This paper was about the Swedish progressive music movement during 1973-1980. The purpose of this paper has been to contribute to an increased understanding of the Swedish progressive music movement. In order to achieve the purpose, the following problems have been formulated: How did the hegemonic understanding of progressive music movement look like in the music magazine Musikens makt? To approach this question, three sub-questions have been formulated which have been assisting in answering the essay's problem formulation: What conflicts about the music arose in the music movement? How did the progressive music movement define progressive music? How did one look at the record company affiliation in Musikens makt? The source material used is the music magazine Musikens makt which functioned according to the progressive music movement as their center forum and the magazine was active between 1973-1980, hence the essays demarcation in time. The method used has consisted of a qualitative text interpretation where I searched for expressions of conflicts in debates concerning the music and reviews of music records. The main results that have emerged have been that the hegemonic was centered around the function of music, how the music was defined and the content of music. The record company affiliation has been an important part of the study as the result shows inconsistency within the movement ideology.

Sverige resultat i Pisaundersökningen 2012 skildrades i media som katastrofalt och som en chock. Pisa-chocken var en del av en större diskurs som handlade om krisen i svenska skolan. Studiens syfte var att beskriva diskursen kring Pisa och ”skola i kris” för att ge en förståelse på hur samhällets medialisering genom språket påverkar människors uppfattningar om utbildningspolitik inför riksdagsvalet 2014. Metoden som användes var en tematisk innehållsanalys med diskursiv karaktär som utgick från språkets roll i människors konstruktion och förståelsen av världen. I resultatet kunde flera nyckelord med signalkaraktär urskiljas några exempel är skrämmande, nationell kris och tragedi. Slutsatserna av analysen blev att media tillsammans med andra utbildningsaktörer kan ha format människors uppfattning om utbildningspolitik genom språket inför valet. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

No description available.

Enligt de lagar och styrdokument som reglerar förskolans verksamhet ska förskolan säkra varje barns omsorg och trygghet, och inget barn ska behöva utsättas för kränkande behandling. Trots det förekommer det att verksam personal i förskolan utsätter barn för såväl fysiska som psykiska kränkningar. Syftet med denna studie har varit att undersöka uppfattningar om, och orsaker till, att barn utsätts för kränkningar av vuxna i förskolan, samt hur det arbetas förebyggande mot det. Studien har haft en kvalitativ anats, och semistrukturerade intervjuver har använts som metod för insamling av data. I studien har både verksamma pedagoger, förskolechefer och tjänstemän på kommunen intervjuvats. Det teoretiska ramverk som använts för att tolka studiens resultat har varit teorier som makt, om pedagogiska atmosfärer samt modernitet och postmodernitet. Resultatet visar på svårigheter gällande att diefinera kränkande behandling. Den främsta orsaken till kränkande behandling som framkommer är bristande medvetenhet hos pedagoger. Andra orsaker är stress , bristande kollegial kommunikation och oenigheter bland pedagoger i förskolan om värderingar och ideal gällande bemötande av barn. Som förebyggande arbete mot kränkningar visar studien på vikten av ett reflekterande

<p>Counselling is one of the most commonly utilized tools in the work place. The purpose of this paper is to explore how four employers utilize early counselling sessions related to absences due to illness. A qualitative research method has been used and four human resource managers have been interviewed. The research questions have been divided into three categories: the counselling structure, the counselling model and the counselling dilemmas. The interviews have been transcribed and processed through these three categories. The results show that most employers are positive regarding conducting initial counselling sessions related to work absences. The experience of the session can vary depending on one’s role in the counselling session. Counselling sessions related to short term work absences are impacted by labour legislation, changes in the workplace, the company culture, and the amount of power held by the person who conducts the counselling session. One of the conclusions of this study is that it is difficult to combine initial counselling sessions regarding work absences with career counselling </p> / <p>Samtalet har många numera samtalet som sitt främsta arbetsinstrument. Syftet med den här är att undersöka hur fyra arbetsgivare använder sig av tidiga samtal vid sjukfrånvaro En kvalitativ metod har använts och intervjuer har genomförts med fyra chefer med personalansvar i olika verksamheter. Forskningsfrågorna har delats in i tre områden, samtalets struktur, -modell och -dilemma. Intervjuerna har transkriberats och bearbetats utifrån de tre områdena. Resultatet visar att de flesta arbetsgivarna är positiva till det tidiga samtalet. Samtalet kan upplevas olika beroende på vilken roll man har i samtalet. Samtal vid korttidsfrånvaro påverkas av samhällets regler, arbetslivets förändringar, företagets kultur och den makt samtalsledaren har. En slutsats som dragits i den här studien är att det är svårt att förena det tidiga samtalet med vägledning.</p><p> </p>

<p>Som blivande socionom kan man känna att det här med makt och myndighetsutövning är något stort och ansvarsfullt. Detta är det något som många av oss kommer att ha som framtida arbetsuppgifter. I vårt arbete har vi försökt lyfta fram hur biståndshandläggare upplever och hanterar makten och myndighetsutövningen i sitt arbete. För att uppnå vårt syfte har vi intervjuat fyra biståndshandläggare om deras tankar och upplevelser inom detta ämne. Våra informanter har arbetat som biståndshandläggare mellan tre och tjugo år. Deras arbetsuppgifter är att utifrån Socialtjänstlagen bevilja bistånd till personer över 65 år. Vi har analyserat vårt intervjumaterial utifrån Foucaults relationella maktbegrepp, och här fann vi både likheter och olikheter. Intervjuerna gjordes i olika kommuner i Stockholmtrakten och spelades in på band, som vi därefter transkriberade. I vårt resultat kom vi fram till att våra informanter reflekterade över makten och hanterade den på ett föredömligt sätt. Vår slutsats blir att oroskänslan inför detta ansvarsfulla arbete mattas av med tiden och man blir säkrare i sin yrkesroll.</p>

<p><strong>Problemfrågeställning: </strong>Hur yttrar sig den interna kommunikationen på den utvalda ICA Kvantum butiken med fokus på ledarskap och makt?</p><p><strong>Syfte: </strong>Vårt syfte med den här studien är att undersöka, beskriva och förklara om det går att utläsa olika hierarkier och maktutövning i organisationens interna kommunikation och ledarskap.</p><p><strong>Teori: </strong>Den teoretiska bakgrunden handlar om intern kommunikation, ledarskap och makt i organisationssammanhang.</p><p><strong>Metod: </strong>Kvalitativa intervjuer, semistrukturerade som följer en intervjuguide i samtalsform.</p><p><strong>Empiri: </strong>ICA Kvantum som är en livsmedelsbutik där empirin är hämtad från kvalitativa intervjuer.</p><p><strong>Slutsatser: </strong>I denna ICA Kvantum butik råder en vertikal hierarki med demokratiska ledare där cheferna uppmuntrar till samarbete och tillhörighet. Chefen har det största ansvaret och därmed mest makt. Dock är det ledarskapet som avgör om den interna kommunikationen uppfattas positivt.</p>

<p>Syftet med detta arbete har varit att undersöka om och i så fall hur elever påverkas emotionellt av den gruppindelning som bland annat sker inom klassrummets ram. Syftet var också att undersöka detta ur ett barn – och maktperspektiv. Ambitionen var därmed att barns egna tankar och värderingar skulle komma fram, men även att lärarnas syfte och strävan med gruppindelningar skulle synliggöras för att på så sätt få inblick i den maktrelation som uppstår i interaktionen mellan lärare och elever. För att uppnå detta syfte intervjuade vi tre lärare på tre olika skolor, och två grupper med fyra elever var från respektive lärares klass. Intervjuerna bearbetades och sammanfattades för att vidare analyseras med hjälp av vald litteratur som stöd för våra tankar. Analysen gjordes med utgångspunkt från våra frågeställningar. Då ett fåtal undersökningar gjorts ur barns perspektiv med fokus utifrån deras emotioner, var det svårt att finna relevant litteratur till studien. Resultatet visade att elevernas möjlighet att påverka i valet av arbetskamrat är ringa, förutom om läraren anser att elevens önskan är befogad. Vad som menas med befogad är till exempel om en elev anser sig besvärad av en kamrats ovilja att arbeta och därmed vill byta arbetskamrat, eller om läraren har vetskap om elevernas förmåga att arbeta flitigt tillsammans. Det är i miljön utanför klassrummet, i matsal och på gymnastiken som eleverna har möjlighet att vara med och påverka och känna delaktighet i indelningen av grupper. Hur påverkas elevers emotioner av detta? De upplevde missnöje över att det egna valet av kamrat bejakades så sällan av läraren, och kände glädje då det bekräftades. Trygghet och samspel är viktiga samarbetskomponenter enligt eleverna, och eleverna visade sig ha kännedom över lärarens syfte med gruppindelningar och vad dessa kan tänkas grunda sig på. Fick eleverna själva välja vem eller vilka de skulle arbeta med i större sammanhang, skulle med sannolikhet någon eller några elever bli utanför. Detta visade sig vara ett svar som elever och lärare var överens om i undersökningen.</p>

<p>Att ha attityder grundade i rationella tankar uppfattas som mer önskvärd</p><p>än att ha attityder som är grundade i externa faktorer. Människor är</p><p>benägna att uppfatta individer som håller med dem som mer rationella</p><p>och mindre externt influerade i sina preferenser än individer som inte</p><p>håller med. Construal Level Theory förutsätter högre psykologisk</p><p>distans för med sig ökad bias. Högstatusindivider har en högre</p><p>psykologisk distans vilket leder till ökad bias. I studien undersöks hur</p><p>psykologisk distans och individens benägenhet att tolka världen naivt,</p><p>utifrån eget perspektiv, inverkar på mellangruppsattributioner.</p><p>Resultaten visar att deltagarna skattar preferenserna av de som har</p><p>samma åsikt i en fråga som mer rationella än dem som har motsatt åsikt,</p><p>och att maktposition leder till ökad bias. Studien har betydelse för</p><p>förståelsen om hur gruppmedlemmar interagerar med varandra, samt</p><p>hur oreflekterat innehavande av makt och status kan leda till felaktiga</p><p>tankemönster, vilka i sin tur kan leda till felaktiga beslut.</p>

<p>Undersökningens syfte var att beskriva äldre personers inflytande i relation till omsorgspersonalen kring måltidssituationen på ett särskilt boende. För att ta reda på detta genomfördes två observationsstudier vid måltidssituationen på ett särskilt boende. Vid samma äldreboende gjordes även fyra kvalitativa intervjuer med äldre personer. Mats Franzéns (2000) maktteori samt Per-Erik Liss (2004) definition av begreppet empowerment har använts vid analysen av det empiriska materialet. Resultatet av undersökningen visade att de äldre har ett mycket begränsat inflytande över måltidssituationen på äldreboendet. Det framgick att de äldre inte tycks vara medvetna om sin rätt till inflytande. Det råder en diskurs på äldreboendet där personalen har högre status och rätt att agera som de själva vill. Såväl samtalsintervjuerna som observationsstudierna visade på att de äldre mestadels tycks finna sig i detta förhållande, trots att det är deras hem personalen arbetar i. De äldre fogar sig därmed efter de regler som råder på äldreboendet och väljer att inte ifrågasätta. De äldre personerna är i behov av hjälp vid exempelvis matning och det är omsorgspersonalen som kan hjälpa dem. Personalen har därmed en resurs som de äldre är beroende av vilket medför att personalen kan kontrollera de äldre.</p>