Bemötandet i vården skapar förutsättningar för god omvårdnad. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelse av vad som är viktigt i ett gott bemötande vid läkarbesök. Studien belyser bemötande utifrån fyra perspektiv; patienters upplevelse av gott bemötande, av mindre gott bemötande och hur patienter behövt bli bemötta, samt hur patienter uppfattar läkarens roll.Aspekterna makt och konsekvenser av bemötande är en naturlig del av bemötandesituationen och berörs därför i studien. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Urvalet genomfördes med snöbollsurval och tre personer deltog. Intervjuerna gjordes med semistrukturerade frågor, och analysen inspirerades av Kvales meningskoncentrering. Patienterna upplever att gott bemötande bland annat är att känna trygghet, lugn och förtroende, bli tagna på allvar och lyssnade på. Det goda bemötande som patienterna nämner i alla studerade bemötandeperspektiv är: 1) bli sedd som människa, 2) känna att läkaren vill hjälpa, samt 3) bli mött fördomsfritt. Gott bemötande underlättar för patienterna att berätta om sina symtom. Mindre gott bemötande som patienterna upplever gäller läkares kommunikation – verbalt och kroppsspråk, och att det är ont om tid i mötet. Det som påverkar patienten mest i det mindre goda bemötandet är när hen känner sig ifrågasatt, inte får hjälp, ses som psykiskt sjuk vid svårställda diagnoser, inte blir sedd som människa och om hen blir kränkt. Det centrala i bemötandet enligt studiens resultat är: värde, makt, kommunikation, omhändertagen och bekräftad. Viktigast i patienters upplevelse av gott bemötande är, enligt studiens resultat, värde – att patienten känner att hon har ett värde för att hon är människa.

Sammanfattning Syfte: Att undersöka om språket i skriftliga biståndsutredningar som lett till avslag, skapar och återskapar samhälleliga föreställningar om kön och genus. Vetenskapsteoretisk utgångspunkt: Studien har utgått från kontextuell socialkonstruktivism, det vill säga att den sociala verkligheten är i stor utsträckning konstruerad, med ett fåtal undantag. Metod: En innehållsanalys har gjorts av de första 16 utredningarna från 2015 och framåt som resulterat i avslag, gällande biståndet "boende med särskild service". Av dessa gällde 8 utredningar kvinnliga klienter och 8 utredningar gällde manliga klienter. Efter att empirin bearbetats analyseras texten utifrån teorier om genus, språk och makt. Resultat: Skrivna utredningar gällande ansökan om biståndet "boende med särskild service för vuxna" innehåller ord och formuleringar som kan förstås som könade. Det fanns också en tendens att fokusera på hushållssysslor, mathållning och relationer då den sökande var kvinna och fokuserade mer på sysselsättning då den som sökte biståndet var man. Intressen, personlig omvårdnad och ekonomi var områden som fokuserades på i liknande utsträckning i samtliga utredningar. Slutsatser: Skrivna biståndsutredningar för "boende med särskild service för vuxna" kan anses skapa och återskapa normativa förställningar om kön och genus, genom det språkbruk som används och vad som fokuseras på i texten. Konsekvenserna av detta diskuteras avslutningsvis i uppsatsen.

Syftet med arbetet är att undersöka hur förskollärare skildras i fem bilderböcker utgivna 2017–2019. Metodvalet för studien är diskursanalys. För att kunna besvara syftet har vi använt oss av sex analysfrågor, resultatet av dessa har sedan analyserats med diskursanalytiska begrepp. Resultatet för våra analyserade bilderböcker är att alla böcker både är skrivna och illustrerade på liknande vis, med fokus på barnen och där pedagogerna figurerar som bikaraktärer. De slutsatser vi drar är att vi ser gemensamma drag för hur förskolorna och pedagogerna framställs i alla fem böcker, som visar att det är en och samma diskurs som råder. De som arbetar på förskolan kallas “fröken”, och om de är förskollärare går inte att avgöra. ”Fröken” positioneras till en roll som omhändertagande och fostrande, i dessa situationer har “fröken” handlingsutrymme. “Fröken” har lite eller inget fokus alls på utbildning och undervisning. Den fostrande delen uttrycks när “fröken” tillrättavisar barnen vilket visar på maktrelationen, där de vuxna besitter högre makt än barnen.

Vår studie har undersökt organisationen Epirocs organisationskultur, framförallt är det motivationsverktyg, kommunikation och makt som styrmedel som är i huvudfokus. Studien är uppbyggd med en deduktiv ansats. En kvalitativ metod har använts vid insamling av material och en hermeneutik tolkningslära har applicerats för att skapa en förståelse för vårt empiriska material. Resultaten av denna studie är att Epirocs organisationskultur används som styrmedel för att skapa motivation hos sina anställda. Organisationskulturen har bidragit med positiva effekter på både individens prestation och organisationen som helhet. Studien stödjer inte vissa tidigare studier, vilka kritiserar organisationskultur som används för att manipulera anställda på ett önskvärt sätt och att det är ett ―rent hyckleri‖. Utöver det har studien kommit fram att organisationskultur inte är ett inlåst fenomen, utan den kan påverkas både medvetet och omedvetet. Vi har även kommit fram att ansvarstagande hos anställda kan vara ett nytt tillvägagångssätt för organisationer för att övervaka sina medarbetare på ett omedvetet sätt.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur fyra förskollärare och fyra förskolechefer beaktar och arbetar med barns kroppsliga integritet i förskolan. Den valda metoden för studien är en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyseras utifrån ett normkritiskt perspektiv med fokus på makt och normer. Resultatet visar att barnsyn och gränssättning blir synligt i förskollärare och förskolechefers förhållningssätt och om de arbetar med barns integritet spontant eller planerat bli grundläggande för huruvida barn lär sig respektera sin och andras kroppsliga integritet eller inte. En av studiens slutsatser är att ämnet är komplext.

Syftet med studien var att utforska bibliotekariers utsagor om samarbete med lärare och hur dessa bidrar till olika positionskategorier. Genom en onlineundersökning via webbforumet EasyQuest inbjöds bibliotekarier genom Facebookgrupper och nätverk via epost att delta, förutsatt att de är eller har varit anställda på bibliotek inom de senaste 5 åren. Resultatet kom att bestå av 67 utsagor som bearbetades enligt en femstegsanalys inspirerad av Burr (2003) och Willig (2013) utifrån Foucaults maktperspektiv. Två diskurser synliggjordes genom bibliotekariernas utsagor om samarbete och deras upplevelse av det senaste tillfälle som ett möte med en lärare skett. Dels Den praktiskt målfokuserade diskursen dels Den stöttande serviceinriktade diskursen. Gemensamma uttryck sorterades fram och genererade tre subjektspositioneringar. Det var den integrerade bibliotekarien, den serviceinriktade bibliotekarien och till sist den strävande bibliotekarien. Den integrerade bibliotekarien har ett vi-perspektiv, den serviceinriktade bibliotekarien ett de-perspektiv och den strävande bibliotekarien har ett vi OCH de perspektiv. De möjligheter och begränsningar dessa bidrog till synliggjordes genom reflektioner kring hur bibliotekarierna uppfattade sig själva under det senaste mötet med en lärare. Genom att synliggöra och diskutera de maktförhållanden som diskurser och subjektspositioneringar kan leda till kan bibliotekarier medvetengöra sig om följder och konsekvenser. Detta kan på sikt leda till nya förändringsprocesser inom samarbete mellan lärare och bibliotekarier.

No description available.

Inledning I samhället finns en generell syn på hur flickor respektive pojkar utövar makt och dominans. Den generella uppfattningen är att flickor använder mer blickar och verbal dominans medan pojkar använder mer fysisk dominans. Detta examensarbete handlar om förskollärares upplevelser om barns utövande av makt och om det finns någon skillnad mellan pojkars respektive flickors utövande av makt. Tidigare forskning har gjorts om genus och om barns makt men begränsad forskning finns där båda fenomenen är med. Syfte Syftet med studien är att belysa hur förskollärare upplever flickors och pojkars maktutövande, om maktutövandet skiljer sig mellan pojkar och flickor och i så fall på vilket sätt. Metod Syftet undersöktes med hjälp av en kvalitativ metod genom att intervjua sex förskollärare på fyra olika förskolor, i två olika kommuner. I studien användes Bertram Ravens teori om makt. Med hjälp av denna teori besvaras syfte och frågeställningar. Resultat Resultatet från intervjuerna visar att det inte finns någon tydlig bild av hur flickor och pojkar utövar makt. Däremot uppfattas pojkar oftast som mer högljudda och att de tar mer plats medan flickor är mer tysta. De maktkategorier som de intervjuade förskollärarna upplever att barnen använder mest är referensmakt och legitim makt, vilket innebär att vissa barn ses som idoler och att äldre barn styr över yngre barn.

Det problemområde som ligger till grund för studien baseras på att det koloniala arvet fortfarande präglar dagens samhälle samt att barn använder både text och bild för att skapa förståelse för barnbokens innehåll. Syftet i studien är att synliggöra och undersöka hur annan etnicitet än den vita västerländska representeras i den barnlitteratur som görs tillgänglig för barnen i förskolans kontext. Målet är att kunna diskutera hur litteratur i verksamheten möjliggör för barnen att få en förståelse för de värderingar och de mänskliga rättigheter som samhället bygger på. I studien finns två stycken forskningsfrågor vilka är; vilka diskurser blir synliga i de barnböcker som finns tillgängliga i förskolans verksamhet? samt hur påverkas karaktärernas subjektspositionering av framställningen av annan etnicitet än den vita västerländska? En kritisk diskursanalys användes som metod och tillgängliga barnböcker undersöktes på två olika förskoleavdelningar på två olika förskolor. En tabell för identifiering av relevanta barnböcker användes för att sortera materialet. Från en av kategorierna i tabellen användes sedan sex stycken böcker till en kvalitativ textanalys. En framarbetad modell för textanalys användes tillsammans med begreppet multimodalitet för tolkning av böckernas innehåll. Resultatet i studien visade på olika diskurser vilka kan kopplas till det koloniala arvet. Ideologiska värden och stereotypa föreställningar förekom i barnböckerna i text och i bild, både tillsammans och var för sig vilket kan påverka karaktärernas subjektspositionering. Slutsatsen för studien var att ingen av dessa diskurser var helt fri från stereotypa föreställningar vilket påvisar att dagens samhälle fortfarande påverkas av det koloniala arvet. Således kan det bidra till att ett ojämnt maktperspektiv görs tillgängligt för barnen i förskolans verksamhet. Genom att inte närma sig och diskutera dessa olikheter synliggörs de inte heller vilket kan resultera i att dolda ideologiska värden och implicita ojämna maktförhållanden upprätthålls och fortgår.

Bakgrund: I den sociala leken använder barnen sig av olika förhållningssätt till sina kamrater. Inom leken skapar barnen kamratrelationer som även kan präglas av makt och utanförskap. Barns lek, kamratrelationer, makt och utanförskap är delar som behandlas i avsnittet bakgrund.Syfte: Stor del av barnens vardag spenderas i förskolan. Därför blev vi intresserade av att undersöka barns kamratrelationer i leken på förskolan.Metod: Vi har använt oss utav den kvalitativa forskningsmetoden. I vår undersökning har vi använt observationer som forskningsmetod. 26 barn från två olika förskolor har medverkat i våra observationer.Resultat: Utifrån våra observationer har vi sett hur barn förhåller sig till sina kamrater i leken. Vi såg hur barnen försökte hitta vägar in i en pågående lek. I barnens lekar framkom det också maktpositioner mellan barnen. I dessa lekar såg vi hur barn med en högstatus roll kunde styra sina kamrater och lekens utformning, för att inte riskera att förlora sin höga status. Maktpositionerna visade sig också leda till avvisning och utanförskap för en del barn. Vilket visade lekens negativa sida i våra observationer.