<p>Makt inom den rättspsykiatriska omvårdnaden<em> </em>är ett område som i större utsträckning bör belysas, detta i syfte att uppnå en ökad förståelse samt insikt inom denna specifika vårdform.</p><p><strong>Syftet</strong> med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattning om bruket av makt och maktsymboler i omvårdnaden av patienter inom rättspsykiatrin.</p><p><strong>Metoden </strong>som användes var<strong> </strong>kvalitativ innehållsanalys där strategiskt urval tillämpades och tio sjuksköterskor tillfrågades om intervjuer varav alla tio deltog.</p><p><strong>Resultatet</strong> delades in i två huvudteman som presenteras på tre olika strukturella nivåer, institutionell nivå, gruppnivå och individnivå.</p>

<p>Power, Criminality and the gamble about bordering normality. From theperspective of Foucault. This study is about how criminality becomes a strategy of power used by the individual to overcome difficulties and gain advantages. This strategy of power sets loose a process of identity formation within the individual that gives shape to his own norms which are opposite to the one of the society. The individual norms and the normative society cooperate with one another in a cultural teamwork. The individual get to use the original strategies of power when being sentenced to prison as the prison is experienced as a miniature, criminal society where the hierarchy is based on the level of criminality. The individual is then taught that the original tactics and strategies are the one that works.</p><p><em> </em></p>

Som blivande socionom kan man känna att det här med makt och myndighetsutövning är något stort och ansvarsfullt. Detta är det något som många av oss kommer att ha som framtida arbetsuppgifter. I vårt arbete har vi försökt lyfta fram hur biståndshandläggare upplever och hanterar makten och myndighetsutövningen i sitt arbete. För att uppnå vårt syfte har vi intervjuat fyra biståndshandläggare om deras tankar och upplevelser inom detta ämne. Våra informanter har arbetat som biståndshandläggare mellan tre och tjugo år. Deras arbetsuppgifter är att utifrån Socialtjänstlagen bevilja bistånd till personer över 65 år. Vi har analyserat vårt intervjumaterial utifrån Foucaults relationella maktbegrepp, och här fann vi både likheter och olikheter. Intervjuerna gjordes i olika kommuner i Stockholmtrakten och spelades in på band, som vi därefter transkriberade. I vårt resultat kom vi fram till att våra informanter reflekterade över makten och hanterade den på ett föredömligt sätt. Vår slutsats blir att oroskänslan inför detta ansvarsfulla arbete mattas av med tiden och man blir säkrare i sin yrkesroll.

Problemfrågeställning: Hur yttrar sig den interna kommunikationen på den utvalda ICA Kvantum butiken med fokus på ledarskap och makt? Syfte: Vårt syfte med den här studien är att undersöka, beskriva och förklara om det går att utläsa olika hierarkier och maktutövning i organisationens interna kommunikation och ledarskap. Teori: Den teoretiska bakgrunden handlar om intern kommunikation, ledarskap och makt i organisationssammanhang. Metod: Kvalitativa intervjuer, semistrukturerade som följer en intervjuguide i samtalsform. Empiri: ICA Kvantum som är en livsmedelsbutik där empirin är hämtad från kvalitativa intervjuer. Slutsatser: I denna ICA Kvantum butik råder en vertikal hierarki med demokratiska ledare där cheferna uppmuntrar till samarbete och tillhörighet. Chefen har det största ansvaret och därmed mest makt. Dock är det ledarskapet som avgör om den interna kommunikationen uppfattas positivt.

Syftet med uppsatsen är att belysa fenomenet ”det roterande kommunchefskapet” inom Åtvidabergs kommun ur ett makt- och ledarskapsperspektiv. Till grund för studien ligger intervjuer med de fem kommunchefer som ingår i det roterande kommunchefskapet och fem andra informanter ur organisationen. Analysmetoden för föreliggande studie är grundad teori. Analysen består av fyra delar; ide och modell, chef och individ, koncept och organisation och slutligen symbol och värde. I den första delen presenteras hur det roterande kommunchefskapet är uppbyggt och varför det fanns ett behov att frångå en traditionell kommunchefspost. I den andra delen presenteras vad den nya modellen har medfört för kommunchefer och medarbetare. Här diskuteras även egenskaper som anses viktiga för kommunchefskapet. I den tredje delen presenteras för och nackdelar. Här diskuteras också kring olika risker och hot som kan uppkomma. I den fjärde och sista delen presenteras vad informanterna anser att det roterande kommunchefskapet har för betydelse för organisationen, kommunen och kommuninvånarna. De teorier som jag utgått från under analysen är John Gaventas olika maktaspekter, Olof Petersons definition av begreppet makt och slutligen Lars Svedbergs teori kring symboliskt ledarskap. Det som framkommit under analysen är att den nya modellen som innebär att fem förvaltningschefer delar på kommunchefsposten har skapat en ny energi i organisationen. Det har även skapat en bredare kompetens och ett bättre kommunikationsflöde in i organisationen. Informanterna ansåg inte att modellen går att applicera på andra kommuner rakt av, utan att det var blandningen av kommunchefernas personligheter som gjorde att modellen fungerade just i Åtvidabergs kommun.

ProblemDå genusframställningen i medierna tenderar att bidra till att skapa stereotyper och en möjligt felaktig bild av kvinnor finns ett behov av att studera på vilket sätt en medietext har möjlighet att skapa kvinnliga konstruktioner – positiva och negativa. Genom att studera Förkvälls språk ville vi komma fram vad innehållet förmedlade, vad som sägs varför. SyfteUppsatsens syfte är att studera om och hur konstruktioner av kvinnan och kvinnlighet förmedlas genom språket i programmet Förkväll. BakgrundFörkväll sänds på TV4 måndag till fredag på kvällstid. Programmet leds av fyra kvinnliga programledare och sänds från andra våningen på T-centralen i Stockholm. Programmet har av oss blivit kategoriserat som en mix av pratshow och magasinprogram utifrån programmets uppbyggnad och sitt varierade innehåll. Förkväll byggs upp av fem olika teman för respektive veckodag. Exempel på teman är skönhet och mode, relation- och själsfrågor och fest. TeoriVi har utifrån bland annat diskursbegreppet försökt redogöra för hur föreställningen om kvinnlighet skapas och hur konstruktionen av kön framkallas i maktförhållanden. För att kunna besvara våra frågeställningar har den mediala kvinnoframställningen studerats, samt vad som kategoriseras som kvinnligt genom språk och stil. MetodMed hjälp av en kvalitativ textanalys har vi studerat och analyserat Förkväll. Textanalysen har tillämpats på tre transkriberade texter, vari vi sett till det explicita men främst sökt de implicita meningarna. Analysen fokuserar på dessa tre texter. NyckelbegreppKvinnlig konstruktion, språk, genre och stil, diskurser, makt, stereotyper och förväntningar.

Aim: The aim of this study is to examine how managers apprehend today's leadership and how they believe that future leadership will be influenced and developed when the people bourn during the nineteen forties pass on their management positions to a younger generation. Method: I share the hermeneutic view on science. I believe that knowledge is born with in the person who seeks to obtain it. I have chosen to conduct my study using a qualitative and inductive approach. I use an inductive approach as I answer my questions by using interviews in order to respond to my question at issues, and assumes from the empiric in my study. Result &amp; Conclusions: The leadership role has changed from being” the one who decides”,” the director”, to becoming less peculiar and prestige. Moreover, the importance of coaching are emphasized, that means that it is important to see all employees as individuals. We can see that the younger generation has more dimensions in life outside work, and the ability to combine family and career becomes more important. Suggestions for future research: Study family businesses in order to see if they are different from other organisations regarding the view on leadership. How do the family businesses handle the shift of generations? How the people borne in the nineteen fifties and sixties, ”the forgotten generation”, experiences the upcoming generation shift. Contribution of the thesis: This study distinguishes itself by illuminate how the shift of generations will influence us on a regional level. Further more, I examine the area of leadership and how it will be influenced by the shift of generations. That is why this thesis distinguish itself from other essays that describes the alternation of generations. / Syfte: Syftet är att undersöka hur ledare uppfattar dagens ledarskap samt hur de tror att det framtida ledarskapet kommer att påverkas och utvecklas i och med ett generationsskifte. Metod: Jag delar hermeneutikernas syn då jag anser att kunskapen bildas hos den som strävar efter att skapa den. Jag har valt att använda en kvalitativ och induktiv ansats i min studie, då jag framförallt använder intervjuer för att besvara mina frågeställningar samt utgår från empirin i min studie. Resultat &amp; slutsats: Ledarskapsrollen har gått från att vara ”den som bestämmer”, ”chefen”, till att idag bli mindre märkvärdig och prestigelös. Dessutom poängteras vikten och betydelsen av den nya lagledarrollen/ coachen som innebär att det är viktigt att kunna se var och en. Vi kan se att den yngre generationen har fler dimensioner i livet utanför arbetet, och det blir allt viktigare att kunna kombinera familjeliv och karriär. Förslag till fortsatt forskning: Att titta på familjeföretag för att se om dessa skiljer sig åt från andra organisationer vad gäller synen på ledarskap. Hur kommer generationsövergången att se ut och hanteras i familjeföretagen? Ett annat ämne som skulle vara intressant att studera djupare är hur 50- och 60-talisterna, ”den bortglömda generationen”, upplever det stundande generationsskiftet? Uppsatsens bidrag: Denna studie utmärker sig genom att belysa hur generationsskiftet kommer att påverka oss på regional nivå. Dessutom behandlar jag ämnesområdet ledarskap och hur detta påverkas av ett generationsskifte, varpå jag sticker ut från de uppsatser som beskriver generationsväxlingen i sig.

Undersökningen behandlar slavleken samt boss och flygareföreteelsen och undersöker endast pojkar på högstadiet. Det är två olika fenomen som verkar på skolor, där den första betraktas vara en lek och den andra som en allvarligt strukturerad brottslig verksamhet. Undersökningen redogör för vad slavleken är och vad det medför för de inblandade samt vad boss och flygareföreteelsen innebär och vilka faror det kan leda till för de inblandade. Sedan redogörs en möjlig koppling mellan de nämnda företeelserna och en inkörsport till kriminalitet. Avslutningsvis presenteras polisens och en högstadieskolas åtgärder mot de två nämnda företeelserna. Slavleken inleds med ett kortspel för att avgöra rollerna kung och slav, där sedan kungen får befalla slaven att utföra uppdrag åt honom. Det är huvudsakligen pojkar från 12 år och uppåt som medverkar i slavleken. Slavleken kan leda till misshandel, hot, utfrysning och respekt bland elever på skolan. Boss och flygareföreteelsen är ett steg från slavleken med allvarligare betoning. Det är en mer strukturerad företeelse där pojkar från 23-årsålder ned till 11-årsålder medverkar. Företeelsen är strukturerad på ett hierarkiskt maner där åldern avgör ens plats i kedjan. Den som är högst upp i hierarkin kallas för boss och den som är nederst kallas för flygare. Mellan dem finns det pojkar runt 15-årsåldern som kallas för mellankillar, de ser till att flygare utför de jobb som bossen beordrar. Den makt som förekommer delegeras stegvis nedåt. De faror som kan förekomma för de unga i företeelsen är förföljelser, misshandel, hot och bli tvingade till att stjäla kläder. De unga pojkar som frivilligt fortsätter delta inom boss och flygareföreteelsen kan avancera inom strukturen och sedan begå grövre brott. En skolkurator på en högstadieskola i Botkyrka/Tumbaområdet anser att det går att förhindra boss och flygareföreteelsen med hjälp av en närhet som lärare har till elever på skolan. Närheten leder till att elever vågar berätta för de vuxna på skolan som sedan polisanmäler företeelsen. Polisen jobbar med att informera skolor och föräldrar om företeelsens förekomst. Polisen vill att föräldrarna börjar ta större ansvar och ha bättre tillsyn på sina barn för att de inte ska dras in i företeelsen eller för att de ska kunna dra sig ut. Det är svårt att få fast de äldre som agerar inom företeelsen eftersom de unga pojkarna inte vågar anmäla dem. Polisen försöker också förhindra företeelsen med att utbilda personal på fritidsgårdar för att lära de att uppmärksamma möjliga försök till att rekrytera unga pojkar till brottsligverksamhet.

Prostitution är ett komplext fenomen och inom socialt arbete finns det olika organisationer och myndigheter som arbetar för att hjälpa prostituerade. Media är ett kommunikationsverktyg som används för att förmedla information till samhällets invånare. Media förmedlar diskurser som påverkar vår sociala omgivning. Vidare upprätthåller samhället diskurser genom att diskurser avbildar verkligheten. Eva Bengtsson såldes som prostituerad på 1970- talet till kända politiker i Sverige och har nu krävt skadestånd av regeringen. Uppsatsen tar utgångspunkt i hur media formar diskurser kring prostitution. Med hjälp av diskursteori, genus-, klass-, köns- och maktperspektiv har jag kommit fram till att media skriver om kvinnor och män i samband med prostitution, utifrån stereotypa genusroller, där rådande normer lever vidare samt att diskurser där makt är inblandad skapas genom makt. Prostitutionsdiskursen skapas av normer som media är delaktiga i att konstruera.

Makt inom den rättspsykiatriska omvårdnaden är ett område som i större utsträckning bör belysas, detta i syfte att uppnå en ökad förståelse samt insikt inom denna specifika vårdform. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattning om bruket av makt och maktsymboler i omvårdnaden av patienter inom rättspsykiatrin. Metoden som användes var kvalitativ innehållsanalys där strategiskt urval tillämpades och tio sjuksköterskor tillfrågades om intervjuer varav alla tio deltog. Resultatet delades in i två huvudteman som presenteras på tre olika strukturella nivåer, institutionell nivå, gruppnivå och individnivå.