas som bl.a. omfattar spelfilmen The Zodiac, dokumentärfilmen The Occult History of the Third Reich, fotografier tagna av Phyllis Galembo och föredrag av neurologen och filosofen Sam Harris. Resultatet består av tryck och mönster till t-shirts och skateboards, förslag till logotyp och ett paketeringskoncept. Trycken består av kryptografi, optiska illusioner, omöjliga former och fotomanipulationer av astronauter, samurajer och apor. Temat bakom motiven handlar om hur vetenskap, mysticism, religioner och andra trosuppfattningar ligger i konflikt med varandra men ändå står varandra väldigt nära. Dessutom redogörs för Dem Collectives produktionsförhållanden, löner och miljöarbete, som är den tilltänkta leverantören av kollektionen.</p> / <p>The work aims to develop a concept for a clothing brand. A design process based on a inspiration phase reported as such includes the feature film The Zodiac, the documentary film The Occult History of the Third Reich, photographs taken by Phyllis Galembo and talk by neurologist and philosopher Sam Harris. The result consists of print design for t-shirts and skateboards, proposals for a logo and a packaging concept. The prints consist of cryptography, optical illusions, impossible shapes and photo manipulations of astronauts, samurai and monkeys. The theme behind the rationale is about how science, mysticism, religions and other beliefs are in conflict with each other but still are very close. In addition, reports on Dem Collective relations of production, wages and environmental work, which is the intended supplier of the collection.</p>

Mönsterformgivare på den svenska marknaden verkar i en växande bransch som är svår att slå sig in och särskilja sig på. Många arbetar även som egenföretagare vilket innebär att individens personlighet till stor del påverkar hur varumärket uppfattas. En möjlighet att stärka eller marknadsföra sitt varumärke är genom storytelling, där sanna historier används för att spegla företagets kultur och värderingar, vilket kan bidra till en unik position på marknaden. Det finns sedan tidigare forskning som visar hur storytelling kan användas för att bygga ett varumärke och som marknadsföringsstrategi. Dock har inga studier inom storytelling som riktar sig mot egenföretagare, mönsterformgivare eller den svenska marknaden identifierats. Därför ämnar denna studie att undersöka hur egenföretagande mönsterformgivare på den svenska marknaden kan använda storytelling för att bygga sitt varumärke.  Studiens empiri redogör hur storytelling kan användas vid uppbyggnad av ett varumärke och berör teorier uppdelade i tre huvudområden där hitta historier handlar om varumärkets identitet, anpassa historier om positionering och varumärkets mening samt använd historier som tar upp teorier om marknadsföring och kommunikation. Utifrån dessa teorier och insamlad data med fallstudieansats, där tre framgångsrika och etablerade formgivare på den svenska marknaden intervjuats med fokus på uppbyggnaden av deras varumärken, analyserades materialet för att besvara studiens syfte. Resultatet visar att egenföretagande mönsterformgivares personlighet, bakgrund och värderingar är de främsta delarna som utgör varumärkets identitet, eftersom en stor del av privatlivet sammanlänkas med varumärket. Det är även utifrån dessa delar historier kan hittas och användas genom storytelling. Historierna kommuniceras omedvetet genom mönsterformgivares stil, vilket även är den faktor som särskiljer dem från varandra om den uppfattas unik. Utifrån stilen borde därefter mönster skapas och genom dem kan storytelling sedan användas, både utifrån varumärkets identitet eller från intuition. Historierna kommuniceras därefter i marknadsföringen av varumärket för att nå kunderna eller genom att låta dem tala för sig själva genom mönstren. Kommunikationen i marknadsföringen sker främst genom ethos och pathos på Instagram, Facebook, hemsidan, PR eller andra medier och signalerar olika budskap utifrån varumärkets identitet beroende på vald medieplattform. / Pattern designers on the Swedish market operate in a growing industry that makes it difficult for them to succeed and distinguish themselves amongst others. A lot of them are self-employed, which means that the pattern designers personality have a large affect on how the brand is perceived. An opportunity to enhance or promote their brand is through storytelling, which through true stories that reflect the company's culture and values, can contribute to an unique position on the market. Research showing how storytelling can be used to build a brand or as a marketing strategy exist, although no studies have been found about storytelling on the Swedish market or with the target of self-employees or pattern designers. Therefore this study intends to examine how self-employment pattern designer on the Swedish market can use storytelling to build their brand.  In the case study data has been collected from interviews with three successful and established designers on the Swedish market with focus on how they build their brands. The study explains how storytelling can be used to build a brand and theories concerning three main areas: finding the stories (brand identity), adapting the stories (positioning and the brand meaning) and using the stories (marketing and communication). Based on these theories and the collected data the material was analysed in order to answer the study's purpose. The results show that self-employed pattern designer’s personality, background and values ​​are the main elements that define the brand identity, since a great deal of the pattern designer’s private life is linked with the brand. Stories can also be found in these parts and used as storytelling. The stories are unintended communicated through the pattern designer’s style. Their unique style is also what distinguishes them from others. Based on the style, patterns should be created and through them storytelling can be used, either from the brand’s identity or from intuition. The stories are communicated by marketing or through the patterns where the stories can speak for themselves. The marketing primarily communicates through ethos and pathos on Instagram, Facebook, websites and public relations and has different meaning based on the brand identity depending on the selected media platform.

Mönsterarbete i lågstadiet är en bra start för inlärning av algebra, detta ger en grund för den kommande mer avancerade algebraundervisningen. Studiens övergripande syfte är att undersöka hur arbetet med mönster inom åldrarna 6-10 år kan se ut, och vilka fördelar mönsterarbetet har för elevers kommande lärande inom matematik. Uppsatsen är baserad på nationell och internationell vetenskapligt granskad forskning. Olika undervisningsexempel, som kan tillämpas i lågstadiet, belyses och vikten av mönsterarbetet tas upp. Studien berör arbete med tre typer av mönster: upprepade mönster, växande mönster och talföljder. Vår analys av forskning visar att mönsterarbete är en viktig del i matematiken och att det kan komma till nytta i elevers fortsatta matematikinlärning. Den visar också att upprepade mönster är den vanligaste sorten av mönster att arbeta med i de yngre åldrarna, men forskarna menar att lärarna bör vidga undervisningen och även arbeta med andra mönster. Studien riktar sig främst till lärare som undervisar i F-3 men även till andra som är intresserade av hur arbetet med mönster kan se ut i de lägre åldrarna. Exemplen som tas upp i uppsatsen kan lärare använda i sin undervisning.

Studien försöker bidra med kunskap om hur lärare, med fokus på årskurs 4-6, arbetar med växande geometriska mönster i skolan. Avsikten med studien är att bidra med kunskap om vilka metoder lärare använder, vilka svårigheter de upplever med undervisningen samt hur de tror att undervisningen kan utvecklas. Då det anses att växande geometriska mönster är en ingång för elever att gå från ett rekursivt till ett algebraiskt tänkande ingår det som en del i kursplanen för matematikämnet. Inom forskningsfältet finns det två skilda teorier om hur undervisning om växande geometriska mönster ska bedrivas, nämligen hierarkisk- eller dynamisk undervisning. Studien undersöker på ett kvalitativt sätt ovan nämnda teorier. Studien använder fenomenologin som teoretisk utgångspunkt för att förstå det komplexa fenomenet undervisning. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra grundskolelärare i Västsverige. De data som insamlats från intervjuerna har analyserats ett flertal gånger enligt den hermeneutiska spiralen. Det för att säkerställa att resultatet blir vetenskapligt trovärdigt. Studien fann att lärare föredrar att arbeta praktiskt med växande geometriska mönster, bland annat genom metoden ”mattemaskinen” och genom att skapa egna mönster med praktiskt material. Vidare fann studien att lärare har svårt att undervisa elever om hur de ska skriva en formel till ett givet mönster, då lärarna upplever att elever ofta har svårt att ens förstå hur de ska ta sig an uppgiften. Det framkom även att läromedlet spelar en stor roll för hur mycket tid det matematiska området får i undervisningen. För att undervisningen om växande geometriska mönster ska kunna förbättras menar lärarna att de behöver mer utbildning om hur undervisningen ska bedrivas, framförallt när det kommer till att undervisa om formelskapandet. Lärarna anser att det matematiska området borde uppmuntras mer av Skolverket. / This study investigates how teachers work with growing geometric patterns, with a focus on students aged 10-12 in the west of Sweden. Specifically, it uncovers what methods teachers use and the difficulties they experience when teaching growing geometrical patterns, as well as outlining how they believe teaching in this subject can be developed.  Teaching growing geometrical patterns is part of the Swedish curriculum, because it is seen as a pathway to algebra. Current research says that there are two main theories on teaching growing geometrical pattern, hierarchically or dynamically. This study takes a qualitative approach to investigate these theories further. It uses phenomenology as a theoretical framework, as a way to understand the complex phenomenon of teaching. Semi-structured interviews were conducted with four primary school teachers in Sweden. The data gained from these interviews was analysed multiple times using the hermeneutical spiral, to ensure scientific rigour. The findings demonstrate that teachers prefer using hands on methods when teaching growing geometrical patterns to students, such as a method called the “math machine” and using real objects to create patterns. However, they experience difficulties when instructing students how to turn the pattern into a formula, as students often find this progression difficult to grasp. Additionally, the teachers explained that study material has a big impact on how much time teaching growing geometrical patterns is allocated in the classroom, as most of them will only teach this topic if it is covered in the textbook. For the teaching to improve, teachers need more resources regarding how to teach growing geometrical patterns, particularly when it comes to developing formula, and the teaching of the topic needs to be further promoted by the Swedish National Agency for Education.

Studien är kvalitativ och fokuserar på förskoleklasselevers förståelse för mönstrets enhet i upprepande mönster. Studien utgår ifrån litteraturbakgrunden som baseras på en systematisk litteraturstudie. Den systematiska litteraturstudien beskriver en rad olika faktorer som anses vara gynnsamma för förskoleklasselevers förståelse för mönster. Utifrån dem fokuserar studien på mönstrets enhet i relation till konkret material och verbal förmåga i form av begreppsförståelse. Studien utförs som en lesson study med tillhörande för- och eftertest. Empirin bygger på sex stycken uppgifter som elever i förskoleklass arbetar med vid för – och eftertesterna samt utvärderingen av lesson studyn. Resultatet analyseras med hjälp av ett teoretiskt ramverk utvecklat för att analysera förskoleklasselevers förståelse för mönstrets enhet. Resultatet visar att en lektion om mönstrets enhet utvecklar elevernas förmåga att arbeta med upprepande mönster. Resultatet diskuteras även i förhållande till litteraturbakgrunden och det teoretiska ramverket. Slutsatsen är att elever i förskoleklass har goda förutsättning att med små medel förstå mönstrets enhet samt hur de kan använda sig av den.