Syftet med föreliggande studie är att är att analysera bokutbudet på förskolor utifrån ett maktperspektiv, för att synliggöra vem som ges makt i de bilderböcker barn ofta respektive sällan väljer att läsa på förskolorna. Studien har karnevalsteori samt multimodal diskursanalys som utgångspunkt. Diskursanalysen utgör tillsammans med analysverktygen interpersonell funktion, ideationell funktion, textuell funktion samt subjektspositioner, grunden för studiens analys. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur framställs barnet i bilderböckerna? och Hur ser maktrelationerna mellan barn-vuxna ut i bilderböckerna? I studien har bilderböcker analyserats, vilka förskollärare tillsammans med barn valt ut i två kategorier, ofta samt sällan valda bilderböcker. Resultatet av analysen har mynnat ut i sex diskurser: det ensamma och maktlösa barnet, det olydiga och trotsiga barnet, det kompetenta barnet, styrande och beskyddande vuxna, förlöjligande av vuxenvärlden samt borta bra men hemma bäst? Resultatet visar att textens tre huvudfunktioner hade en stor betydelse för barnets maktutövande i bilderböckerna och på så vis avhängigt vilken bok barnen valde att läsa. Slutsatsen som dras är att barn oftast väljer att läsa böcker där de ges makt.

Studiens syfte är att få kunskap och synliggöra hur barns möjligheter till inflytande kan komma att påverkas av förskolepersonalens maktposition. I denna kvantitativa studie har vi valt att kombinera två metoder som ska komplettera varandra, observation och enkät. Observationerna är gjorda på förskolor i en mellansvensk kommun, medan webbenkäten som skapats har skickats ut till verksam förskolepersonal på förskolor runt om i landet. Resultatet av studien visar att förskolepersonal har en medvetenhet om den maktposition de har som påverkar barnens inflytande, men att denna medvetenhet inte matchar med den faktiska praktiken. Förskolepersonalen lyfter att det finns olika utmaningar med att fullt ut förstå begreppen makt och barns inflytande. Studiens slutsats är att arbetslagen behöver ha en gemensam definition kring dessa begrepp för att på så sätt kunna få ett sammansatt arbetslag som strävar åt samma håll. Utöver detta behöver även rektorer involveras i denna process och bistå sin personal för att tydliggöra hur förskolan bör arbeta utifrån dessa begrepp, för att på så sätt kunna arbeta mot gemensamma mål.

Denna studie syftar till att undersöka hur yngre kvinnor konstruerar sociala kategorin ´kvinna´, positioneringen av kvinnan gentemot mannen samt vilket/vilka politiska budskap som yttras kring kvinnan i dagens samhälle. Det empiriska materialet består av transkriberade låttexter av kvinnor i 20–30 års åldern inhämtande från kontexten av sociala media plattformen Tiktok. Studien har använt sig av en diskursanalytisk teori med fokus på analysbegreppen subjektsposition, tolkningsrepertoar och diskurs. Därmed har gränspunkten inom socialkonstruktionistisk teori mellan mikro och makronivå syftats belysas. Studien utgår därmed från socialkonstruktionistisk teori samt Hirdmans teoretiska berörande av genus, genussystem, genuskontrakt och Schippers teoretiska berörande av genus, maskulinitet och femininitet och hegemoni samt med en kortare notering från enstaka begrepp av Connell. Vidare används ovannämnda diskursanalytiska begrepp för att rikta in studien på gränspunkten av socialkonstruktionismens mikro och makronivå. Detta från yngre kvinnors konstruerande språkliga yttrande för att klargöra kvinnans konstruktion, positionering och samhälleliga budskap. Resultatet visar framförallt på ett motståndstagande kring en traditionsenlig normativ diskurs om kvinnans underordning i fråga om hennes konstruktion och plats i samhället från uppkomsten av en motdiskurs där det främjas kvinnors ställningstagande och en samhällelig förändring kring detta.

In today's schools there is an equality goal which means that boys and girls must be given the same opportunities and the same education and not be treated, judged, or have different demands and expectations on them because of their gender. Schools also have a responsibility to break down traditional gender patterns and allow students to develop their abilities and interests regardless of gender. Previous research has shown that this is not the case, many within the school place the blame on others. Many times, the traditional patterns of society that we take for granted are also reflected in school.The purpose of this study was to investigate the knowledge and perceptions of some working teachers about gender. A survey was done at a school and a qualitative research method was adopted in the form of interviews, where one of the three participating teachers was interviewed, while the other two responded in writing. The hope is that these answers and this whole research will help me in my future professional role in how to think and what tools will be needed to get an education that is as fair as possible. A survey was also conducted to see how students perceive gender. Where there were 32 students who answered this survey.In the analysis, it was concluded that geography may play a role but seems subordinate to social and personal factors. Individual teachers' interest in and knowledge of gender also plays an important role, and it is usually up to each teacher to decide to what extent he or she is willing to work towards equality goals. Currently, there are no guidelines or requirements at state and/or national level to incorporate gender and equality in teaching until someone starts paying attention to this important issue and it becomes a matter of course in all teaching.

Pedagogers tankar om barns medinflytande i förskolanElisabeth BergstrandAnnika LenanderBergstrand, E. & Lenander, A. Pedagogers tankar om barns medinflytande i förskolan. [The educationalists thoughts about children’s participation in preschool]Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98, skall förskolan i sin verksamhet medverka till att barnen tillägnar sig de demokratiska principer som vårt samhälle vilar på. I förskolan skall barnen få uppleva och tillämpa ett demokratiskt handlingssätt. Varje barn skall utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. (Utbilningsdepartementet, 2001) Syftet med vår undersökning är att ta reda på vilka tankar pedagogerna har om barns medinflytande i förskolan. Vi har valt att belysa detta genom att analysera pedagogernas tankar om demokrati, makt, medinflytande och kommunikation. För att få svar på vår frågeställning om vilka tankar pedagogerna har om barns medinflytande i förskolan ställde vi oss följande underfrågor:Ser pedagogerna ett samband mellan demokratiska processer och makt?Skiljer sig pedagogernas tankar om medinflytande och kommunikation beroende på vilka tankar de har om en demokratisk process och makt?Vilka skillnader kan vi påvisa mellan pedagogernas svar och våra tolkningar? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma inom Malmö stad. Undersökningens viktigaste resultat innebär att vi kan uppfatta ett samband mellan pedagogernas förhållningssätt gentemot barnens medinflytande beroende på vilken barnsyn de har.Nyckelord: Förskola, demokrati, medinflytande, makt och kommunikation. / [The educationalists thoughts about children’s participation in preschool]

The power of the meeting is a qualitative study primarily examining how homeless men and women and social workers experience the meeting between them. The homeless are the more vulnerable part in these meetings so their experience of these meetings is my focus in this study. I have in this paper also examined and analyzed how and whether homeless women and men tends to be treated and ad-dressed differently with basis on their gender. The main results I have found is that the homeless but also social welfare officers actually feel that there is com-municative problems when the parts meet and cooperates which often results in conflicts and lack of trust. I have chosen to highlight a number of factors that have been claimed as the main reasons for the experience of a poor meeting. These factors are the lack of interpersonal encounters, lack of information and also the lack of resources to help and support. I have been able to demonstrate that a difference exists between the social workers treatment and attitude towards homeless men and women based on their gender; women are more prone to be treated as victims, while men are considered sturdier and more self-reliable.

No description available.

Syftet med studien är att bilda kunskap om förskollärarens medvetenhet kring makt i barnens lek inomhus. Frågeställningarna som användes för studien är: Hur upplever förskollärarna sin makt gentemot barnen i inomhusleken? Beskriver förskollärarna sin syn på barnens delaktighet vid utformning av förskolans inomhusmiljö? Studien är baserad på en poststrukturell teorin som har varit en vägledning genom hela studien. Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ metod där sex förskollärare intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide.   Resultatet av studien visar att förskollärarna inte var bekanta med begreppet makt i förskolans undervisning. Resultatet visar även hur makt upptäcks i miljön och val av material som finns på förskolan. Samt vikten av barnens delaktighet och förskollärarens ansvar att ta in barnen i beslut om miljöns uppbyggnad. I resultatet kom det även fram att förskollärarna använder andra ord än makt exempelvis tillåtande och förhållningsätt för att beskriva makten de besitter.

Syftet med denna studie var att öka kunskap kring härskartekniker som maktutövning på arbetsplatsen med fokus på ungas upplevelser. Även att undersöka om ålder och kön spelar någon roll för hur de blir bemötta samt vilka skillnader och likheter det finns mellan kvinnor och mäns upplevelser. För att besvara syftet formulerades tre frågeställningar: 1) På vilket sätt framträder härskarteknikerna på arbetsplatsen och på vilket sätt skiljer sig olika arbetsplatser när det kommer till härskartekniker som maktutövning? 2) Vad är det som utmärker de som har makt på arbetsplatsen enligt respondenterna? 3) Hur upplever respondenterna sin ålder och köns påverkan för hur de har blivit bemötta på arbetsplatsen och vilka skillnader och likheter finns det bland kvinnor och mäns upplevelser? Det är en kvalitativ studie som består utav sex intervjuer. Resultatet visade hur härskartekniker framträder på arbetsplatsen och att de som respondenterna upplever har mer makt på arbetsplatsen är mer erfarna, har mycket kunskap, mer ansvar, äldre och chefer. Viktigt att notera var att det inte alltid var just chefer som använde sig utav maktutövning utan det var även de som hade mer ansvar än andra exempelvis skiftledare och kockar. Kön spelar roll för hur respondenterna blivit bemötta på arbetsplatsen på så sätt att kvinnorna har haft lite högre krav och mer förväntningar på sig. Även ålder har spelat en roll för hur de blivit bemötta men på både gott och ont. I vissa fall gör åldern att man inte blir lika lyssnad på men i vissa fall om man är ung och ny kanske man får mer överseende och att personer runt om är medvetna om att man inte är lika erfaren som de äldre kollegorna. De tydligaste skillnader och likheterna mellan kvinnor och mäns upplevelser var att ingen hade varit med om våld eller hot om våld och endast kvinnor hade varit med om objektifiering. Sedan skiljde sig arbetsplatserna från varandra när det kom till härskartekniker och maktutövning. Inom restaurangbranschen verkar det råda tydliga hierarkier och det är vanligt med objektifiering.

Syftet med denna studie var att synliggöra pedagogers förhållningsätt gällande könsnormer och genus i barnens fria lek utifrån ett maktteoretiskt perspektiv. Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag använt mig av icke deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer för att samla in empirin. Observationerna genomfördes både inomhus och utomhus på två förskolor. Intervjuerna genomfördes av sex pedagoger varav fyra var förskollärare och två var barnskötare. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår ifrån ett maktperspektiv som Tullgren använder och det bygger på Foucault syn på makt. Det empiriska materialet har analyserats utifrån begreppen; att barnen leker, vad barnen leker och hur barnen lekar. Resultatet pekar på att det finns en medvetenhet hos pedagoger kring hur de ska bemöta stereotypa normer i förskolan. Det framkommer även att det finns en viss omedveten om hur pedagoger faktiskt bemöter de djupt rotade normerna som är kopplat till genus och kön. En övergripande slutsats är att pedagoger medvetet styr barnen mot vad pedagogerna anser vara normalt i stället för att utmana och bredda barnens intressen och normer. / <p>Betyg i Ladok 240110.</p>