Svensken spenderar i genomsnitt 6 timmar om dagen på medier och genom reklamen som visas på dessa medier sänds det ut värderingar och uppfattningar om vad ett visst kön är. Därför ställde jag frågan om vem som ska hållas ansvarig för de stereotypa bilder som idag visas på reklamen.  Syftet med denna studie är att få kunskap om vad reklamskaparna har för perspektiv på genus och inställningen till att skapa könsstereotyp bildreklam. Den metod jag valde att använda mig för att svara på den frågeställning som studien har valde jag kvalitativa intervjuer. Det empiriska materialet som intervjuerna genererade visade sig som styras av genusmedvetenhet i tolkningen av stereotyperna manligt och kvinnligt och kritik emot den traditionella reklambilden. Informanterna menade att många kunder idag är medvetna om stereotyperna och vill förändra den bilden. Trots det så kunde jag genom studiens teorier konstatera att informanternas tolkning om manlig och kvinnlig var stereotyp. Så vem ska agera för att reklambilden ska bli ”könsfri”? / A Swede spends on average 6 hours a day using media. Advertisements that appear in these media influence the audience’s perceptions of what it means to be men or women. Therefore, I wonder who should be considered responsible for the gender stereotypes that currently appear in the advertisements. The purpose of this study is to gain knowledge about the advertisement producers’ perspective on gender and gender-stereotyped advertising. The method that this study uses is qualitative interviews. The material gathered through the interviews shows a high level of gender-awareness among the interviewed producers of advertisements, as well as that they share a critical vision of the traditional stereotypes in advertisements. The informants say that many customers today too are aware of the stereotypes and want to change that. Despite this, the analysis of the informants’ interpretations of “male” and “female” based on the theories shows that advertisement producers continue to think somewhat stereotypically. The question that this study suggests for further investigation is who should act in order to make advertisements “genderless”?

Syftet är att få ökad förståelse för skillnader och likheter som finns mellan hur det manliga respektive det kvinnliga ledarskapet arbetar med jämställdhetsfrågor inom ramen för sitt CSR-arbete. Studien upptäckte att det fanns stora skillnader mellan hur de manliga och de kvinnliga respondenterna uppfattade arbetet med jämställdhet. De manliga respondenterna upplevde att jämställdhetsarbetet ofta styrdes av den övergripande CSR-policyn. De kvinnliga respondenterna upplevde däremot att det kvinnliga ledarskapet arbetade med jämställdhet i större omfattning och mer noggrant än det manliga ledarskapet.

I takt med samhällets utveckling blir vi allt mer jämställda och i samband med jämställdhetens framsteg blir arbetsplatserna allt mer jämlika. Det som en gång i tiden var kvinnogöra är idag något både män och kvinnor kan utföra och vice versa. I dagens verksamheter börjar därför även den hierarkiska ordningen förändras. Ledarskapspositionerna fylls alltmer av kvinnor och en ledare är idag enbart en ledare och inte som den en gång var, en man.Vi har sedan länge tillbaka fått lära oss skillnader mellan genus. En pojke leker med bilar och flickan leker med dockor. I sinom tid utvecklas pojken och flickan, till vuxna individer. Vi talar nu om män och kvinnor. Deras sätt att vara som vuxna präglas av deras barndoms upplevelser och erfarenheter. Kvinnan och mannen förväntas således bete sig efter vissa normer som präglar det kvinnliga och manliga. Syftet med vår uppsats har varit att undersöka om det finns utmärkande drag för det manliga och kvinnliga ledarskapet samt vilka ledarskapsstilar som passar in på respektive person. Det finns stereotyper som säger oss hur kvinnor och män är som ledare, beroende på deras kön och vi ville se huruvida stereotyperna stämmer överens med verkligheten.För att uppnå vårt syfte har vi valt att studera två ledare, en manlig och en kvinnlig inom Polisen. Genom intervjuer med ledarna och även med fyra av dem anställa, har vi kunnat ställa frågor kring ledarskap, manligt och kvinnligt, samt organisationskulturens påverkan på ledarskapet.Den kunskap vi har fått under processens gång, har samlats in med hjälp av 6 intervjuer, 2 enkäter samt teorier relevanta för vår studie. När vi analyserat de insamlade materialet valde vi att se på intervjupersonernas svar på de ställda frågor och sedan jämföra med teorier om genus, ledarskap, organisation och dylikt. Därefter har vi kunnat på en bild huruvida de manliga och kvinnliga stereotyperna stämmer överens med våra ledare och de anställdas utsagor. Därtill har vi kunnat se organisationskulturens påverkan på deras ledarstil och om det medför ett liknande ledarsätt snarare än differentierat.Vår undersökning visar att ledarskapet inte enbart utmärks beroende på könet utan även andra faktorer. En ledare formas av tidigare livserfarenheter, av organisationens kultur och av människor runtomkring dem. Utöver de nämnda faktorerna kommer även det manliga och kvinnliga med i bilden. Vi får inte heller förlägga det faktum att även personligheten påverkar individen, då individen i sig kan ha utmärkande drag för just honom eller henne.

I en värld där organisationerna blir större och komplexare och det blir mer och mer att ta ställning till, så väcks intresset för att dela på ledarskapet. Både på arbetsplatsen och i privatlivet vill vi få mer gjort. För att klara dessa nya krav som ställs på oss så kan ett delat ledarskap vara en av lösningarna.Det delade ledarskapet kan ge oss den avlastning som behövs och hjälpa oss att skilja arbete från privatliv i och med att vi vet att vi har andra att förlita oss till. Vi behöver inte ensamma ta ansvar för hela arbetet.Sedan kan det delade ledarskapet göra att vi breddar synfältet för vårt ledarskap och klarar av att hantera större och komplexare organisationer. Det finns en del som skrivit om detta och några som använt det delade ledarskapet beskrivit hur det har hjälpt dem och även vilka problem de kan ställas inför i denna form av ledarskap.Detta förde mig in på tanken om ett delat manligt och kvinnligt ledarskap, som jag även har egen erfarenhet av, och om detta skulle vara en form som ytterligare stärker vårt ledarskap och breddar synfältet i den allt mer komplexa organisationsvärlden.Min studie bygger på intervjuer med tre ledarpar som alla använder sig av ett delat ledarskap och där två av dessa paren är en man och en kvinna. De delar med sig genom djupintervjuer av deras syn på ämnet och hur de hanterar detta.Analysen diskuterar olika komponenter som de intervjuade ledarparen anser vara väsentliga när man talar om delat ledarskap och då ett delat manligt och kvinnligt ledarskap.Slutsatserna tar fram det som uppsatsen kommit fram till. Där framförs det att det kanske inte har med kön att göra utan att det handlar om personliga egenskaper för ett fungerande delat ledarskap och att det delade manliga och kvinnliga ledarskapet i så fall skulle vara likställt med ett delat ledarskap, men skilja sig från ett traditionellt ledarskap med endast en ledare.

Vi lever i ett könsmedvetet samhälle och det är idag allt viktigare att båda könen behandlas lika och att inga särbehandlingar görs på grund av könet. Trots detta är det inte jämställt mellan manligt och kvinnligt i ledarskapspositioner. Både allmänheten och politiker borde ha ett intresse att veta ifall det faktiskt finns skillnader mellan manliga och kvinnliga chefer. Denna uppsats syftar till att undersöka om det finns några skillnader mellan manliga och kvinnliga personalchefer vad gäller deras sätt att leda de anställda och hur de utövar sitt ledarskap.Vi valde att göra en kvalitativ studie genom intervjuer med fyra stycken manliga och fyra stycken kvinnliga personalchefer då vi ville att respondenterna skulle ha möjligheten att svara öppet på våra frågor. Vi tog kontakt med potentiella respondenter tidigt i processen för att kunna hinna med att intervjua och analysera alla åtta personalcheferna. Vi valde att inrikta oss på hur personalcheferna leder och motiverar de anställda.Vår teoretiska referensram har vi byggt upp med olika ledarskapsmodeller och motivationsteorier då vi genom dessa modeller och teorier har kunnat få ett svar på frågan om det finns några specifika skillnader mellan manliga och kvinnliga personalchefer.I vår slutsats kom vi fram till att det inte finns några tydliga skillnader mellan manliga och kvinnliga personalchefer men skillnaderna finns där ifall man tittar lite mer noggrant. De skillnader vi hittade när vi hade intervjuat våra kvinnliga och manliga chefer var att de manliga personalcheferna var lite mer situationsanpassade och lite mer strukturerade än de kvinnliga. De kvinnliga personalcheferna lutade istället åt ett mer coachande ledarskap och visade lite mer empati än männen. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

The aim of this study is to examine how teenage boysperceive the public library. How do they utilize the resourcesprovided by a public library? What are their thoughtsregarding what a public library offers in terms of services toits visitors? Four qualitative interviews with teenage boyswere done for the purpose of this study. The study showsthat these individuals perceive the library as a resource foryoungsters, women, elders or people with disabilities orspecial needs, but not themselves. / Program: Bibliotekarie

Syftet med den här etnologiska uppsatsen är att undersöka hur några män och kvinnor i åldrarna 30 – 36 förklarar och förhåller sig till värderingar och faktorer som de tillskriver mat samt hur de resonerar när de måste förhandla mellan dessa värderingar och faktorer. Undersökningens material bygger på fem semistrukturerade intervjuer som transkriberats i sin helhet genom en helhetsanalys. Den teori som tillämpats på materialet är hämtad från strukturalismen och är inspirerad av binära oppositioner, ritualer och klassificeringssystem som bland andra antropologen Mary Douglas använder sig av. Uppsatsens resultat visar att det finns komplexa samband mellan vilka vi är och vad vi väljer att äta.

No description available.

<p>Syftet med detta arbete är att försöka ta reda på om det finns några skillnader mellan kvinnliga och manliga lärares ledarstil i klassrummet och om eleverna uppfattar det. Bakgrunden till arbetet är att antalet män i skolan är lågt i förhållande till antalet kvinnor. Ur ett historiskt perspektiv har läraryrket förändrats från att ha varit ett typiskt mansdominerat yrke till att domineras av kvinnor. Arbetet belyser en lärarens uppgift som ledare och vad det innebär. I litteraturgenomgången framgår att både män och kvinnor behövs i skolan som goda förebilder för eleverna och att det finns skillnader mellan kvinnor och män. Könsrollerna ligger till grund för skillnaderna mellan kvinnliga och manliga ledare respektive lärare. Skillnaderna framställs dock i stereotypa egenskaper för respektive kön. För att få en bild av vilka skillnader som finns mellan kvinnliga och manliga lärare har det gjorts en observationsstudie av två manliga respektive kvinnliga lärare. Utifrån denna går ej dra några generella slutsatser. Studien bekräftar dock på vissa punkter de egenskaper som anses vara typiska för respektive kön i litteraturgenomgången. Arbetet består även av en kvalitativ studie i form av intervjuer med sex flickor och sex pojkar i årskurs nio. Målet med intervjuerna var att försöka ta reda på om eleverna uppfattar några skillnader mellan de kvinnliga och manliga lärare som de haft under sin skolgång. Av intervjuerna framgår att eleverna har haft både manliga och kvinnliga lärare som de anser varit bra och att de flesta av eleverna anser att det inte spelar någon roll om de har en manlig eller kvinnlig lärare. Vidare visar resultatet av intervjuerna att eleverna uppfattar att kvinnliga lärare bryr sig mer om eleverna och kan anpassa undervisningen bättre till elevernas individuella behov och att manliga lärare har lättare att hålla ordning i klassen. Eleverna anser att både kvinnliga och manliga lärare har positiva egenskaper. Utifrån detta anser jag att det finns ett värde i att försöka jämna ut fördelningen mellan kvinnliga och manliga lärare i grundskolan.</p>

No description available.