Syftet med denna studie var att beskriva i vilken utsträckning mammor vid ett regionsjukhus i Mellansverige ansåg sig vårdats under förlossnings- och BB-tiden i enlighet med några av UNICEF/WHOs riktlinjer (”Tio steg till lyckad amning”) för en amningsvänlig vård. Syftet var vidare att undersöka vilket samband bakgrundsvariablerna mammans ålder, utbildning och paritet hade med deras upplevelser av vården. Studien ingår som en del i en större undersökning där datainsamlingen har genomförts med hjälp av telefonintervjuer utifrån en enkät då barnet var omkring 9 månader. Resultatet visade att mammorna ansåg sig blivit vårdade i enlighet med riktlinjerna när det gällde steg 4 (att låta barnet suga på mammans bröst inom två timmar efter förlossning), steg 6 (att endast ge tillägg på medicinsk indikation), steg 7 (tillämpa samvård), steg 8 (uppmuntra fri amning), steg 9 (inte ge sug- eller dinappar), steg 10 (uppmuntra till att bilda amningshjälpsgrupper) samt delvis med steg 3 (informera alla gravida om amning och dess fördelar). Mammans ålder var ej relaterat till någon av riktlinjerna, medan paritet var relaterat till steg 3 och utbildningsnivå till steg 7 och 9. Förstföderskor ansåg i högre grad än omföderskor att de fått amningsråd under förlossnings- och BB-tiden. Omföderskor ansåg i större omfattning än förstföderskor att de fått stöd och hjälp vid amningsstund under BB-tiden, dock ej under förlossningstiden. Mammor med lägre utbildningsnivå hade i högre grad varit åtskilda från sina nyfödda barn än de med högre utbildningsnivå. Däremot gav de högutbildade mammorna sina barn napp i högre utsträckning. De statistiskt säkerställda sambanden visade att mammans utbildningsnivå, samt om hon är förstföderska eller omföderska hade en viss betydelse för hur hon upplevde vården.

Syfte: Att undersöka vilka faktorer som påverkar fördelningen av föräldradagarna och hur nyblivna pappor resonerar om föräldraledighet. Metod: Studiens design är en explorativ kvalitativ intervjustudie, där ett bekvämlighetsurval med snöbollsteknik användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta förstagångspappor. Analysmetoden som användes var en innehållsanalys. Resultat: Få pappor var eller hade varit pappalediga och resterande pappor önskade kunna ta ut pappalediga dagar när barnet blir äldre. Den främsta faktorn som påverkade hur familjerna delat upp föräldraledigheten var mammans önskan att få vara hemma. Amningen gjorde det naturligt för mamman att vara hemma de första månaderna efter barnets födsel. Samtliga pappor hade negativa synpunkter om Försäkringskassan och på deras information om föräldraförsäkringen. De flesta papporna såg även kritiskt på de 60 individuella dagar som de har tillgodoräknade sig. Att ha blivit pappa beskrevs som en positiv upplevelse där personligheten utvecklades. Slutsats: Som nybliven pappa utvecklas en positiv personlighetsförändring genom att man få mer tålamod och bli mer ansvartagande. Pappor valde en mer tillbakadragen position vid fördelningen av föräldraledigheten eftersom de ansåg att mammorna önskade att vara barnlediga. När barnen når en äldre ålder önskar flera pappor mer ledig tid för att umgås med sitt barn och skapa en närmare relation. / Objective: To investigate what factors influence the distribution of parental days and how new fathers have reason about parental-leave. Method: An exploratory qualitative interview study, a convenience selection with snowball technique. Semi-structured interviews were made on eight first-time fathers. To analyze the data, a qualitative content analysis was used. Results: Few fathers were or had been on paternity leave and the remaining fathers wished to have parental-leave days when the child becomes older. The main factor that influenced how families divided parental leave was the mother´s desire to be at home. Breastfeeding made it natural for the mother to be at home the first few months after childbirth. All fathers had negative views on Försäkringskassan and on their information on parental leave. All fathers also looked critically at the 60 individual days that they have credited. Having become a father was described as a positive experience in which ones personality was developed. Conclusion: As a new father you develop a positive personality change by getting more patience and are more accountable. Fathers choose a more withdrawn position in the allocation of parental leave because the mother wants to be on maternity leave. When the children reach an older age dads wises to take more time off to spend with their children and create a closer relationship.

Bakgrund: Det är väl känt att amning under barnets första levnadsperiod ger positiva effekter för både mamma och barn men är även viktigt ur ett folkhälsoperspektiv. Trots väldokumenterade fördelar för både mamma och barn har amningsfrekvensen sjunkit i Sverige. Att främja amning är bland den viktigaste investeringen ett land kan göra ur ett långsiktigt folkhälsoperspektiv. Syfte: Beskriva mammors upplevelser i den tidiga amningen i övergången mellan förlossningsvård och BVC. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där sju mammor deltog. Materialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier, emotionella upplevelser, kroppsliga upplevelser och önskat stöd. Mammorna upplevde en mental trötthet och osäkerhet men även trygghet i den tidiga amningsperioden. Faktorer som återhämtning och smärta i kroppen, brösten och bröstvårtorna var faktorer som mammorna upplevde. Bättre stöd direkt på förlossningen efterfrågades och en bokad tid till BVC innan önskades. Slutsats: Om vårdpersonalen har goda kunskaper om amning och kan bemöta mammorna och ge dem det stöd de är i behov av ökar chanserna för en fungerande amning. / Background: It is well known that breastfeeding during the infants first period of life has positive effects for both the mother and the child but is also important from a public health perspective. Despite well-documented benefits for both mother and baby, breastfeeding rates have decreased in Sweden. Promoting breastfeeding is among the most important things a country can do from a public health perspective. Aim: To describe mother´s experiences in the early breastfeeding in the transition between obstetric care and BVC. Method: The study was conducted as a qualitative interview study in which seven mothers participated. The material was analysed according to Graneheim and Lundman's qualitative content analysis. Results: In the results, three main categories emerged, emotional experiences, bodily experiences, and desired support. The mothers experienced mental fatigue and insecurity but also security in the early breastfeeding period. Factors such as recovery and pain in the body, breasts and nipples were factors experienced by the mothers. Better support directly at the birth was requested and a booked appointment to BVC before was desired. Conclusions: If the healthcare staff have good knowledge of breastfeeding and can meet the mothers and give them the support they need, the chances of a functioning breastfeeding increase.

Människors olikheter bemöts ofta med fördomar och stereotypa uppfattningar, men detär av största vikt att förstå att ingen människa är en funktionsvariation, utan en unikindivid med en unik personlighet. Denna studies syfte var att få en djupare förståelse förhur mammor till barn med autismdiagnos upplever samt känslomässigt ochbeteendemässigt hanterade hur allmänheten bemötte deras barn. Studiens resultatkopplades an till Goffmans teorier om face samt stigma och motstrategier till stigma.Studien hade en kvalitativ fenomenologisk inriktning och var uppbyggd påsemistrukturerade intervjuer med 10 stycken mammor till barn med autismdiagnos.Resultatet visade att mammor till barn med autismdiagnos upplevde både negativa ochpositiva bemötanden gentemot barnen. Negativa bemötanden ledde till negativa känslorhos mammorna, medan positiva bemötanden ledde till positiva känslor. Dock kundeman se en majoritet av negativa bemötanden. Mammornas hantering av ett negativtbemötande från omgivningen tog sig uttryck i att försvara eller hjälpa sitt barn, eller attlämna, alternativt välja bort den sociala interaktionen. Slutligen kunde konstateras attdet på mikronivå fortfarande fanns mycket att göra för att främja känslan av acceptansför olikheter i samhället. / Human differences are often addressed with prejudices and stereotypical perceptions,but it is important to understand that no one is their disability, but a unique individualwith a unique personality. The purpose of this study was to gain a deeper understandingof how mothers of children with autism experienced, and emotionally and behaviorallydealt with how the public responded to the children. The results of the study were linkedto Goffman's theories about face, stigma and counter strategies to stigma. The study hada qualitative phenomenological focus and was based on semistructured interviews with10 mothers of children with autism. The result showed that mothers of children withautism experienced both negative and positive responses towards the children. Negativeresponses led to negative emotions, while positive responses led to positive emotions.However, one could see a majority of negative receptions. How the mothers dealt withnegative response from the environment was expressed in defending or helping herchild, alternatively leaving the social interaction. Finally, it was found that at a microlevel there was still a lot to do to promote the sense of acceptance for differences insociety.