Syftet med undersökningen är att se om det uppstår eventuella konsekvenser i människors, framförallt kvinnors, livssituation i föreningen mellan yrkesliv och hem- och familjeliv som inkluderar det obetalda hemarbetet. Skapas det någon form av stress mellan yrkes- och familjeliv för människan som leder till sjukskrivning? Genom problemformuleringen ville författaren utgå ifrån en djupare inblick i hur intervjupersonerna påverkas av och hur de upplevde sin livssituation. Därför valdes en kvalitativ ansats för studien. Intervjuer genomfördes med fem kvinnor och en man ifrån Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun. Intervjuerna visade att alla intervjupersonerna i undersökningen känner stressrelationer mellan arbetsliv och hem- och familjeliv. Några av intervjupersonerna har blivit sjukskrivna i omgångar på grund av stress och psykisk press.

Uppsatsen syftar till att beskriva några aspekter av könets betydelse i psykoterapi utifrån ett psykoterapeut och patientperspektiv. Sex djupintervjuer genomfördes och analyserades genom fenomenologisk metod. Urvalet bestod av fyra legitimerade psykoterapeuter och två patienter. Psykoterapeuterna utgjordes av två kvinnor, 42 respektive 67år, och två män 59 respektive 64 år. Alla hade över 10 års tjänstgöring som psykoterapeuter. Patienterna utgjordes av en man, 48 år, och en kvinna, 42 år, som bestämt sig för att aktivt välja att få komma till en kvinna respektive en man. Resultatet i denna studie visar på att könet har betydelse i det terapeutiska rummet, att psykoterapeuternas olika tolkningsrepertoarer och syn på kön påverkar deras ställningstaganden i behandlingen, att samstämmigheten psykoterapeuterna emellan i de allra flesta frågor inte följde könet och att alla psykoterapeuterna uppvisar en motsägelsefullhet i sin syn, sitt förhållningssätt och sina förväntningar på kön. Patienternas önskemål om kön överensstämde inte med förväntad personlighetsstruktur. Psykoterapeuterna har en relativt hög ålder och tre av fyra psykoterapeuter finns inom S:t Lukas som har en ideologisk kristen grundsyn när det gäller människosyn och värderingar. De blivande patienterna har tidigare inte gått i psykoterapi. Studien pekar på vikten av vidare och fördjupad forskning av könets betydelse av bl.a. förväntningar och arbetsallians.

I detta arbete undersöks en animerad karaktärs rörelser för att se vad som upplevs som stereotypiska manliga och kvinnliga rörelser. En könsneutral karaktär skapas och det animeras två gånganimationer och två springanimationer med antingen stereotypa manligaeller kvinnliga rörelser. Animationerna visas sedan för fem grafiker och fem icke-grafiker för att se hur de tolkar och upplever animationerna, och om de genom animationernas rörelserkan avgöra om det är en man eller en kvinna. Respondenternas svar analyseras och sammanfattas sedan i ett resultat. Det undersöks hur rörelserna påverkar vår uppfattning när vi ska avgöra om det är en man eller kvinna vi ser. Höftrörelser har stor påverkan på avgörandet av könstillhörigheten. Mer höftrörelser har ansetts varit mer kvinnligt och mindre höftrörelser mer manligt.

Syftet med denna studie är att analysera genusmedvetenheten hos elever i årskurs 6 med fokus på hur de förhåller sig ifråga om könsuppdelningar, könsroller, föreställningar om vad som just är manligt och kvinnligt.Undersökningen genomfördes i en mellanstor stad i Sverige i år 6 på två olika skolor, friskola med år 6 till 9, Stadsskolan, samt en kommunal skola med år f till 6, Skogsskolan. Genom gruppintervjuer, fick eleverna med hjälp av adjektiv, tillsammans presentera deras bild av vad en man och kvinna är. Den slutsats vilken framkom av undersökningen var att alla elever var medvetna om genus. Däremot tydliggjordes en skillnad mellan skolorna där eleverna på Skogsskolan framlade konstaterande svar att så här är det i motsats till Stadskolan där eleverna framlade mer reflekterande svar i med diskussionskaraktär. Anledningen till detta är att eleverna kommer från stadens alla områden på Stadsskolan i motsats till Skogsskolan där eleverna bor i samma område som skolan ligger.

I denna studie har det undersökts vilka faktorer som påverkar män och kvinnors val av idrott. Det har även undersökts om det finns några märkbara genusskillnader på val och uppfattning kring sport. Denna studie utfördes efter kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Fem respondenter har intervjuats varav tre män och två kvinnor i åldrarna 19-23år. I resultaten framkommer att massmedia har stor inverkan på hur respondenterna uppfattade manligt och kvinnligt idrottande. Manliga idrotter beskrevs som hårda och kraftfulla, kvinnliga uppfattades som mjuka och graciösa. Männen var mer tävlingsinriktade medan kvinnorna tränade för hälsan. Resultaten visar även att det finns en skillnad mellan hur män och kvinnor påverkas. / In this study it has been researched which factors affect men’ and women' choice of sport. It has also been researched whether there is any particular difference in gender on choice and opinion about sport. This study was performed in a qualitative method through semi-structured interviews. Five participants were interviewed, of which three men and two women at the aged of 19-23 years. It appears that media has a big impact on how respondents perceived male and female athletes. Masculine sports was described as tough and powerful, feminine sport were perceived as soft and graceful. The men were more competitive while the women practiced for health. The results show that there is a difference between how men and women are affected.

Denna studie fokuserar på hur kvinnliga chefer upplever sin ”resa” mot ledar- och chefskap. En kvalitativ datainsamlingsmetod har tillämpats där intervjuer med sex nu- och dåvarande kvinnliga chefer har genomförts för att komma närmare in på mina frågeställningar: Hur upplever respondenterna att vägen till chefspositioner påverkats av just den anledningen att de är kvinnor? Vilka erfarenheter lyfts upp i förhållande till samhällets attityder om kvinnligt och manligt? Hur beskrivs ledarskapets karaktär i förhållande till attityder om kvinnliga och manliga roller? Materialet har analyserats med hjälp av teoretiska perspektiv om kvinnligt ledarskap. Studien visar för hur dessa kvinnor upplever att deras framgång har påverkats av den orsaken att de är kvinnor. Det framgår i intervjuerna att deltagarna mer eller mindre upplever att en kvinna kan beröras av den anledningen att hon är en kvinna till att klättra sig upp i karriären. Detta, då det enligt respondenterna visar sig att kvinnor oftast behöver bevisa att de har tillräckligt hög kompetens för att erhålla sig en hög position i arbetslivet. Det visar sig även att de oftast prioriterar privatlivet framför karriär i vilket utgör en annan orsak till hinder som kan påverka dem. Trots allt det här visar det sig ändå att de flesta respondenterna själva inte har influerats av detta i stor utsträckning då de menar att de ändå har lyckats med sin karriär. Studien visar dessutom att beteende och självförtroende är en viktig aspekt som med fördel kan bidra till att man vågar ta för sig mer i livet. Slutsatsen är att kvinnor mer eller mindre kan komma att stöta på hinder i livet som påverkar deras karriär. Allt ifrån barn och familj till den personliga karaktären som upplevs skilja sig markant från mannens.

Den här undersökningen handlar om hur flickor och pojkar representeras i reklam. Syftet med undersökningen är att ta reda på vilket sätt som de framställs på och hur könskodningen sker. Därför har bilder från leksaksförpackningar och tv-reklam valts ut som är ett av leden i marknadsföringen för leksaker. För att få svar på syftet i undersökningen har bilderna analyserats med hjälp av tre analysmallar (semiotisk bildanalys, tv-reklamsanalys och genusanalys). Med dessa analysmallar har vi kunnat se hur olika tecken i bilderna samverkar med varandra samt hur könskodningen sker. Resultatet visade att flickor och pojkar framställs könsstereotypt i leksaksreklam och att reklamen isär håller könen för att påvisa vad som är kvinnligt respektive manligt. Könskodningen som gör att vi uppfattar reklamen som en flick-eller pojkreklam är bland annat hur miljön är anpassad, ljud/berättarröst i tv-reklam, färger som framhävs och vilken leksak som könet presenterar.

The aim of this examination paper is to investigate the use of linguistic feedback among male senior high school students. Two groups consisting of male students preparing for ensuing studies, and two groups consisting of male students taking vocational studies, was interviewed in four separate interviews. By comparing how these four groups used linguistic feedback in conversation noticeable differences has been identified. For example, the boys preparing for ensuing studies used linguistic feedback the most. Also, all interviewed groups used linguistic feedback the most when they agreed with each other. This study also investigates how typical male group speech (which is characterised by a will to express dominance as well as independence) can be affected by a consensus of opinion. Since that is a need for linguistic feedback to take place.

No description available.

Dagens unga har vuxit upp i ett samhälle som på den senaste tiden strävat efter att kvinnor och män skall ha samma möjligheter i arbetslivet. Utvecklingen av jämställdhetsarbetet har gett effekt och allt fler kvinnor når chefspositioner. Studiens syfte är att undersöka manliga och kvinnliga gymnasieelevers syn på chefskap och genus. Gamla normer och traditioner finns fortfarande kvar, men nya normer har sakta börjat formas, där kvinnor och män skall ha samma förutsättningar på arbetsmarknaden.Studien vill belysa om ungdomar idag har en könsneutral inställning till vem som anses vara en chef.Resultatet visar på att dagens unga inte tycker att könet skall avgöra om du skall nå en cheftjänst. De anser att gamla normer och traditioner fortfarande finns kvar, vilket enligt ungdomarna, kan bidra till att det är svårare för kvinnor att nå chefspositioner samt kombinera familj och arbete. De gymnasieeleversom deltog i undersökningen har en positiv syn på framtiden och tror att deras generation har mer kunskap om ämnet, vilket i sin tur kan bidra till att arbetet med jämställdhet genererar en jämnare fördelning mellan könen inom chefspositioner i framtiden.