No description available.

Syftet med denna studie har varit att undersöka UR:s utbildningsprogram ”Livet i mattelandet” utifrån ett genusperspektiv. Studien har även syftat till att undersöka hur manligt och kvinnligt gestaltas i utbildningsprogrammets olika avsnitt, samt hur stor plats män respektive kvinnor tar utifrån en mätning av taltidsfördelningen i fyra olika avsnitt. IKT (Informations- och kommunikationsteknik) och media används i dagens samhälle mer än någonsin. Läroplanens centrala innehåll eftersträvar att alla pedagoger skall använda digitala lärarresurser i alla ämnen (Skolverket, 2015). Läroplanen understryker vikten att medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter, för en likvärdig skola har läraren som ansvar att motverka traditionella könsmönster och utveckla elevernas förmåga att visa sina intressen oberoende på dess könstillhörighet (Skolverket, 2011, s. 8).  Forskningsöversikten visar att det är lärarens roll att synliggöra varje elevs olikheter för varandra och skapa en delaktighet i klassrummet då alla ska bli sedda. Forsbergs (2002) och Steyers (2014) studier påvisar en hierarkisk könsstruktur på manlig dominans, kvinnor framträder som underrepresenterade både i klassrummet och i barnprogram. Forskning visar även att media förtrycker detta genom att en bubbla skapas med massa olika budskap som visar hur en ”flicka” respektive en ”pojke” ska vara. Studiens resultat visar på en maskulin dominans i taltidsfördelningen mellan män och kvinnor, men att könen har en jämnare rollfördelning i de analyserade avsnitten. Framställningen av manliga och kvinnliga attribut och praktiker visar på hur UR:s program ”Livet i mattelandet” visat på en könsneutral utgångspunkt. Resultatet bekräftar att de maskulina normerna fortfarande ses som de som styr. Studiens diskussion och konklusion påvisar att trots att serien medvetet är upplagd utifrån ett genusperspektiv så visas utifrån analysen och forskningsöversikten att maskulina idealet fortfarande styr i media och i den fiktiva världen. Därmed medför denna studie hur stor vikt pedagogen har att lyfta upp och diskutera genusfrågan konstant i klassrummet för att motverka de traditionella könsmönstren.

No description available.

AbstractVårt övergripande syfte är att ta reda på varför det ofta betraktas som ett mål i förskolan att ha fler manliga förskollärare, samt se hur olika yrkesroller inom förskolan förstår och förhåller sig till manliga förskollärares egenskaper och inverkan på verksamheten. Vilka av mannens förmodade egenskaper kan göra skillnad för barns utbildning eller identitetsskapande eller för förskolans verksamhet i allmänhet undrar vi. Vi har som metod använt oss av kvalitativa intervjuer med åtta personer, alla kvinnor verksamma inom förskolan, med olika yrkestitlar. Teorin vi har använt oss av för att analysera empirin med, är praktikarkitekturteorin. Resultatet av vår studie visar att män kan bidra med en trevligare arbetsmiljö och att bilden av den manliga förskolläraren förr ansågs antingen vara en fysisk aktivitetsmentor eller ”snubben med gitarren”, men att det idag inte handlar om könet på pedagogen, utan om kompetensen han besitter. Studien visar också att bilden av den manliga pedagogen som förbrytare är djupt rotad i samhället och med stor sannolikhet en av anledningarna till att så få män söker sig till yrket.

Bakgrund och problemdiskussion: Det pågår ett samtal om ekonomistyrning. Detta samtalet kommer till uttryck på olika sätt. Det kan vara genom texter, bilder, diskussioner och social praktik, det vill säga allt det som görs inom ramen för det som kallas ekonomistyrning. I samhället är det fortfarande vanligt att samtala om att män är bättre på att styra och leda än kvinnor. Dessa samtal grundar sig i de stereotyper som sedan lång tid tillbaka existerat om att kvinnor är det svagare könet och oförmögna att utöva makt. Forskare som Kanter (1977), Hirdman (1988), Wahl (1996) samt Aisenbrey och Brückner (2008) har i detta sammanhang poängterat att det som är kvinnligt och manligt inte enbart är biologiskt utan också anses vara en social konstruktion. Parker (2008) visade att dessa samtal inom ekonomistyrning istället bör handla om hur strukturer och processer inom ekonomistyrning är könade. De olika samtalen kan benämnas och förstås som diskurser. En diskurs definieras som ett sätt att prata om ett specifikt ämne (Fairclough 1992). Diskurserna kan förmedlas och konserveras på många olika sätt. Texter menar Fairclough (1992) är ett exempel på hur diskurser kan upprätthållas och reproduceras. För att tolka den sociala praktiken kan man då göra en tolkning av litteratur, då litteraturen enligt Fairclough (1992) speglar den sociala praktiken. Sådan litteratur kan vara läroböcker. Läroböcker kan ha en stor roll i reproducerandet och upprätthållandet av diskurser eftersom de används i syfte att utbilda. Vår positionering utgörs slutligen av det forskningsgap Parker (2008) visade om att ytterligare studier behövs för att undersöka genusdiskurs inom ekonomistyrning.  Syfte: Utifrån problemdiskussionen är syftet med studien att skapa förståelse för hur genus uttrycks i ekonomistyrningsdiskursen. Syftet med studien utgår från Faircloughs (1992) perspektiv på diskursanalys. Eftersom Fairclough (1992) beskriver att litteratur speglar den sociala praktiken och Skolverket (2006) menar att läroböckerna får en stor roll inom undervisning då lärare använder dem som källa för det innehåll de presenterar, kan läroböcker spela stor roll i reproducerandet och upprätthållandet av diskurser då de används i utbildningssyfte. Därmed utgår studien från en diskursanalys på läroböcker inom ekonomistyrning. På så sätt kan vi analysera och kartlägga hur genus konstrueras i ekonomistyrningsdiskursen. Metod: Uppsatsen har sin utgångspunkt i en kvalitativ forskningsstrategi där en diskursiv forskningsdesign har använts. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av en genomgång av litteratur i ekonomistyrning. Slutsats: De slutsatser som kan erhållas utifrån studiens syfte och forskningsfråga är att ekonomistyrningslitteraturen visar på en könsblindhet där kön som faktor, till stor del, inte används. Både Ekonomistyrning - Beslut och handling (2020) och Den nya ekonomistyrningen (2015) visar en samhällsbild där mannen är den dolda huvudrollsinnehavaren. Utifrån beskrivningar av fakta och uttryck som kunnat kopplas till olika teorier om genus och styrning, samt den höga representation av antalet män, är det männen som presenteras som normen i böckerna. Samtidigt visar de båda läroböckenar på att en jämställdhetsutveckling inom ekonomistyrningsdiskursen sakta sker. En utveckling där kvinnan kan få allt större utrymme i det diskursiva innehållet i framtiden då utvecklingen visar på en utmaning mot genusordningen och mot mannen som norm utifrån det insamlade empiriska material som kopplats med det teoretiska materialet. Slutsatsen blir då även att det finns möjlighet till vidare forskning för att se hur utvecklingen vidare utformas.

Denna uppsats undersöker gestaltningen av normbundna och normbrytande karaktärer i Jennifer Mathieus roman Moxie (2021), och vidare hur hon använder de normbrytande beteendena för att porträttera en revolution mot skolledningen. Framtida syfte för den här uppsatsen är att kunna använda den, eller utgå från den i litteraturundervisning. Metoden för analysen är en kvalitativ innehållsanalys. Utgångspunkten för analysen är genusteori (Hirdman, 1988; 2001) och feministisk litteraturkritik (Tyson, 2015; Langås, 2001). Tidigare forskning inom fältet feministisk litteraturkritik (Andrae, 2001; Jarvis, 2014) har använts för att jämföra med fynd i analysen. Revolutionsanalysen har utgångspunkt i tidigare forskning inom fältet för litterär ungdomsrevolt (Aitchison, 2015; Trites, 2000). Analysen visar att Mathieu (2021) gestaltar normbundna karaktärer och bekämpar dessa, genom en revolution kan de normbrytande karaktärerna synliggöra de orättvisor som unga tjejer kan genomlida i skolan. Slutsatsen är att Mathieus (2021) gestaltningar av normbundna och normbrytande karaktärer kritiserar stereotyper genom att gestalta båda sidorna för att kunna bekämpa orättvisor och djupt rotade normer. / This essay examines the conformation of norm-bound and norm-breaking characters in Jennifer Mathieu ́s novel Moxie (2021), and how she uses the norm-breaking actions in order to portray a revolution against the school management. Future purpose of the essay is to be able to make use of it in literature education. The method for the analysis is a qualitative content analysis. The analysis is based on gender theory (Hirdman 1988; 2001) and feminist literary theory (Tyson, 2015; Langås, 2001). Previous research in the field of feminist literary criticism (Andrae, 2001; Jarvis, 2014) has been used to compare with findings in the analysis. The revolution analysis is based on previous research in the field of literary youth revolt (Aitchison, 2015; Trites, 2000). The analysis shows that Mathieu (2021) conforms norm-bound characters and fight them, and with a revolution the norm-breaking characters can make the inequalities visible, which young girls in school can suffer. The conclusion is that Mathieu ́s (2021) conformations of norm-bound and norm-breaking characters criticize stereotypes by using both sides to fight inequity and deeply rooted norms.

Följande arbete baseras på en kvantitativ enkätstudie som syftade till att undersöka hurkvinnliga respektive manliga lärare ser på ledarskap i klassrummet, utifrån de aspekter avledarskapet lärarna ansåg vara särskilt viktiga respektive särskilt utmanande. Empirin samladesin med hjälp av en digital enkät som skickades ut till rektorer i tre kommuner, samt till trefacebookgrupper. Empirin analyserades sedan utifrån en bivariat analys för att kunna visa hurrespektive kön ser på ledarskap i klassrummet. Resultatet visade att de kvinnliga och manligarespondenterna generellt sett hade en liknande syn på viktiga respektive utmanade delar avledarskapet i klassrummet. Svaren kunde dock skilja sig åt gällande i vilken utsträckning de sågen aspekt som särskilt viktig respektive utmanande. Mot bakgrund av detta kunde vi draslutsatsen att de kvinnliga och manliga lärarna i vår studie, hade en syn på ledarskap som speglarbåde en uppgiftsorienterad och en socioemotionellt orienterad ledare.

Jönsson, Emelie och Pütz, Sofie (2011). Genus i bilderboken: en kvalitativ studie av karaktärer ur ett genusperspektiv och pedagogers tankar och arbete kring detta.Malmö högskola: Fakulteten för lärande och samhälle.Studiens fokus ligger på hur karaktärer i bilderböcker framställs ur ett genusperspektiv och på pedagogers tankar kring genus och bilderböcker. Syftet med studien är att granska böckernas texter och bilder ur ett genusperspektiv för att synliggöra och beskriva vilka könsmönster det finns i respektive bok. Syftet är även att beskriva hur pedagoger tänker kring genus i bilderboken och hur de arbetar med detta i verksamheten. Frågeställningarna är: Hur gestaltas karaktärerna utifrån ett genusperspektiv i de utvalda bilderböckerna? Hur tänker pedagoger kring genus i bilderböcker på två utvalda förskoleavdelningar? Hur arbetar pedagoger på de två valda förskoleavdelningar med bilderboken i den pedagogiska verksamheten? För att nå fram till ett resultat har observationer av barn, text- och bildanalys av bilderböcker och intervjuer med pedagoger genomförts. Utifrån detta har det i slutsatsen framgått att det manliga dominerar i de åtta utvalda bilderböckerna. Detta styrker även pedagogerna då de menar att det är mer sällsynt med pojkar som är blyga än flickor som är tuffa. Analysen visar även att kläder utgör en viktig faktor när könet inte synliggörs på något annat sätt i böckerna. I pedagogernas arbete med bilderboken är delaktighet något som är betydelsefullt för dem då barnen får vara med och välja ut bilderböcker.

Vi har i denna studie valt att besöka en ungdomsteatergrupp, på en kulturskola, i deras arbete med uppsättning av Shakespeares pjäs En midsommarnatts dröm. Genom observationer och intervjuer har vi undersökt hur de, ungdomarna i gruppen och deras pedagog, förhåller sig till genus samt om och hur könsroller uppstår i gestaltandet på scen. Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka deltagarnas gestaltande av karaktärer i teatergruppens pjäsarbete och ta reda på om och på vilket sätt könsroller uppstår. Samt få en större inblick i hur dessa ungdomar förhåller sig och/eller uttrycker sig kring genus och hur det i sin tur gestaltas på scen. Vårt syfte är även att se vilka eventuella konsekvenser deras gestaltning kan leda till.I vår litteraturdel redogör vi bland annat för begreppen kön, könsroll och genus. Genus diskuterar vi djupare med hjälp av olika teorier, dessa är även våra teoretiska utgångspunkter i analysen och slutdiskussionen. Den empiri vi analyserat finns i vårt resultat, där vi fokuserat på observationerna av två specifika scener som vi ansett vara intressanta och relevanta för vårt syfte. Fyra av scenernas aktörer samt pedagogen har vi valt att intervjua. Intervjusvaren finns även dem med i vårt resultat, där frågorna bygger på det vi observerat. Det vi kommer fram till, genom analys, i vår slutdiskussion är bland annat att vi sett könsroller och att de uppstår genom stereotypa bilder av män och kvinnor. Vi diskuterar huruvida detta verkar befästande och om det för individen begränsar ens känsloregister eller inte. Något enhetligt svar på dessa frågor har vi inte kommit fram till. På ett personligt plan kan gestaltningen vara utvecklande, på ett annat plan kan stereotyp gestaltning bidra till en förenklad bild av man och kvinna, som i sin tur kan ha en begränsande effekt. Det vi också sett, då aktörerna gestaltar karaktärer som inte har något definierat kön, är att det öppnar upp för vidare tolkning. Där finns en större frihet att använda både det som anses vara kvinnligt och det som anses vara manligt.

I vår studie har vi velat ta reda på om män och kvinnor har olika intresse av vilkaaktiviteter man är intresserad av på en träffpunkt. Vi ville på så sätt undersöka om detvar något som man som personal på en träffpunkt i så fall behöver ta hänsyn till vidplanering och utförande av träffpunktens aktivitetsutbud. Syftet var även att studerahuruvida livsloppsperspektivet har någon betydelse för vilka aktiviteter man sökersig till på en träffpunkt. Människan idag lever längre och är friskare högre upp iåldrarna. Detta leder till att andelen äldre personer i Sverige ökat. I det svenskasamhället råder både kvarboende principen och det aktivitetsteoretiska perspektivet.Äldre personer skall ges större möjlighet att bo kvar i det egna hemmet samtidigtsom en aktiv livsstil är den rätta vägen mot ett friskt åldrande. Kommunens svar pådetta är verksamheter som Träffpunkter. Äldreomsorgen domineras av kvinnor,kvinnor lever längre, döttrar vårdar sina föräldrar och även ibland personalen ärkvinnor i majoritet. Enligt riksdagens motion 2006/07:So395 är männens möjlighettill en socialt meningsfull vardag mindre än kvinnornas. Detta skulle kunna tolkassom att kommunens träffpunkter inte tillgodoser männens behov av aktiviteter. I vårstudie ingick 4 kvalitativa intervjuer utav två män och två kvinnor. Resultatet visaratt det finns skillnad i män och kvinnors intresse av aktiviteter på Träffpunkter, ochatt intresset av aktiviteter skiljer sig åt kvinnor och män emellan. Det dominerandeperspektivet, vilket intresset för aktiviteter på en träffpunkt grundar sig på,framkommer som livsloppsperspektivet. Vilken typ av aktivitet intervjupersonerna ärintresserade av beror mer på hur deras personlighet och intresse byggt upp underlivets gång än beroende av om de är män eller kvinnor. Individuellt anpassadeaktiviteter är av stor betydelse för att kommunens verksamheter skall kunnatillgodose varje enskild äldres behov.