<p>Denna uppsats handlar om den upplevda konkurrensen på fastighetsmäklarmarknaden sedan uppkomsten av så kallade lightmäklare. Syftet var att ta reda på hur de traditionella fastighetsmäklarna upplever konkurrensen på dagens marknad och de källor som använts i huvudsak är intervjuer med verksamma traditionella fastighetsmäklare samt en branschorganisation. Det vi kom fram till under vår studie är att lightmäklare inte tagit några marknadsandelar från de traditionella fastighetsmäklarna som media förutspådde samt att de traditionella fastighetsmäklarna tycker att konkurrensen är hård men sund.</p>

Denna uppsats handlar om den upplevda konkurrensen på fastighetsmäklarmarknaden sedan uppkomsten av så kallade lightmäklare. Syftet var att ta reda på hur de traditionella fastighetsmäklarna upplever konkurrensen på dagens marknad och de källor som använts i huvudsak är intervjuer med verksamma traditionella fastighetsmäklare samt en branschorganisation. Det vi kom fram till under vår studie är att lightmäklare inte tagit några marknadsandelar från de traditionella fastighetsmäklarna som media förutspådde samt att de traditionella fastighetsmäklarna tycker att konkurrensen är hård men sund.

No description available.

<p>Denna uppsats behandlar svårigheter och möjligheter som finns när ett fastighetsmäklarföretag expanderar på en marknad med stor konkurrens. I de tre storstadsregionerna är konkurrensen mellan de olika fastighetsmäklarbyråerna mycket stor. Vad är det då som får nya aktörer att försöka slå sig in på dessa marknader.</p>

Denna uppsats behandlar svårigheter och möjligheter som finns när ett fastighetsmäklarföretag expanderar på en marknad med stor konkurrens. I de tre storstadsregionerna är konkurrensen mellan de olika fastighetsmäklarbyråerna mycket stor. Vad är det då som får nya aktörer att försöka slå sig in på dessa marknader.

<p>Background: In the past 10 years private label has increased significantly in the Swedish grocery market. This is an important strategic event, which is a great challenge to suppliers as it causes stiff competition. To handle this situation an increasing number of suppliers have to make the decision whether to produce private label or not.</p><p>Purpose: The purpose of this study is to find and analyse factors that influence suppliers in the Swedish grocery market to produce private label. On this basis we intend to confirm or develop existing theories within the field of study.</p><p>Research method: The study has a qualitative approach where empirical data has been gathered through interviews with suppliers and retailers in the Swedish grocery market.</p><p>Results: This study has identified factors that underlie suppliers’ decision to produce private label. The most important factor is the possibility of increased volumes and a more efficient capacity usage. Today there is a great downward pressure on price, why it is of great importance to have a cost efficient production. Many suppliers in the Swedish grocery market do not use their full production capacity and producing private label is therefore an option to increase the level of usage. Moreover, suppliers are experiencing a growing dependence on retailers. This is due to the increased power that retailers have attained through their centralised decision-making, dominating position and increased knowledge and negotiation power. This study shows that the shift in power influences suppliers’ decision to produce private label. Finally, possibilities of improved relationships between suppliers and retailers do not underlie Swedish suppliers’ decision to produce private label.</p> / <p>Bakgrund: Under den senast tioårsperioden har private label ökat kraftigt inom den svenska dagligvarumarknaden. Detta är en viktig strategisk händelse som utgör en stor utmaning för märkesleverantörer, då det innebär en allt hårdare konkurrens. För att möta denna ställs alltfler leverantörer inför beslutet gällande huruvida de skall tillverka private label eller inte.</p><p>Syfte: Syftet med studien är att finna och analysera faktorer som ligger till grund för att leverantörer på den svenska dagligvarumarknaden tillverkar private label. Utifrån detta avses vidare att bekräfta eller utveckla befintliga teorier inom forskningsområdet.</p><p>Metod: Studien har en kvalitativ ansats, där empirisk data har samlats in genom intervjuer med leverantörer och detaljister på den svenska dagligvarumarknaden.</p><p>Resultat: Genom studien har faktorer identifierats som ligger till grund för att leverantörer på den svenska marknaden tillverkar private label. Den viktigaste faktorn är leverantörernas möjlighet till ökade volymer och ett mer effektivt kapacitetsutnyttjande. Då det i dagsläget råder en stark prispress på dagligvarumarknaden är det av stor vikt att ha en kostnadseffektiv verksamhet. Eftersom många leverantörer på den svenska marknaden inte utnyttjar hela sin produktionskapacitet framstår private label-tillverkning som ett alternativ till att utöka denna. Vidare upplever leverantörerna på den svenska dagligvarumarknaden ett allt större beroende till detaljist. Detta beror på den ökade makt som detaljisterna uppnått genom deras centraliserade beslutsfattande, dominerande ställning samt ökad kunskap och förhandlingsstyrka. Studien visar att denna maktförskjutning har en inverkan på leverantörers beslut att tillverka private label. Slutligen utgör inte möjligheten till relationsförbättringar mellan leverantör och detaljist ett motiv till att leverantörer på den svenska marknaden tillverkar private label.</p>

<p>Analysen visar på att flygplatsfrågan är en diskussion som byggs utifrån en ekonomisk representation, där olika bilder framträder. Samarbete och tillväxt är två tankelinjer i flygplatsfrågan. I materialet framträder tankar kring samarbete, både som något svårt att lösa men också nödvändigt för utveckling och framtid. Den andra framträdande tanken bygger på tillväxt, en konkurrenstanke kring ökning av produktion och marknadsvinster. Konkurrenstanken är starkt närvarande i både samarbets- och tillväxtdiskussionerna, samtidigt framstår i analysen en alternativ konkurrensbild växa fram. Flygplatsfrågan kan ses som en investeringsdiskussion, exempelvis att investera i samarbete, som kan generera i större och bättre arbetsmarknad, kraftfullare och bättre utbildningsmöjligheter som också syftar till bättre livskvalité. En konkurrenskraftig plats att vara aktiv i genererar i bättre ekonomi, vilket gäller både i företag- eller verksamhets-, individuella- och i den politiska sfären.</p>

Analysen visar på att flygplatsfrågan är en diskussion som byggs utifrån en ekonomisk representation, där olika bilder framträder. Samarbete och tillväxt är två tankelinjer i flygplatsfrågan. I materialet framträder tankar kring samarbete, både som något svårt att lösa men också nödvändigt för utveckling och framtid. Den andra framträdande tanken bygger på tillväxt, en konkurrenstanke kring ökning av produktion och marknadsvinster. Konkurrenstanken är starkt närvarande i både samarbets- och tillväxtdiskussionerna, samtidigt framstår i analysen en alternativ konkurrensbild växa fram. Flygplatsfrågan kan ses som en investeringsdiskussion, exempelvis att investera i samarbete, som kan generera i större och bättre arbetsmarknad, kraftfullare och bättre utbildningsmöjligheter som också syftar till bättre livskvalité. En konkurrenskraftig plats att vara aktiv i genererar i bättre ekonomi, vilket gäller både i företag- eller verksamhets-, individuella- och i den politiska sfären.

Syfte: Studien syftar till att undersöka förhållandet mellan standardisering och anpassning. Detta genom att undersöka prestationen för olika marknadsstrategier beroende på anpassningsgrad samt omvärldsfaktorer. Problemformulering: Hur korrelerar anpassningsgraden för marknadsstrategier till prestation? Metod: Kvantitativ och kvalitativ metod har används i första hand för att angripa vår problemformulering. Valet av ansats är viktigt för att kunna avgöra lämplig analysmetod. Det finns sedan två sätt att mäta hur verkligheten ser ut och det är genom induktion och deduktion. För att få en bra överskådlig bild har fallstudie varit en utmärkt val. Flerfallstudier består av flera fall och avsikten med en sådan studie är att få fram det säregna med huvudfallet genom att jämföra med andra fall. Dessa utgör vår population och därmed måste ett urval göras för att det inte skall bli för stort och det måste rymma inom vår tidsram. Totalt har 1102 produkter undersökt för sju olika varumärkena i tio länderna. Teorier: Lönsamhet och prestation är av stor vikt i uppsatsen eftersom beslutet för om en marknadsföringsstrategi ska standardiseras eller anpassas kommer i slutändan ned till den ekonomiska vinsten för företaget. Det finns tre övergripande synsätt, total standardisering, total anpassning eller att använda en mix av dessa. Vi har använt oss av AdaptStand process modellen, och det beror på att modellen visar hur företag bör gå till väga vid utformning av marknadsstrategier. Modellen är en kombination av standardisering och anpassning och utgör ett hjälpmedel för att finna vilken grad en strategi ska anpassas/standardiseras. Marknadsmixen, de fyra P:na, har haft en ledande roll i uppsatsen. Dock föll ett av P:na bort och det var plats. Anledningen till detta var på grund av att det var svårt att få tag på informationen som behövdes för att det skulle vara relevant för att besvara problemformuleringen. Slutsatser: För att man ska vara lönsam måste man finna en balans som är tillåten mellan marknaden man vill etablera sig i samt företagets kärna. man kan inte tillämpa en marknadsstrategi fullt ut, dvs. med en total anpassning eller total standardisering. Man måste visa för den nya marknaden att man tar hänsyn till deras behov och omständigheter samtidigt ska man inte ge för mycket av vad som kärnan i ens eget företag. Kärnan kan vara namnet, logo, produkterna, förpackningarna osv. Man måste hitta en balans som fungerar för båda parter om man vill vara långvarig och lönsam på den nya marknaden och slå igenom som en världsprodukt. / Objective: This study aims to examine the relationship between standardization and adaptation. This by examining the performance of different marketing strategies depending on the degree of adaptation and environmental factors Problem formulation: How to correlate the degree of adaptation marketing strategies to performance? Methodology: Quantitative and qualitative methods have been used primarily to attack our problem. The choice of approach is important to determine the appropriate method of analysis. There are then two ways to measure the reality and it is through induction and deduction. To get a good overall picture this methodology an excellent choise for our case. More Case Studies consists of a number of cases and the purpose of this study is to seek out the peculiarity of the main case by comparing with other cases. These are our population and therefore a choice hade to be made and that was to make sure that the population become too large and it must fit within our time frame. A total of 1102 products were investigated for seven different brands in ten countries. Theories: Productivity and performance are of great importance in the essay because the decision of whether a marketing strategy to standardize or adapt will ultimately down to the economic benefit for the company. There are three general approaches, total standardization, overall adjustment, or to use a mix of these. We have used the AdaptStand process model, and it is because the model shows how companies should design there marketing strategies. The model is a combination of standardization and adaptation, and as a tool for finding the degree to which a strategy will be adapted / standardized. Marketing mix of the four P's hade a leading role in the essey. However, one of the P´s fell away and there was place. The reason for this was because it was difficult to obtain information needed for it to be relevant to answer the problem formulation. Conclusions: In order to be profitable you have to find a balance that is allowed between the market they want to establish themselves in and the company's identity. You can not use a marketing strategies in full use which a total adaptation or total standardization. You have to show for the new market that the company takes their needs and circumstances in to consideration at the same time the companies should not give too much of what is their identity. The identity may be such as the name, logo, products, packaging and so on. One must find a balance that works for both parties if you want to be a lasting and profitable company in the new market and to make it as a world product.

Background: In the past 10 years private label has increased significantly in the Swedish grocery market. This is an important strategic event, which is a great challenge to suppliers as it causes stiff competition. To handle this situation an increasing number of suppliers have to make the decision whether to produce private label or not. Purpose: The purpose of this study is to find and analyse factors that influence suppliers in the Swedish grocery market to produce private label. On this basis we intend to confirm or develop existing theories within the field of study. Research method: The study has a qualitative approach where empirical data has been gathered through interviews with suppliers and retailers in the Swedish grocery market. Results: This study has identified factors that underlie suppliers’ decision to produce private label. The most important factor is the possibility of increased volumes and a more efficient capacity usage. Today there is a great downward pressure on price, why it is of great importance to have a cost efficient production. Many suppliers in the Swedish grocery market do not use their full production capacity and producing private label is therefore an option to increase the level of usage. Moreover, suppliers are experiencing a growing dependence on retailers. This is due to the increased power that retailers have attained through their centralised decision-making, dominating position and increased knowledge and negotiation power. This study shows that the shift in power influences suppliers’ decision to produce private label. Finally, possibilities of improved relationships between suppliers and retailers do not underlie Swedish suppliers’ decision to produce private label. / Bakgrund: Under den senast tioårsperioden har private label ökat kraftigt inom den svenska dagligvarumarknaden. Detta är en viktig strategisk händelse som utgör en stor utmaning för märkesleverantörer, då det innebär en allt hårdare konkurrens. För att möta denna ställs alltfler leverantörer inför beslutet gällande huruvida de skall tillverka private label eller inte. Syfte: Syftet med studien är att finna och analysera faktorer som ligger till grund för att leverantörer på den svenska dagligvarumarknaden tillverkar private label. Utifrån detta avses vidare att bekräfta eller utveckla befintliga teorier inom forskningsområdet. Metod: Studien har en kvalitativ ansats, där empirisk data har samlats in genom intervjuer med leverantörer och detaljister på den svenska dagligvarumarknaden. Resultat: Genom studien har faktorer identifierats som ligger till grund för att leverantörer på den svenska marknaden tillverkar private label. Den viktigaste faktorn är leverantörernas möjlighet till ökade volymer och ett mer effektivt kapacitetsutnyttjande. Då det i dagsläget råder en stark prispress på dagligvarumarknaden är det av stor vikt att ha en kostnadseffektiv verksamhet. Eftersom många leverantörer på den svenska marknaden inte utnyttjar hela sin produktionskapacitet framstår private label-tillverkning som ett alternativ till att utöka denna. Vidare upplever leverantörerna på den svenska dagligvarumarknaden ett allt större beroende till detaljist. Detta beror på den ökade makt som detaljisterna uppnått genom deras centraliserade beslutsfattande, dominerande ställning samt ökad kunskap och förhandlingsstyrka. Studien visar att denna maktförskjutning har en inverkan på leverantörers beslut att tillverka private label. Slutligen utgör inte möjligheten till relationsförbättringar mellan leverantör och detaljist ett motiv till att leverantörer på den svenska marknaden tillverkar private label.