Syftet med denna studie har varit att undersöka konstruktionen av genus i UR:s utbildningsprogram Livet i mattelandet. Utifrån en sociosemiotisk teori med ett genusperspektiv har sammanlagt fyra avsnitt av serien analyserats och frågorna som väglett arbetet varit: Hur konstrueras genus i Livet i Mattelandet? Hur många karaktärer i Livet i Mattelandet följer det föreskrivna genusmanuskriptet för deras kön? Hur många karaktärer i Livet i Mattelandet bryter mot det föreskrivna genusmanuskriptet för deras kön? Analysmodellen i studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys och är baserad på studiens teoretiska utgångspunkt. Med syfte att undersöka konstruktionen av genus är analysmodellen baserad på Nikolajevas motsatsschema över manliga och kvinnliga egenskaper (2004, s. 129). Vid analys avser modellen att synliggöra hur de olika karaktärerna i Livet i Mattelandet konstruerar genus. Vidare avses analysmodellen ligga till grund för analys av hur många karaktärer som följer eller bryter mot det föreskrivna genusmanuskriptet, det vill säga hur många som beter sig efter bestämda könsnormer och hur många som inte gör det. Det resultat som framkommit visar att karaktärerna konstruerar kön på många olika sätt. Analysen visar att fler manliga stereotypa egenskaper, enligt analysmodellen, kunde observeras än kvinnliga i de analyserade avsnitten. Vidare kunde analysresultaten delas upp i fyra kategorier; samstämmigt genus, motstridigt genus, komplexa genus och svåridentifierade. Studiens diskussion och konklusion påvisar att majoriteten av de analyserade karaktärerna i avsnitten på ett eller annat sätt strider mot det föreskrivna genusmanuskriptet för deras kön. Det var även möjligt att observera en underliggande manlig norm i det analyserade materialet.

<p>För att ett företag ska överleva på marknaden samt kunna nå framgång krävs ett effektivt ledarskap. Trots det faktum att kvinnor har varit aktiva i yrkeslivet i många år är de fortfarande underrepresenterade på positioner med makt och ansvar. Syftet med denna undersökning var att undersöka chefers uppfattning om bra chefsegenskaper, skillnader mellan manliga och kvinnliga chefer samt varför kvinnor är så underrepresenterade på chefspositioner inom den privata sektorn. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med fem kvinnor och sex män som samtliga besitter en hög chefsposition inom den privata sektorn. Analysmetoden var kvalitativ och en deduktiv tematisk analys genomfördes. Den transformativa ledarens egenskaper anses vara överlägsna och stämmer till stor del väl överens med hur det kvinnliga ledarskapet beskrivs. Vidare pekar resultatet på att kvinnors förmåga som ledare inte värderas och tillvaratas tillräckligt väl av företag beroende på de förutfattade meningar som existerar kring kön och ledarskap.</p>

<p>Titel: Kvinnligt och Manligt perspektiv – Förmågan att motivera genom att behålla kontrollen över sina arbetsuppgifter. </p><p>Slutseminarium: 2008-05-28</p><p>Ämne: Företagsekonomi ledarskap, kandidatuppsats 15 hp.</p><p>Författare: Sofia Pellbring och Julia Ramirios</p><p>Handledare: Jenny Ståhl</p><p>Företag: Äldreomsorgen, Anonyma respondenter </p><p>Centrala begrepp: Kvinnligt ledarskap, Manligt ledarskap, Planering,</p><p> Delegering, Chef/Ledare, Motivation </p><p>Problemformulering: Vilka skillnader och likheter finns det i kvinnligt respektive </p><p>manligt ledarskap i samband med att behålla kontrollen genom planering och delegering? </p><p>Syfte: Utforska vilka skillnader och likheter det finns mellan </p><p> kvinnlig och manlig förmåga att planera och delegera.</p><p>Teoretisk referensram: Baserad på teorier kring de centrala begreppen men även på den sociala konstruktionen. </p><p>Metod: Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden. Vi har gjort 4 intervjuer med två kvinnliga och två manliga respondenter inom likvärdiga verksamheter och positioner. </p><p>Empiri: Här presenteras en mer koncist och förkortad version av vad som kom upp under våra intervjuer. </p><p>Analys: I den här delen analyseras den framtagna empirin mot den teori som vi fått fram för att se om det stämmer överens med verkligheten. </p><p>Slutsats: Avslutningsvis sammanfattar vi resultaten i en kritisk diskussion. I den här studien fann vi att likheterna var större än skillnaderna mellan kvinnlig och manlig planering och delegering. Det handlar mer om egenskaperna än själva könet.</p>

För att ett företag ska överleva på marknaden samt kunna nå framgång krävs ett effektivt ledarskap. Trots det faktum att kvinnor har varit aktiva i yrkeslivet i många år är de fortfarande underrepresenterade på positioner med makt och ansvar. Syftet med denna undersökning var att undersöka chefers uppfattning om bra chefsegenskaper, skillnader mellan manliga och kvinnliga chefer samt varför kvinnor är så underrepresenterade på chefspositioner inom den privata sektorn. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med fem kvinnor och sex män som samtliga besitter en hög chefsposition inom den privata sektorn. Analysmetoden var kvalitativ och en deduktiv tematisk analys genomfördes. Den transformativa ledarens egenskaper anses vara överlägsna och stämmer till stor del väl överens med hur det kvinnliga ledarskapet beskrivs. Vidare pekar resultatet på att kvinnors förmåga som ledare inte värderas och tillvaratas tillräckligt väl av företag beroende på de förutfattade meningar som existerar kring kön och ledarskap.

Syftet med denna uppsats är att undersöka kvinnors arbetssituation på en landsortstidning jämfört med en storstadstidning ur ett genusperspektiv. Redaktionerna vi har besökt är Svenska Dagbladet och Eskilstuna-Kuriren. För att få ett helhetsperspektiv hur kvinnornas situation ser ut  har vi gjort en studie i tre delar. Vi har gjort observationer för att vi med egna ögon ville se hur redaktionerna fungerade och hur kvinnorna jobbade. För att få en tydligare bild av kvinnornas arbetssituation genomförde vi intervjuer med de kvinnliga journalisterna. Utöver detta har vi också gjort en mindre kvantitativ innehållsanalys av fem dagars material ur de båda tidningarna. I vår studie har vi sett att kvinnliga journalister i dag tar större plats än de gjorde för 40 år sedan. Vi upplever att de kvinnliga journalisterna på Svenska Dagbladet tar något större plats på redaktionerna än kvinnorna på Eskilstuna-Kuriren. De kvinnliga journalisterna upplever sina arbetsplatser som jämställda, vilket också vi gjort. Däremot kan kvinnorna ibland känna sig särbehandlade i kontakten med intervjupersoner och till exempel få kommentarer som ”lilla gumman”. Den upplevelsen har visat sig vara vanligast hos kvinnorna på Eskilstuna-Kuriren. Vidare visar vår uppsats att den traditionella ämnesfördelningen mellan manliga och kvinnliga reportrar lever kvar till viss del, särskilt på Eskilstuna-Kuriren. I studien av reportrarnas källanvändning visar det dock sig att män och kvinnor i stor utsträckning låter lika många kvinnor som män komma till tals i sina artiklar.

I denna uppsats undersöker jag om kvinnorna dominerar inom de så kallade mjuka bevakningsområdena eller om detta mönster endast gäller inom den allmänna nyhetsbevakningen. Mjuka och hårda bevaknings områden uppkom för att beskriva manliga och kvinnliga bevakningsområden. Jag utgår alltså ifrån ett genusperspektiv och undersöker vad kvinnor respektive män skriver om i krönikor. Tidigare forskning om journalistik och kön har bland annat Monika Djerf-Pierre och Monica Löfgren Nilsson utfört. Deras forskning har visat att det finns en tydlig könsmärkning inom de olika bevakningsområdena. Kvinnor skriver mer om mjuka bevakningsområden och män om hårda. Detta har studier inom den allmänna nyhetsjournalistiken visat. Det huvudsakliga syftet med denna uppsatsen är att undersöka om dessa könsmarkeringar finns i krönikans värld. Genom att undersöka ett stort antal krönikor från Aftonbladet och Expressens webbsidor och göra en kvantitativ innehållsanalys av dessa krönikor har jag kunnat urskilja om dessa tendenser finns. Undersökningen har visat att det finns en könsmärkning även inom krönikans värld som grundas på de hårda och mjuka bevakningsområdena. Kvinnorna skriver något mer om de mjuka bevakningsområdena och männen om de hårda. Undersökningen visar även att inte någon man, varken från Aftonbladet eller Expressen skrivit om jämställdhet och genus, inom detta område dominerar kvinnorna starkt.

Sammanfattning Bakgrund: Bemötande är viktigt för patienters upplevelse av vården. Inom vården handlar bemötande framförallt om hur sjuksköterskan på ett respektfullt sätt kommunicerar och bemöter patienter och närstående. Vården skall bedrivas med respekt och utgå från att alla människor har lika värde oavsett kön, ålder och etnicitet. Syfte: Att beskriva kvinnliga och manliga patienters uppfattningar av bemötande inom hälso- och sjukvården.Metod: Litteraturstudie med systematisk sökning med en deskriptiv design. Databaserna som användes var Cinhal, Medline och PsycINFO. Studien bygger på nio artiklar som valdes ut systematiskt.Resultat: Kvinnliga patienter tenderade att ha lägre grad av tillfredställelse kopplat till bemötande inom vården. Det kvinnor främst klagade över var att de inte blev sedda eller hörda och att de möttes med bristande respekt. Det visade sig även att manliga och kvinnliga patienter fokuserar på olika aspekter av vården där kvinnliga patienter ansåg att bemötandet var viktigare än manliga patienter.  Slutsats: Utifrån resultatet framkommer att manliga och kvinnliga patienters uppfattningar av bemötande skiljer sig från varandra. Det visar även att kvinnor och män värderar bemötande på olika sätt. Nyckelord: Bemötande, Kvinnligt, Manligt, Patientperspektiv, Uppfattningar.

Konflikter är vanligt förekommande på arbetsplatser. De kan lätt få negativa konsekvenser som sämre kvalité på arbetet och medarbetare som sjukskriver sig. Därför är det viktigt att ledaren klarar av att hantera dessa på ett bra sätt. Kan de lösa konflikten på ett bra sätt kan de också få ut positiva saker av den. Kvinnor och män anses arbeta olika som ledare och många anser att män leder bättre än kvinnor. Därför är det intressant att se hur könen leder sina medarbetare och ifall de hanterar konflikter på liknade sätt eller om det skiljer sig. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnliga och manliga butikschefer uppfattar sin egen och det motsatta könets roll som ledare och hur väl det stämmer överrens med teorin med avseende på konflikthantering, även se till likheter och skillnader mellan könens ledarskap. Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer med tre butikschefer av vardera kön. Intervjuerna har visat att butikscheferna både manliga och kvinnliga utövar ledarskap som överensstämmer med teorin om ett gott ledarskap. Genom undersökningen har det även visat sig att kvinnliga ledare kan utöva ett teoretiskt manligt ledarskap samtidigt som manliga ledare i praktiken kan ses som kvinnliga ledare enligt teorin. Ytterligare har framkommit att varken de manliga eller kvinnliga respondenterna använder sig av någon form av konflikthanteringsprogram, trots alla olika metoder som finns att använda sig av inom den teoretiska världen. Däremot skildras det i rapporten en rad ageringar som används av de båda könen i deras konflikthantering.

Syftet med studien och denna uppsats är att undersöka och förklara vilka attityder och erfarenheter ledare i våra organisationer möter i sin yrkesroll. Tanken är även att undersöka, förklara och tydliggöra om det kan uppfattas någon skillnad mellan manliga och kvinnliga chefer i organisationen. För att lyckas med detta har arbetet byggt upp utifrån följande frågeställningar: -          Upplever respondenterna att de blir bemötta och behandlade på olika sätt av manliga kontra kvinnliga kollegor och anställda? -          Har män och kvinnor samma möjligheter till befordringar, utbildningar, karriär- och utvecklings möjligheter? -          Vad betyder chefsrollen för individen, skiljer det sig åt beroende på kön? -          Är det lika svårt för män och kvinnor att finna balans i livet med en ledarskapsroll på arbetet?   Denna studie, precis som annan forskning kommer fram till att det inte skiljer så mycket mellan manliga och kvinnliga ledare på de flesta punkter. Det är ett fåtal områden som utskiljer sig, för mig var det främst när det kommer till att finna balansen mellan arbetsliv och familjeliv. Är det kanske så att kvinnorna i ledande positioner anpassar sig till de förutsättningar som är, det vill säga lägger bort sina kvinnliga sidor och axlar de mer mansdominerade dragen, för att kunna lyckas i sin ledarroll?

Denna studie handlar om kvinnliga serieskapares förutsättningar i en mansdominerad och traditionellt sett grabbig bransch. Studien undersöker hur den svenska seriebranschen har förändrats de senaste åren, och hur detta har påverkat mångfalden. Intervjuer har gjorts med tre etablerade och framgångsrika kvinnliga serieskapare samt med en manlig redaktör och förläggare inom ett av de största serieförlagen i Sverige. Deras tankar, upplevelser och åsikter står som grund för den här uppsatsen. Resultatet har visat att det finns tydliga problem med jämställdheten inom den svenska seriebranschen, men att man åtminstone har börjat bli mer medveten vid detta än man varit tidigare.