© 2015 Springer. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-26529-2_11© 2015 ACM, Inc. http://doi.acm.org/10.1145/2676726.2676996 / 京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(情報学) / 甲第19863号 / 情博第614号 / 新制||情||107(附属図書館) / 32899 / 京都大学大学院情報学研究科通信情報システム専攻 / (主査)教授 五十嵐 淳, 教授 山本 章博, 教授 岡部 寿男 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Informatics / Kyoto University / DFAM

Between 1845 and 1848, the United States doubled the size of its land holdings in North America, as Texas, Oregon, California, New Mexico, and other western regions were placed under the umbrella of U.S. sovereignty. Echoing John L. O’Sullivan’s famous phrase, historians have deemed these acquisitions “Manifest Destiny,” and have assumed that U.S. expansion – whether for good or ill – was foreordained. Yet this understanding fundamentally fails to take into account the history of the decade prior to 1846, when Americans throughout the continent believed that it was more likely that the United States would not expand beyond its borders. Examining five groups of Americans operating at the nations geographic and/or social margins, this dissertation argues that these groups hoped to achieve sovereignty outside of the United States. Nurtured by Jacksonian rhetoric that celebrated local government and personal ambition, and wary of – and at times running from – a United States mired in depression and uncertainty, these Americans were, in effect, forming their own “breakaway republics.” To validate their goal of self-sovereignty, breakaway republicans looked to the independent Republic of Texas, often referring to Texas to explain their objectives, or looking to Texas as an ally in achieving them. Between 1836 and 1845 – what this dissertation defines as “the Texas Moment” – Texas’ independent existence presupposed a different map of North America, where peoples of the northern, southern, and western borderlands carved out polities for themselves. With Texas in mind, even Americans who did not share the goals of breakaway republicans believed that independent American-led polities on the continent were likely, acceptable, and perhaps even desired. However, to a cabal of Democratic expansionists and James K. Polk in particular, this future was unacceptable. After winning the presidency after an unlikely series of contingencies in 1844, Polk and his allies laid the groundwork for a dramatic expansion of the U.S. state – and thereby a dramatic expansion of U.S. territory. Their actions ended the Texas Moment, thereby subsuming the actions of breakaway republicans and hiding their collective existence from later historians. Ultimately, the events of the mid-1840s were hardly the logical culmination of America’s expansionist destiny, but a profound rupture of the status quo. / History

Josef Čapek belonged among those Czech artists who dealt with problems of form and function of a modern art work in the beginning of 20th century. Both theoretical reflections on art and his early fiction represent Čapek's specific approach to the debate about modern and avant-garde currents in the times of stylistically inconsistent situation. This thesis analyses the confrontation of aesthetic principles of these art movements. Its focus is to show to what extent was Josef Čapek influenced by the principles of the individual movements and to describe the way in which he acquired and modified them. The goal is to outline Čapek's path from a survey of modern forms to his own independent viewpoint. Key words Josef Čapek, Modern Art, Manifest Česká moderna, Neoclassicism, Cubism, Expressionism

SAMMANFATTNING Bröstcancer är något som kvinnor i alla åldrar kan drabbas av. År 2011 insjuknade 8382 personer i hela Sverige. Bakgrunden: Det är männen som finns där för att stötta kvinnorna men även finnas där för barnen och ge trygghet. Barnen upplever en oro över att mista deras moder. Problem: Det är av största vikt att beskriva hur det är att drabbas av bröstcancer och samtidigt vara mor till minderåriga barn då detta kan medföra en komplex livssituation. Syfte: syftet var att beskriva mödrars upplevelser av att leva med bröstcancer samtidigt som de har minderåriga barn. Metod: Utifrån inklusionskriterierna söktes självbiografierna fram på respektive biblioteks katalog. En manifest innehållsanalys användes vid analysprocessen av de fyra självbiografierna för att besvara syftet. Resultat: Resultatet resulterade i sex kategorier. Dessa beskriver hur mödrarna upplever hur de ska klara av vardagen med minderåriga barn samtidigt som de kämpar mot bröstcancern. Slutsats: Att ha bröstcancer och samtidigt vara moder till minderåriga barn upplevs jobbigt då denna sjukdom medför en utmattning samt en känsla av otillräcklighet gentemot barnen. Mödrarnas största oro är inte bröstcancern utan hur barnen kommer klara sig om deras moder avlider.

Då en människa drabbas av obotlig sjukdom med dödlig prognos förändras livet på många plan. Vetskapen att en för tidig död väntar leder till en mångfald av känslor och i denna livssituation blir upplevelsen av värdighet central. Då vårdpersonal inte besitter tillräckliga kunskaper om upplevelser av värdighet finns en risk för att vårdandet blir bristfälligt och att patientens värdighet inte bejakas. Syftet med examensarbetet var att beskriva kvinnors upplevelser av värdighet i samband med obotlig sjukdom med dödlig prognos. Fem självbiografier analyserades utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys. Av analysen framkom två kategorier: ”Relativ värdighet” och ”Absolut värdighet”. Den relativa värdigheten yttrade sig genom kränkt och bevarad värdighet, där kontakten med andra hade stor påverkan på upplevelsen. Den absoluta värdigheten upplevdes som ett inre okränkbart rum. Inre styrkor gav kvinnorna kraft att kämpa. Det är betydelsefullt att sjuksköterskor besitter kunskap om hur värdighet kan upplevas i samband med obotlig sjukdom med dödlig prognos. Genom att integrera denna kunskap i vårdandet kan sjuksköterskan tillfredställa flera behov hos patienten, vilket kan främja patientens upplevelse av värdighet. / Life changes in multiple ways when a person becomes terminally ill. The knowledge of having to face a premature death leads to a wide diversity of feelings, and highlights the experience of dignity. When nursing staff’s knowledge regarding experiences of dignity and violated dignity is insufficient, there’s a risk of inadequate care where the patient’s dignity is not being fully considered. The aim of this Bachelor thesis was to describe women’s experiences of dignity while living with incurable disease with deadly prognosis. Five autobiographies were analyzed using a qualitative manifest content analysis. Two categories developed from the analysis: “Relative dignity” and “Absolute dignity”. The relative dignity showed through violated and preserved dignity, and the contact with others had a big influence of the experience. The absolute dignity was experienced as an inner, inviolable space. Inner strengths gave the women power to fight. It is important that nurses posses knowledge about how dignity can be experienced while living with incurable disease with deadly prognosis. By integrate this knowledge into the caring, the nurse can satisfy more needs, which can improve the patient’s experience of dignity.

Våld i parrelationer är ett globalt hälsoproblem. Mäns våld mot kvinnor är ett av de största hoten mot kvinnors liv och hälsa. Ansvaret att ge stöd och skydd till personer som utsatts för eller riskerar att utsättas för våld, ligger på staten och kommunerna. Samverkan mellan socialtjänst och polismyndigheten är lagstadgat och en viktig komponent i ett hälsofrämjande arbete i syfte att skapa en trygg och säker miljö för utsatta kvinnor. Syftet med föreliggande studie var att öka kunskapen och förståelsen för socialtjänstens och polismyndighetens samverkan i kvinnofridsfrågor. Fokus låg främst på vad som påverkar samverkansarbetet. Studien inriktade sig på semistrukturerade individuella kvalitativa intervjuer genom en kombination av bekvämlighets- och snöbollsurval. Manifest innehållsanalys har i enlighet med Graneheim och Lundman (2004) använts samt samverkansteori för att analysera empirin. Resultatet utföll i två domäner med tillhörande kategorier. Första domänen var individnivå. Bland personal och chefer som var engagerade i samverkan och kvinnofridsbrott och som förkovrade sin kompetens, existerade samverkan mellan specifika personer internt och externt mellan myndigheterna. Andra domänen var organisations- och samhällsnivå. Gemensamma definitioner på samverkan och mäns våld mot kvinnor saknades vilket medförde att myndighetspersonerna hanterade dessa ärenden olika. Medarbetarna inom båda myndigheterna fick inte gemensam information om t.ex. vilka strategierna för samverkan var. Tydligt ledarskap fanns inom båda myndigheterna med det saknades gemensamma flödesscheman, tydliga rollfördelningar och kunskap om varandras ansvarsområde inom och mellan myndigheterna. Alla dessa delar var viktiga komponenter som influerar varandra och samverkans utfall i kvinnofridsfrågor. Förhoppningen är att studien ska synliggöra komplexiteten i samverkan i kvinnofridsfrågor och öka kunskapen om de områden som påverkar samverkans resultat. / Intimate partner violence is a global health problem. Male violence against women is one of the biggest threats against women's life and health. The responsibility to provide support and protection to victims or people at risk of violence is on the state and municipality. The collaboration between social services and the police authority is legal and an important component of a health promotion work in order to create a safe and secure environment for vulnerable women. The purpose with this study was to increase knowledge and understanding of the social services and police authority collaboration in woman’s issues. The focus was primarily on what influence it had on collaborations work. The study focused on semi-structured individual interviews through a combination of convenience and snowball sampling. According to Graneheim and Lundman (2004) manifest content analysis has been used with collaboration theory for analyzing empirical data. The result precipitated in two domains with related categories. The first domain was the Individual level. Among the professionals and managers who were involved in collaboration and women's issue and developed their skills, existence of collaboration between specific people internally and externally between authorities. Other domain was organizational and societal levels. Common definitions of collaboration and men’s violence against women were missing which meant that the authority people handled these issues differently. The employees of both authorities did not share information about e.g. which strategies for collaboration were. Clear leadership existed within both authorities but there were no common flow diagrams, clear allocation of roles and understanding of their responsibility within and between authorities. All these elements were important components that influence each other and collaborative outcomes in women's issues. The hope with this study is that it will highlight the complexity of interactions in women's issues and increase knowledge of the areas that affect collaborative performance.

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur deltagare upplever en föräldragrupps innehåll och utförande på ett familjecentrum. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats, där åtta föräldrar intervjuades. Datamaterial bearbetades och analyserades med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys, och studiens teoretiska tolkningsram utgjordes av ett systemteoretiskt perspektiv, Putnams och Bourdieus teori om socialt kapital samt Eriksons psykosociala utvecklingsteori. Betydelsefulla resultat var att föräldragruppen upplevdes som viktig, framför allt för att etablera nya sociala kontakter, uppleva trygghet och stöd från andra nyblivna föräldrar. Det var även viktigt med en ledare med social kompetens, där lyhördhet och flexibilitet var några betydelsefulla egenskaper. Det framkom också att den information som gavs inte var mest väsentlig, utan att den sociala interaktionen mellan föräldrarna var främsta anledning till deltagandet. Att bli förälder var även något som resultatet visade vara påfrestande för både individ och parrelation.</p> / <p>The purpose of this study was to examine how participants experience the content and design, in a parent group. The study was conducted with a qualitative approach, in which eight parents were interviewed. Data material has been processed and analyzed with a qualitative manifest content analysis, and the study's theoretical framework consider primarily the perspective of systems, Putnam's and Bourdieu's theory of social capital and Erikson's psychosocial development theory. Significant results were that the parent group was perceived as important, especially to establish new social contacts, experience and safeness reliance from another first-time parent. It was also important to have a leader with social competence, where sensitivity and flexibility were significant quality. It also emerged that the information that was provided was not the most significant, instead the interaction between the parents was the main reason for participation. The results also show that becoming a parent was a draining process both to themselves and their relationship</p><p>.</p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur deltagare upplever en föräldragrupps innehåll och utförande på ett familjecentrum. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats, där åtta föräldrar intervjuades. Datamaterial bearbetades och analyserades med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys, och studiens teoretiska tolkningsram utgjordes av ett systemteoretiskt perspektiv, Putnams och Bourdieus teori om socialt kapital samt Eriksons psykosociala utvecklingsteori. Betydelsefulla resultat var att föräldragruppen upplevdes som viktig, framför allt för att etablera nya sociala kontakter, uppleva trygghet och stöd från andra nyblivna föräldrar. Det var även viktigt med en ledare med social kompetens, där lyhördhet och flexibilitet var några betydelsefulla egenskaper. Det framkom också att den information som gavs inte var mest väsentlig, utan att den sociala interaktionen mellan föräldrarna var främsta anledning till deltagandet. Att bli förälder var även något som resultatet visade vara påfrestande för både individ och parrelation. / The purpose of this study was to examine how participants experience the content and design, in a parent group. The study was conducted with a qualitative approach, in which eight parents were interviewed. Data material has been processed and analyzed with a qualitative manifest content analysis, and the study's theoretical framework consider primarily the perspective of systems, Putnam's and Bourdieu's theory of social capital and Erikson's psychosocial development theory. Significant results were that the parent group was perceived as important, especially to establish new social contacts, experience and safeness reliance from another first-time parent. It was also important to have a leader with social competence, where sensitivity and flexibility were significant quality. It also emerged that the information that was provided was not the most significant, instead the interaction between the parents was the main reason for participation. The results also show that becoming a parent was a draining process both to themselves and their relationship .

Introduktion: Operationssjuksköterskor har många uppgifter perioperativt att kontrollera samtidigt som det finns ett krav på effektivitet. Tidigare studier visar att effektivitet kan orsaka stress hos operationssjuksköterskor samt att de oroar sig för att pressen kan utgöra ett hot mot patientsäkerheten. Studier visar även att operationssjuksköterskor kan känna sig tillfredsställda av effektivitet i sitt arbete. Det är således viktigt att belysa hur effektivitet påverkar patient­-säkerheten och hur den kan förbättras. Syfte: Beskriva operations­sjuksköterskors erfarenheter av hur effektivitet påverkar patientsäkerheten perioperativt. Metod: Kvalitativ metoddesign med individuella semistrukturerade intervjuer samt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier: att effektivitet kan ha en gynnsam inverkan på patientsäkerhet och även att effektivitet kan påverka patientsäkerhet ogynnsamt. Operations­sjuksköterskor beskrev att effektivitet kan bidra till snabbare vårdförlopp och undvika inställda operationer, minska tid för generell anestesi samt att effektivitet i form av kontinuitet bidrar till bättre patientsäkerhet. Det beskrevs också att effektivisering orsakar brister inom perioperativa förberedelser, patientsäker positionering, intraoperativ omvårdnad och kontroller, samt kan leda till negativa upplevelser för patienten. Slutsats: Deltagarna i studien skildrade generellt fler negativa erfarenheter än positiva. Att medvetandegöra fenomenet, förbättra kommunikationen i teamet, utföra organisatoriska förändringar kan möjliggöra att operationssjuksköterskor följer patienten under hela perioperativa förloppet vilket ingår i kompetensbeskrivningen. Samt öka villigheten att rapportera avvikelser kan vara tänkbara vägar till förbättring.

It is the purpose of this study to determine if ego-involvement influences the performance of an individual in a learning situation.