Manöverkrigföring är en central del i Försvarsmaktens syn på stridens genomförande och nyttjandet av sina väpnade resurser. Manöverkrigföring och manövertänkande tillmäts också stort utrymme i den militärstrategiska doktrinen. Med anledning av beslut om tillämpning för Militärstrategisk doktrin 2012 och därmed upphävandet av Militärstrategisk doktrin 2002 fann jag det värdefullt att analysera utvecklingen inom förhållningssättet till manöverkrigföring i doktrinen. Med kvalitativ textanalys som metod jämförde jag de båda doktrinerna i hänseende till manöverkrigföring och manövertänkande för att se om det skett någon utveckling. Jag belyste även möjliga påverkande faktorer på doktrinutvecklingen i två internationella insatser, nämligen KFOR och Isaf. Jag fann att en utveckling har ägt rum i förhållningssättet till manöverkrigföring och manövertänkande och att Militärstrategisk doktrin 2012 har ett mer nyanserat förhållningssätt än sin föregångare som hade ett mer okritiskt och föråldrat förhållningssätt till manöverkrigföring. / Maneuver warfare is a central part of the Swedish armed forces way of conducting battle and its use of its armed resources as a whole. Maneuver warfare and maneuver thinking is also an extensive part of the strategic doctrine. Due to the decision to implement the 2012 edition of the strategic doctrine and thereby to withdraw the 2002 edition I found it of value to analyze the development of the attitude towards maneuver warfare in the strategic doctrine. By the method of qualitative text analysis I compared the two strategic doctrines with maneuver warfare and maneuver thinking as the point of view to establish whether a change had taken place. I also illuminated possible factors in the doctrinal development by pointing out two international operations, KFOR and Isaf, as influential factors. I found that a developmental change had taken place in the attitude towards maneuver warfare and maneuver thinking. The 2012 edition of strategic doctrine had a more nuanced attitude than its predecessor that had a more uncritical and dated view concerning maneuver warfare.

<p>Manöverkrigföring är ett vedertaget begrepp inom militär teori. Jag har i denna uppsats valt att analysera och jämföra två operationer som baseras på manöverkrigföring.</p><p>Vid Tysklands invasion av Frankrike 1940, Fall Gelb, utgjorde manöverteorin grunden för operationen. Detta var första gången som manöverkrigföring utnyttjades i stor skala för att slå en jämbördig motståndare.</p><p> I den USA-ledda FN-koalitionens invasion av Irak 1991, Desert Storm, var manöverkrigföring ännu en gång den operativa huvudteorin i planerna för operationen.</p><p>Den här uppsatsen är en komparativ fallstudie baserad på kvalitativ textanalys. Båda operationerna beskrivs för att sedan jämföras varvid skillnader och likheter belyses.</p><p>Resultatet visar att såväl Fall Gelb som Desert Storm genomfördes som operationer baserade på teorin om manöverkrigföring, men att stora skillnader finns mellan dessa operationer. Orsaken till skillnaderna belyses till del och vissa teorier om vad dessa beror på presenteras.</p> / <p>Maneuver warfare is a widely accepted term used in military theory. I have in this essay chosen to analyse and compare two operations that were based on maneuver warfare.</p><p>In Germany’s invasion of France in 1940, Fall Gelb, maneuver theory was used as a base for the operation. It was the first time maneuver warfare was used in large scale to defeat an equal opponent.</p><p>In the US led UN-coalitions invasion of Iraq in 1991, Desert Storm, maneuver warfare was once again the cornerstone in the planning of the operation.</p><p> This essay is a comparative study based on qualitative text-analysis. Both operations are first described and then compared to one and other, and differences and similarities are shown.</p><p>The results show that both Fall Gelb and Desert Storm were fought based on the theory of maneuver warfare, but that large differences exist between the two operations. The reasons for these differences are not shown in detail, but some theories are presented.</p>

<p>Denna uppsats har skrivits som en del av de studier i krigsvetenskap jag erhållit under min tid vid yrkesofficersprogrammet.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva sambandet mellan de grundläggande förmågorna ledning och rörlighet samt begreppet<em> </em>högt stridstempo<em> </em>vid förband av lättare karaktär.</p><p>Den metod som använts i uppsatsen är en fallstudie som bygger på en kvalitativ textanalys. Genom en granskning av två valda operationer genomförs en analys efter varje skede. Den teknik som använts för insamling är litteratursökning. En frågeställning har behandlats: Hur såg sambandet ut mellan högt stridstempo och de grundläggande förmågorna ledning och rörlighet vid Operation Market Garden samt Operation Merkurius?</p><p>Utifrån mina gjorda fallstudier visar resultatet på att i manöverkrigföring är begreppet högt stridstempo av stor vikt för att lyckas med striden. Min slutsats efter att ha studerat och analyserat händelseförloppet är att förmågorna ledning och rörlighet är ömsesidigt beroende av varandra och är en förutsättning för ett högt stridstempo.</p> / <p>This paper is written as part of the War Science course I received during my time at the Military Academy.</p><p>The purpose of the paper is to study the relationship between the concept of high operational tempo and the basic skills command and mobility at units of lighter character.</p><p>The method used in this paper is a case study based on qualitative text analysis. Using two operations, an analysis was carried out after each stage. The technique used is literature search. The issue addressed was: What was the relationship between high operational tempo and the skills command and mobility in Operation Market Garden and Operation Mercury?</p><p>My case studies show the performance of manoeuvre warfare that the concept of high operational tempo is of great importance for success in battle. My conclusion is that the basic skills command and mobility is mutually dependent of each other and also a prerequisite for a high operational tempo.</p>

Denna uppsats har skrivits som en del av de studier i krigsvetenskap jag erhållit under min tid vid yrkesofficersprogrammet. Syftet med uppsatsen är att beskriva sambandet mellan de grundläggande förmågorna ledning och rörlighet samt begreppet högt stridstempo vid förband av lättare karaktär. Den metod som använts i uppsatsen är en fallstudie som bygger på en kvalitativ textanalys. Genom en granskning av två valda operationer genomförs en analys efter varje skede. Den teknik som använts för insamling är litteratursökning. En frågeställning har behandlats: Hur såg sambandet ut mellan högt stridstempo och de grundläggande förmågorna ledning och rörlighet vid Operation Market Garden samt Operation Merkurius? Utifrån mina gjorda fallstudier visar resultatet på att i manöverkrigföring är begreppet högt stridstempo av stor vikt för att lyckas med striden. Min slutsats efter att ha studerat och analyserat händelseförloppet är att förmågorna ledning och rörlighet är ömsesidigt beroende av varandra och är en förutsättning för ett högt stridstempo. / This paper is written as part of the War Science course I received during my time at the Military Academy. The purpose of the paper is to study the relationship between the concept of high operational tempo and the basic skills command and mobility at units of lighter character. The method used in this paper is a case study based on qualitative text analysis. Using two operations, an analysis was carried out after each stage. The technique used is literature search. The issue addressed was: What was the relationship between high operational tempo and the skills command and mobility in Operation Market Garden and Operation Mercury? My case studies show the performance of manoeuvre warfare that the concept of high operational tempo is of great importance for success in battle. My conclusion is that the basic skills command and mobility is mutually dependent of each other and also a prerequisite for a high operational tempo.

Manöverkrigföring är ett vedertaget begrepp inom militär teori. Jag har i denna uppsats valt att analysera och jämföra två operationer som baseras på manöverkrigföring. Vid Tysklands invasion av Frankrike 1940, Fall Gelb, utgjorde manöverteorin grunden för operationen. Detta var första gången som manöverkrigföring utnyttjades i stor skala för att slå en jämbördig motståndare.  I den USA-ledda FN-koalitionens invasion av Irak 1991, Desert Storm, var manöverkrigföring ännu en gång den operativa huvudteorin i planerna för operationen. Den här uppsatsen är en komparativ fallstudie baserad på kvalitativ textanalys. Båda operationerna beskrivs för att sedan jämföras varvid skillnader och likheter belyses. Resultatet visar att såväl Fall Gelb som Desert Storm genomfördes som operationer baserade på teorin om manöverkrigföring, men att stora skillnader finns mellan dessa operationer. Orsaken till skillnaderna belyses till del och vissa teorier om vad dessa beror på presenteras. / Maneuver warfare is a widely accepted term used in military theory. I have in this essay chosen to analyse and compare two operations that were based on maneuver warfare. In Germany’s invasion of France in 1940, Fall Gelb, maneuver theory was used as a base for the operation. It was the first time maneuver warfare was used in large scale to defeat an equal opponent. In the US led UN-coalitions invasion of Iraq in 1991, Desert Storm, maneuver warfare was once again the cornerstone in the planning of the operation.  This essay is a comparative study based on qualitative text-analysis. Both operations are first described and then compared to one and other, and differences and similarities are shown. The results show that both Fall Gelb and Desert Storm were fought based on the theory of maneuver warfare, but that large differences exist between the two operations. The reasons for these differences are not shown in detail, but some theories are presented.

De svenska insatsförbanden anpassas för de konflikter som är normgivande idag. Konceptuellt innebärdetta att doktriner och metoder måste utvecklas för att möta utvecklingen på dagens stridsfält. Denkonceptuella utvecklingen är förhållandevis billig jämfört med den tekniska, vilket innebär attförmågeutvecklingen mer anpassas till de materiella förutsättningarna som råder. Plattformar för CloseAir Support symboliserades under 80- och 90-talet av tungt beväpnade och särskilt anpassade flygplanoch helikoptrar som verkade i nära anslutning till markförbandens strid. Idag representeras dessaplattformar av andra flygsystem som sedan tidigare är utvecklade utifrån andra kravprofiler. Dennaobservation ligger till grund för undersökningen och formulerar därmed uppsatsens problem.Har innebörden av konceptet Close Air Support på senare tid förändrats och på så vis öppnat förandra typer av flygsystem att utöva detta koncept?Uppsatsens syfte är att undersöka hur Close Air Support tillämpats under tre moderna operationer föratt därmed finna orsaker till hur konceptet utvecklats till vad det representerar idag. Dessutom syftaruppsatsen till att klarlägga begreppets innebörd och därmed bidra med kunskap inom konceptet förClose Air Support.Undersökningen analyserar Close Air Support historiska ursprung och teorierna bakom kombineradevapen. Denna analys lägger grunden till den fallstudie som omfattar tre militära operationergenomförda efter 1990. Studien fokuseras mot samordning, plattformar och operativ och taktisk effekt.Avslutande diskussion påvisar att samordning av Close Air Support tillämpats olika under de studeradeoperationerna. De förutsättningar som råder för dagens konflikter möjliggör att användningsområdenför olika vapensystem kan utökas. Detta är en av förklaringarna till varför andra typer avstridsflygsystem idag utnyttjas för Close Air Support. Studien har visat att CAS som koncept inteförändrats. Däremot har Close Air Support tillämpats olika beroende på de operativa förutsättningarnasom rådde inför respektive operationUppsatsen föreslår tre områden inom ämnet som kan vara föremål för djupare analys. / The Swedish Armed Forces are transforming to be able to conduct military operations in today’sstandard conflicts. To meet the demands that the new type of conflict represents the transformationrequires a development of new doctrines and tactical manuals. .Developments of new weapon systems are proportionately much more expensive than conceptualdevelopments. The armed forces’ combat capability must be adapted to existing military technologicalconditions. During the 1980s and 1990s Close Air Support aircrafts were represented by heavily armedand armoured fixed- and rotary-wing aircrafts which carried out CAS missions in close proximity tofriendly forces. These CAS platforms are today, more or less, represented by traditional fighter andstriker aircrafts. This observation will form the basis of this research and thereby formulate thescientific question.Has the significance of Close Air Support been changed and is it therefore made it possible to useother combat aircrafts for Close Air Support missions?The purpose of this thesis is to examine how Close Air Support has been put in practise in threemodern operations and to ascertain how this has developed the concept to what it is today.Furthermore the thesis will also clarify the significance of the concept and thereby contribute withknowledge to the concept of Close Air Support.The research will analyze the concept’s historical origin and the theory behind combined arms. Thisanalysis will form the basis for the following case studies, which comprise three military operationscarried out after 1990. The research will focus on coordination, platforms and operational and tacticaleffects.The final discussion will show that coordination of CAS has been executed differently during the threestudied operations. Today’s conflicts make it possible to use weapon systems in an extended role. Thiswill explain why different combat aircraft could be used in a CAS role. The research shows that theCAS concept hasn’t changed. However, CAS has been performed in different ways depending on theoperational circumstances within each operation.The thesis suggests three new research areas within the subject that could be appropriate for furtherexaminations. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 06-08

Mellan år 1987 och 2000 fanns ett beväpnat helikopterförband inom arméflyget. Dessa två pansarvärnshelikopterkompanier användes för att bekämpa stridsfordon. Efter nedläggningen har Sverige inte haft en helikopter med beväpning för annat än egenskydd. Uppsatsen syftar till att utifrån William S. Linds teori om manöverkrigföring utvärdera om pansarvärnshelikopterkompanierna framgångsrikt bidrog till att besegra motståndaren. Det framkommer att pansarvärnshelikopterkompaniernas taktik väl stämmer överrens med Linds teori vilket pekar på att bestyckade helikoptrar är ett mycket användbart instrument inom manöverkrigföringen. / Between 1987 and 2000 there was an armed helicopter unit in the Swedish armed forces. These two anti-tank helicopter companies where used to destroy armored vehicles. After the companies disbandment there has been no helicopter in the Swedish armed forces with any armament except for self protection. The purpose of this thesis is to evaluate the Swedish anti-tank helicopter companies, based on William S. Lind’s theory of maneuver warfare. In conclusion, the tactics of the anti-tank helicopter companies correlate to a great deal with the theory of Lind, implicating that armed helicopters are very useful within maneuver warfare.

Master of Arts / Department of History / Michael A. Ramsay / In 1989, the United States Marine Corps published the document Fleet Marine Force Manual 1, Warfighting. Its appearance signaled the official adoption of maneuver warfare as the Corps's organizational philosophy and the basis of its doctrine for preparing and conducting operations. The decade of debate and experimentation that preceded the publication of Warfighting has not received detailed examination, but merits such for the insights it can provide to understanding intellectual change and military reform. Beginning in 1979, Marine Corps officers engaged in an intraservice debate over the issue of maneuver warfare, a new concept that began to circulate among military reformers in the latter half of the 1970s. A group of Marine officers known as "maneuverists" began meeting in unofficial seminars to study, refine, and promote the idea. Maneuverists believed that maneuver warfare was a more fluid and dynamic way of fighting because it stressed flexibility, creativity, and a focus on enemy behavior. They also thought the new idea offered a more effective alternative for fighting war than contemporary practices, which they thought focused too much on rigid application of standardized procedures and methods of existing manuals. The intellectual transformation of the Marine Corps involved three main mechanisms. The first was a theoretical mechanism centered on public debate in the pages of Marine Corps Gazette to introduce and defend maneuver warfare to Marine audience. The second was a functional/practical mechanism that involved educational and training initiatives at the Amphibious Warfare School and Camp Lejeune, North Carolina. The third mechanism was the use of institutional authority made possible with the appointment of General Alfred M. Gray, a senior and vocal maneuver warfare champion, to the position Commandant of the Marine Corps. Using the authority of his office, Gray directed the writing of a doctrinal manual encapsulating the ideas of maneuver warfare to provide the Corps organizational focus and direction. The resulting manual FMFM 1, Warfighting, officially adopted maneuver warfare as service doctrine and organizational warfighting philosophy.

<p>Operation Iraqi Freedom 2003 ses ofta som det första tydliga exemplet på amerikansk manöverkrigföring. Under Andra Världskriget hade den amerikanska 4. Pansardivisionen hade en chef i Generalmajor John S. Wood som studerat Liddell Hart, de Gaulle, Fuller och von Seeckt under mellankrigstiden. Kan detta ha renderat i att divisionen stred enligt manöverkrigföringsteorier före 2003? För att analysera detta har ett enkelt teoretiskt perspektiv i form av William S. Linds referenspunkter uppdragstaktik, schwerpunkt och ytor och luckor från Maneuver Warfare Handbook applicerats på fallet som utgörs av 4. Pansardivisionens strider i Lorraine i september 1944 eftersom dessa omfattar både anfall och försvar. 4. Pansardivisionen anföll inledningsvis över floden Moselle och inneslöt en tysk division i staden Nancy med en dubbel omfattning för att därefter föra ett framgångsrikt försvar mot upprepade motanfall från tyska Femte Pansararmén. Tyvärr har inte några källor avseende processer och resulterande order vid 4. Pansardivisionen kunnat säkras. Dock har källor som omfattar generella tankesätt och doktriner vid divisionen studerats. Analysen visar att 4. Pansardivisionen nyttjade Linds referenspunkter i olika stor omfattning. Tydligast är att divisionen använde sig av referenspunkten ytor och luckor i striden. 4. Pansardivisionen nyttjade regelmässigt kombinerade vapen i form av direktriktad och indirekt eld samt flygunderstöd i striden vilket fick en tysk chef att hävda att normala principer för pansarkrigföring inte var tillämpbara på västfronten. Divisionen avdelade sällan reserver men lyckades ändå sätta in motanfall vid ett flertal tillfällen för att använda tyskarnas rörelse mot dem själva.</p> / <p>In Sweden Operation Iraqi Freedom in 2003 is often viewed upon as the first clear example of American maneuver warfare. During the Second World War the commander of the American 4^th Armored Division was initially Major General John S. Wood. He had studied Liddell Hart, de Gaulle, Fuller and von Seeckt during the interwar years. Could this have rendered in the 4^th Armored Division fighting according to maneuver warfare theories before 2003? To analyze this, a simple theory in the shape of William S. Lind´s reference points: mission-type orders, schwerpunkt and surfaces and gaps from the Maneuver Warfare Handbook have been applied to a case. The case chosen is the fighting that the 4^th Armored Division conducted in September of 1944 in the province of Lorraine since this battle includes both offensive and defensive action. Initially the 4^th Armored Division penetrated the German defensive line along the Moselle to encircle the city of Nancy and a German division by a double envelopment. Thereafter the division successfully fought of the repeated counterattacks conducted by the German Fifth Panzer Army.</p><p> No sources include the processes with resulting orders that the division’s commanders gave during the battles have been available for this study. To make up for this sources regarding the doctrine of the 4^th Armored Division as a whole have been studied.</p><p> </p><p>The results indicate that the 4^th Armored Division used Lind’s reference points to varying degrees. The division clearly used the reference point called surfaces and gaps. The 4^th Armored Division regularly used combined arms in the shape of direct and indirect fire as well as air-support. This was to such a degree that one German commander wrote that the normal principles of armored warfare did not apply to the western front. The division seldom had reserves available for counter-attacks but often managed to assemble enough units to counter-attack and to use the movement of the Germans against themselves.</p>

<p>Denna uppsats har undersökt vilka förmågor som är centrala för en chef att besitta för att bli en effektiv chef inom manöverkrigföringen. Förmågorna som denna uppsats identifierat som centrala är: Kreativitet, initiativkraft/handlingskraft, självständighet, god utbildningsståndpunkt inom taktik och stridsteknik samt förmåga i att tillämpa uppdragstaktik. Dessa förmågor anses av litteraturen som studerats i denna uppsats som de mest centrala för chefen att besitta. Vidare så har uppsatsen undersökt vilka utbildningsmetoder som kan användas för att utveckla de ovannämnda förmågorna hos elever. Det finns en mängd metoder som rekommenderas men de som anses som mest effektiva är dubbelsidiga övningar och muntliga stridsövningar under förutsättningen att elevernahar en grundlagd utbildning i taktik och stridsteknik. Oavsett vilken metod som används så får det aldrig finnas ett facit för vilken lösning som är den rätta utan det som är centralt är att utvärdera beslutsfattarens tankeprocess. Det vikiga är att tankeprocessen har en sammanhängande logik med spårbarhet från tilldelad uppgift vidare till en analys och slutligen till agerandet. Utefter de centrala förmågorna samt vilka utbildningsmetoder som anses effektiva så analyserades sedan Grundkurs plutonchef i insatsorganisationen (amfibie), 1OP090. Analysen visade att utbildningen har använt många av de utbildningsmetoder som anses som effektiva. Det som identifierades som brister var att lärarna måste ändra sitt synsätt från att försöka få fram den bästa lösningen när t ex muntliga stridsövningar genomfördes och istället ge feedback på elevernas tankeprocess. Samt att de bör låta eleverna få tillämpa sina planer på något vis för att på så sätt lära sig vad som var bra och vad somvar mindre bra med dem. Önskvärt vore också att en dubbelsidig övning hade genomförts då detta anses som den mest effektiva utbildningsmetoden.</p> / <p>This essay has examined the abilities that are essential for a commander to possess in order to become effective in maneuver warfare. The central abilities that this essay has identified are the following; creativity, initiative, decisiveness, autonomy, high standards in tactics, military technology and the application of mission type tactics. These abilities were identified as essential capabilities for commanders. Furthermore, the essay has studied the training methods that can be used to develop the previously mentioned abilities of students. There are numerous methods that are recommended, but those which are considered most effective are two-sided combat drills and oral exercises on the assumption that students have training in tactics and military technology. Regardless of training methods used, the tactical solution is less important to evaluate than the decision-maker's thought process. It is important that the thought process has coherent and logic traceability from the assigned task to analysis and action. Along the core capabilities and the training methods that are considered effective, as analyzed in Grundkurs plutonchef i insatsorganisationen (amfibie), 1OP090, the analysis showed that the training has used many of the training methods that are considered effective. It identified that the teachers must change the approach from trying to obtain the best solution when, for example verbal combat drills were carried out and instead provide feedback on students' thought processes. Furthermore, they should allow students to apply their plans, and make them learn by their mistakes. It would also be desirable that the double-sided exercise had been carried out to the fullest since this is considered as the most effective training method.</p>