No description available.

The European Border and Coast Guard Agency, also known as Frontex, works with issues related to migration and transnational crime via various practical approaches such as: Multilateral cooperation, border surveillance, and information sharing. By viewing these practical approaches as means of power resources, Frontex's ways in dealing with migration and crime becomes interesting to study. Based on Joseph Nye’s theory on Soft Power, this essay focuses on discovering whether Frontex's approach to migration and transnational crime can be compared to soft or hard means of power - which of these theoretical schools is more prominent, or, are there equal aspects from both schools? Using a discourse analysis, I create themes in order to sort signs of soft power versus signs of hard power more easily in the present text material. Thus, the method regards the interpretation of the EU regulation that forms the textual basis for this study, in order to produce useful concepts that constitutes signs of means of power. The results of this study provides a variety of power resources that are similar to either soft power or hard power, that altogether allows for a nuanced view of Frontex’s activity.

Inflytande på fritidshemmet är för många en självklarhet och fritidshemmets innehåll ska präglas utav elevernas intresse. Studien undersöker maktutövning mellan fritidspedagoger och elever kopplat till inflytande. En aspekt som studien tar hänsyn till är huruvida inflytande ges kopplat till när barnen är fysiskt aktiva på fritidshemmet. Studien undersöker hur makt och inflytande är nära besläktat med varandra och hur det påverkar barnens möjligheter till inflytande. För att undersöka studiens syfte och frågeställningar har denna inspirerats av Foucaults maktteori där begreppen disciplinär och pastoral makt utgör studiens teoretiska begrepp. Som hjälp för att förstå Foucaults maktbegrepp har studien även tagit del av Axelsson & Qvarsebos bok gällande Foucaults maktteori, detta för att skapa förståelse kring dessa begrepp. Begreppen har legat till grund för analysarbetet men även vid insamling av det empiriska materialet. Empirin samlades in genom kvalitativ metod i form av deltagande observation. Det tilläts med denna metod att både observera men även föra spontana samtal med studiens deltagare. Resultatet som uppnåddes med studien var att begreppet inflytande är ett komplex begrepp. Ser man till studiens resultat visade det att elevernas inflytande präglades av ett formellt perspektiv. Detta genom att eleverna ges inflytande inom de redan existerande pedagogiska ramarna. I observationerna framkom det att pedagogerna arbetade på olika sätt genom att tillämpa olika former av maktutövanden. Makten präglades av normer som pedagogerna upprätthöll och ansvarade för, normer som eleverna inte kunde påverka i större omfattning.

I detta examensarbete har potentiella maktrelationer samt elevers möjligheter till inflytande undersökts inom ramarna för ett demokratiprojekt på Enetorpsskolan (fiktivt namn). Demokratiprojektet är strukturerat på så vis att eleverna ena veckan skapar demokratiförslag, i form av aktiviteter, och veckan därpå verkställs det framröstade förslaget. I vår undersökning har vi använt en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med lärare och elevgrupper. Intervjuerna har transkriberats och för att analysera empirin har vi kodat och tematiserat innehållet. Det första huvudtemat, vi funnit relevant för vår studie, är Pedagogernas stödstrukturer och maktrelationer - här visas, genom en Foucault-inspirerad maktanalys, hur den pedagogiska påverkan, via stödstrukturerna, möjliggör för disciplinär och pastoral maktutövning. Det andra huvudtemat är Inflytandets gränser - här visar vi på hur en institutionaliserad verksamhet samt demokratiprojektets förutsättningar, i form av ramar och regler, sätter gränser för elevers inflytande. De faktorer vi här fokuserar på är att projektet är lärarinitierat -vilket leder till att eleverna blir delaktiga i något redan förutbestämt, praktiska förutsättningar -vilka sätter gränser för vilken typ av aktiviteter eleverna kan ge som demokratiförslag och slutligen att lärarna genom sitt veto får sista ordet kring vad som är att betrakta som realistiska förslag. Det som främst blir synligt i vår studie är hur fritidshemmets dubbla karaktär, att både vara en frivillig och målstyrd verksamhet, leder till en paradox kring att eleverna både subjektifieras som demokratiska individer samtidigt som de utsätts för pedagogisk påverkan (jmf. Holmberg 2017; Holmberg 2018).

Syftet med denna uppsats är att undersöka begreppet ‘mjuk makt’. Mjuk makt är en relativt ny term som myntades av statsvetaren Joseph Nye år 1990. Sedan dess har detta nya begrepp förändrat hur vi ser på internationell makt. Genom användandet av attraktion och lockelse använder sig stater av mjuk makt för att få inflytande. Motsatsen till mjuk makt, hård makt, är ett annat verktyg som stater använder för att genom att hota eller framkalla resultat få inflytande. Dessa två verktyg och deras användbarhet har blivit ett ämne för debatt i den nuvarande diskursen inom internationell politik. Begreppet mjuk makt utvecklas konstant och formas av experter och politiker världen runt som har omfamnat termen. Mjuk makt har sina svagheter; den är svår att mäta och analysera, det är även svårt för en stat att använda mjuk makt aktivt. Men det har blivit ett livsnödvändigt verktyg under detta århundrade för att maximera effektiviteten för en stats utrikespolitik.   Det empiriska materialet i denna uppsats grundas mest på svensk mjuk makt, men det inkluderar även diverse stormakter och deras mjuka makt. Genom att använda kvalitativ textanalys har jag försökt urskilja vad som är relativt för min uppsats och vad som är de viktigaste sakerna att inkludera. / The purpose of this essay is to examine the concept of ‘soft power’. Soft power is a relatively new term that was coined by the political scientist Joseph Nye in the year 1990. Since then this new term has changed how we today perceive international power. Using attraction and appeal actors use soft power to try to gain influence. The opposite of soft power, hard power, is another tool that states use to gain influence by trying to induce or threaten. These two tools and their usefulness for a state have become a topic of debate in the current international politics discourse. The concept of soft power is constantly evolving and it is being shaped by experts and politicians around the world who embrace the term. Soft power does have its weaknesses; it is hard to measure and analyze, and it is also hard for a state to use soft power actively. But it has become a tool that is vital for states in the 21st century to maximize the effectiveness of one’s foreign policy. The empirical material in this essay is partially based on Swedish soft power, but also includes various greater powers and their soft power. Using qualitative content analysis I have tried to discern what is relative to the essay and what are the most vital things to include.

Syftet är att undersöka hur förskollärare och barnskötare beskriver professionellt förhållningssätt och makt gentemot varandra som kollegor samt hur professionellt förhållningssätt och makt kommer till uttryck i praktiken. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta deltagare. Resultatet visar en medvetenhet om professionellt förhållningssätt hos de åtta deltagarna. En av de saker som framkom var vikten av att kunna skilja på sin privata roll och sin yrkesroll, att vara lyhörd och att kunna se och lyfta varandras styrkor. Det framkom även att makt var något som de åtta deltagarna inte reflekterat kring, men att det ändå hade en förståelse för vad makt innebär. Resultatet påvisar att deltagarna var ense om att det finns positiv och negativ makt. Slutsatsen är att medvetenheten om vikten av professionellt förhållningssätt stämmer överens med vad litteraturen säger. Dock kan det i slutsatsen konstateras att makt är något som behöver lyftas mer i arbetslagen

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

No description available.

The purpose of my study was to see what kind of relationships there were between the youth and the social workers in the treatment home Hassela in Klintehamn, Gotland. The social workers work for six weeks day and night by living together with the youth. I also wanted to examine what happens when there were conflicts between them as signs of tensions in the relationships. In addition to this I wanted to study the relations between power and influence in their relationships where Hassela strives for democracy. My questions were the following; How do the youth and the staff describe the relationships between them? How do conflicts work between them at Hassela? What does the relationship between power and influence look like? The study is based on qualitative interviews with four clients and four social workers. The theoretical perspective I used were Skau’s discussion of power and help in the relationship between client and social worker. The conclusions of the study are that intimate relationships, similar to family relationships, form between the clients and the social workers. Conflict is considered a natural part of everyday life and that they are solvable and good for the relationships. There are no formal rules or regulations regarding conflicts for the staff which lets the staff make up their own ways of dealing with conflicts. The social workers create and control most of the youth’s daily life in forms of everyday activities that they have to be a part of. However, the youth can choose between the options available and have lots of free time during the afternoons and nights. It is not entirely clear what and how the youth can use their influence though Hassela strives for democracy.

Studiens syfte är att synliggöra barns tankar kring pedagogisk dokumentation, deras upplevelse och känslor av att bli dokumenterade samt deras tankar kring hur pedagogisk dokumentation används. Data består av tjugofyra intervjuer med 4- och 5-åringar på två olika förskolor som arbetar medvetet med pedagogisk dokumentation. Resultatet visar att barnen har mycket olika uppfattningar kring syftet och användningen med den pedagogiska dokumentationen, och att deras upplevelser i huvudsak är positiva.