Män har historiskt såväl som idag dominerat de ledande positionerna inom organisationer, vilket lett till att kvinnor hindrats från att erhålla ledarpositioner på grund av att den kvinnliga stereotypen inte är förenlig med den manligt stereotypa ledarrollen. En förändring verkar ske, då även stereotypa kvinnliga egenskaper anses vara önskvärda inom ledarskap. Studiens syfte var att studera om det fanns en skillnad i värdering av könsstereotypa egenskaper och ledaregenskaper i förhållande till deltagarnas kön, samt vilka egenskaper som krävs för att kunna bli en ledare och vilka egenskaper som önskas hos en ledare. De könsstereotypa egenskaperna och ledaregenskaperna som användes genererades från vår pilotstudie. Totalt deltog 86 personer på enkätundersökningen. Resultatet visade inga skillnader i värdering som kan relateras till vilka egenskaper som krävs eller är önskvärda. Däremot fanns en signifikant skillnad som påverkades av deltagarnas kön. Detta visar på att både män och kvinnor favoriserar det egna könets stereotypa egenskaper.

No description available.

Titel:Kvinnligt och Manligt perspektiv – Förmågan att motivera genom att behålla kontrollen över sina arbetsuppgifter. Slutseminarium:2008-05-28 Ämne:Företagsekonomi ledarskap, kandidatuppsats 15 hp. Författare:Sofia Pellbring och Julia Ramirios Handledare:Jenny Ståhl Företag:Äldreomsorgen, Anonyma respondenter Centrala begrepp:Kvinnligt ledarskap, Manligt ledarskap, Planering, Delegering, Chef/Ledare, Motivation Problemformulering:Vilka skillnader och likheter finns det i kvinnligt respektive manligt ledarskap i samband med att behålla kontrollen genom planering och delegering? Syfte:Utforska vilka skillnader och likheter det finns mellan kvinnlig och manlig förmåga att planera och delegera. Teoretisk referensram:Baserad på teorier kring de centrala begreppen men även på den sociala konstruktionen. Metod:Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden. Vi har gjort 4 intervjuer med två kvinnliga och två manliga respondenter inom likvärdiga verksamheter och positioner. Empiri:Här presenteras en mer koncist och förkortad version av vad som kom upp under våra intervjuer. Analys:I den här delen analyseras den framtagna empirin mot den teori som vi fått fram för att se om det stämmer överens med verkligheten. Slutsats:Avslutningsvis sammanfattar vi resultaten i en kritisk diskussion. I den här studien fann vi att likheterna var större än skillnaderna mellan kvinnlig och manlig planering och delegering. Det handlar mer om egenskaperna än själva könet.

No description available.

This essay treats the subject of how masculinity and its norms are represented in Young Adult literature. This study focuses on Aidan Chambers book The Toll Bridge (1992) that discuss identity development, ideals and sexuality. The purpose of the analysis is to present and put awareness to why it’s important to show different ideals of masculinity in young Adult literature and analyse how Chambers book represent this. Earlier research shows that masculinity is a relative unexplored field, especially where the male characters express themselves outside the ordinary norms. The book-study shows that Chambers work treats norm-critical aspects through the protagonist Jan who has more typical feminine features like being considerate, emotional and unsure about himself. The analysis also shows that the females sometimes are represented a bit stereotyped but in the same time the main female character, Tess, shows a lot of variety in her personality and breaks the norm of whom the other characters might show. Therefore, the book foremost shows individual diversity than stereotyped gender-individuals. / Den här studien syftar till att ge inblick i hur manliga ideal presenteras i ungdomslitteraturen och hur dessa är normbrytande. Boken som analyseras är Aidan Chambers bok Tullbron (1992) som behandlar identitetsutveckling, ideal och sexualitet. Denna analys är enbart ett nedslag bland all den litteratur som existerar för dagens ungdomar och unga vuxna, men den kan ge ett bidrag för att öka förståelsen för vikten av att olika manliga ideal finns presenterade i litteraturen. Analysen visar att Chambers verk behandlar normkritiska perspektiv genom att manligheten närmar sig de mer klassiska kvinnliga idealen där huvudkaraktären Jan är funderande, känslosam och osäker på sig själv. Dock visar analysen även att de kvinnliga karaktärerna emellanåt kan verka stereotyp i vissa delar av berättelsen, men samtidigt finns det en stor bredd på karaktärernas individnivå och samtliga karaktärer är väldigt olika varandra. Därav hamnar den kritik mot de kvinnliga karaktärerna snarare på individ än könsnivå i och med att ingen direkt tydlig distansering finns mellan de olika könen och en mängd diversiteter speglas i detta verk.

Denna studie syftar till att undersöka hur historieläromedel för årskurs 1–3 framställer kvinnor och män. Studien grundar sig på en kvalitativ innehållsanalys där Edwertz och Lundströms genustrappa används för att analysera de valda läromedlen utifrån trappans olika nivåer och kriterier.  Resultaten av studien konstaterar att kvinnor är underrepresenterade i jämförelse med män. Detta motsvarar resultaten av den tidigare forskningen inom området. Studien visar även att läromedel ställer höga krav på lärares yrkeskompetens och medvetenhet kring skolans jämställdhetsarbete.

Syftet med arbetet är att undersöka hur stor plats kvinnor och män samt andra länder än Sverige har fått i historieläroböcker och historieundervisningen för grundskolans tidigare år. Vi undersökte böcker från fyra olika årtionden, 1960-, -70, -80 och 2000- talet. En viktig del av undersökningen blev att titta på hur ofta de olika läroböckerna tog upp pronomen som syftade på kvinnor och hur många gånger det förekom pronomen som syftade på män. På samma gång ville vi se hur de olika könen framställs och om där finns någon skillnad dem emellan. I undersökningen kring andra länder ville vi få fram hur ofta de togs upp och i vilka sammanhang detta sker. En central del av analysen var att se om de olika läroböckerna skilde sig åt. Huvudresultaten är att det har skett en förändring när det gäller genus, genus i form av män och kvinnor, i läroböckerna. Detta kan man se genom att det har förekommit en ökning av kvinnliga pronomen från bok till bok. Denna förändring är inte så stor mellan de tre första böckerna men i boken som ligger närmast i tiden kan man se en relativt stor ökning i förhållande till de andra. Resultatet av undersökningen kring olika länder blev inte den samma som i undersökningen av manligt och kvinnligt. Här har det inte förekommit någon förändring i läroböckerna; andra länders historia får inte något större utrymme i någon av böckerna. / The purpose of this project was to examine the emphasis place on women, men and other countries than Sweden has may in history textbooks and the history education for the compulsory education’s earlier years. We looked in books from four different decades. An important part of the survey became to look on how often the different textbooks took up pronomen as aimed on women and how many aisles where occur pronomen as aimed on men. At the same time, we wanted to see how the different sexes is produced and about where there are differences between them. In survey around other countries we wanted to know how often they were taken up and in which contexts it happens. A central part of the survey was to see if the different textbooks were different from each other.When our survey was clear the result became that it has been a change when it comes to genus, genus in the form of men and woman, in the textbooks. This can one see through that it has occurred an increase of the female sex from book to book. This change is not so big between the three first books but in the book that lies nearest in time can one see a relative big increase in relation to the other books. The result of the survey concerning the other countries did not become the same as in the survey of men and women. Here it has not occurred any changes in the textbooks; other nation’s history does not somewhat bigger scope in none of the books.

Syftet med vår studie är att ta reda på vilken syn sex kvinnliga och två manliga förskollärare har på manliga kolleger i förskoleverksamheten. Vi var intresserade att ta reda på vilka reaktioner en nyanställd man kan tänkas möta i förskolan.Undersökningen gjordes med kvalitativa intervjuer med sex kvinnor, yrkesverksamma som förskollärare och två yrkesverksamma manliga förskollärare. De sistnämnda intervjuades via telefon. Resultatet visade i enlighet med tidigare forskning att de intervjuade var överens om att det behövs fler manliga förskollärare och det viktigaste syften var att män skulle fungera som en manlig förebild för de barn som saknade detta. Vissa farhågor fanns t ex var några respondenter oroliga för att män inte skulle behöva ta del av alla arbetsuppgifter och att föräldrar från andra kulturer inte skulle vilja att män arbetade i förskolan med mindre barn. Slutsatsen man kan dra är att män som vill börja arbeta inom barnomsorgen i allmänhet kan känna sig välkomna men att de måste hävda sin yrkesroll före sin könsroll och att de måste se till att få ta del av verksamheten fullt ut.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogers uppfattningar om grupperingar i förskolan. Jag genomförde semistrukturerade intervjuer med sex respondenter. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån genusteori, med bland annat begreppen manligt och kvinnligt könsmönster. Där visar resultatet att det finns olika uppfattningar kring likabehandlingsplan, barnens personlighet samt könsskillnader, men att det är dessa ämnen som går som en röd tråd genom hela arbetet. Slutsatsen handlar till stor del om pedagogers uppfattningar kring hur det ser ut med gruppindelningar i förskolan. Att det till största delen enligt pedagogernas uppfattningar har att göra med barnens personligheter och intressen. Dock råder det olika uppfattningar bland pedagogerna hur man når fram till barnen genom gruppindelningar när det kommer till kön. / <p>Betyg i Ladok 240108.</p>

I följande uppsats studeras hur en kvinnlig och manlig programledare leder tolv avsnitt av programmet Debatt från 2001. En kvalitativ undersökning utifrån ett genusperspektiv har gjorts. Den metod som använts är en semiotisk bildanalys som anpassats till rörlig bild. Vi har utgått från en genusteori som innehåller termerna genuslogik, genussystem och kroppspolitik. De frågor som ställdes handlade om hur en manlig respektive kvinnlig programledare presenteras i olika kameravinklar, vad de hade på sig för kläder samt vilket utrymme programledarna hade i programmet Debatt gällande uppdelning av ämnen och tid i rutan. Även hur gäster och studiopublik bemötte en kvinnlig respektive manlig programledare. Studiens syfte var att undersöka hur könsmärkningen av manligt och kvinnligt programledarskap har sett ut i SVT:s Debatt. De slutsatser som dras är att det fanns tydliga skillnader mellan en kvinnlig och manlig programledare. Den kvinnliga programledaren fick ”mjukare” ämnen än den manliga. Mjuka ämnen är till exempel vård och skola, medan hårda ämnen till exempel är politik och ekonomi. Skillnader i kroppsspråk och kläder identifierades. Diskussionerna som programledarna ledde skiljde sig åt, den manliga fick ta hand om de livligare debatterna och den kvinnliga fick leda lugnare samtal. Kameravinklarna som användes skiljde sig mellan programledarna i vissa situationer. Slutsatserna har dragits från ett genusperspektiv som inkluderar genusforskning och diskussionen mynnar ut i förslag på vidare forskning.