Lic.-avh. Västerås : Mälardalens högskola, 2004. / Härtill 5 bilagor. S. [139]-[146]: Bibliografi.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2008.

Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2008.

Borg, J. 2018. Lindvalls kaffe - Viktiga bönor i fem generationer. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet. Det sägs att det varje dag dricks 2 miljarder koppar kaffe i världen. Det är många steg från ett omoget kaffebär i Colombia till en espresso på ett café i Uppsala. Genom globala produktionsnätverk och multinationella företag påverkas denna process. Det globala och det lokala kommer undersökas, och familjeföretaget Lindvalls kommer att vara i fokus. Med kafferosteriet i centrala Uppsala har de nu varit verksamma i 126 år, och femte generationen arbetar med kaffe idag. Det kommer undersökas hur Lindvalls klarat av denna tid till följd av samhällets alla omvälvande förändringar som ägt rum. Hur kommer det sig att de inte blivit uppköpta av något multinationellt företag i likhet med flera konkurrenter på den svenska kaffemarknaden? Hur säkerställs att det råder goda förhållanden för människor som arbetar med kaffe och att naturen inte far illa? Certifieringar är ett sätt, intresset för certifieringar samt det lokala och småskaliga har ökat. Några faktorer som besvarar Lindvalls kontinuitet över tid är: teknik, flexibilitet, kreativitet, innovation, anpassning och samarbetsförmåga. Lindvalls kaffe har utfört lyckade satsningar för att värna om den lokala marknaden. Kvalitativa intervjuer, litteratur, kartor och diagram utgör metoden och empirin för denna uppsats.

Dagens teknik har gjort det möjligt för företag att samla in data i större omfattning, med eller utan konsumentens samtycke och vetskap. Tidigare forskning menar att konsumentens uppfattning kring individanpassad marknadsföring varierar beroende på vilken typ av data som samlas in och används för att skapa denna typ av marknadsföring. Betydande för den personliga integriteten är att konsumenten är medveten om samt har möjlighet att kontrollera vad, hur och i vilken utsträckning personuppgifter delas och används i marknadsföringssyfte. Syftet med studien var därför att analysera och undersöka betydelsen för svenska e-handelsföretag att balansera fördelarna med insamlingen- och användningen av konsumentdata online, med de integritetsrelaterade nackdelar som kan upplevas hos konsumenter. Genom en abduktiv ansats och explorativ forskning har teorier samlats in och sedan granskats utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Den empiriska datan samlades in via semistrukturerade intervjuer och från företagens integritetspolicys. Sedan analyserades detta genom tematisk analysmetod. Detta gjorde det möjligt att fastslå olika teman i empirin. Utifrån den insamlade teorin och empirin framkom slutsatser gällande ämnet i fråga, som exempelvis, att fördelarna med god individanpassad marknadsföring är fler än de potentiella nackdelarna. Ytterligare en slutsats som kunde dras var att ökad kundinsikt och förståelse är av stor betydelse för företag vid skapandet av individanpassad marknadsföring och har en direkt koppling till konsumenters perception.

Titel: Hur skiljer sig implementeringen av CSR mellan ett statligt kontroversiellt bolag och ett statligt konventionellt bolag för att skapa legitimitet och stärka kundrelationer? Syfte: Utveckla en större förståelse för hur implementeringen av CSR skiljer sig mellan ett statligt kontroversiellt bolag och ett statligt konventionellt bolag, för att skapa legitimitet och stärka kundrelationer. Teori: De huvudsakliga teorier som har använts är CSR, legitimitet och kundrelationsteorier. Metod & material: Kvalitativ forskningsstudie med semistrukturerade intervjuer som kompletteras med sekundärdata från bland annat års-och hållbarhetsredovisningar. Slutsats: Vid analys av våra fallföretag, ser vi ett mönster som skiljer våra kontroversiella aktörer från vår konventionella aktör. Var och hur företag väljer att arbeta med CSR skiljer sig mellan statliga konventionella och statliga kontroversiella företag. Ett konventionellt företag har inte samma behov att kompensera för sina egna handlingar på samma sätt som ett kontroversiellt bolag, vilket leder till att deras arbete med CSR inte är lika essentiellt för det egna företagets legitimitetsskapande. Vi har sett hur CSR påverkar ett företags legitimitet, vilket är en vital del för att företaget ska kunna vårda och bibehålla sina kundrelationer.

Denna studies syfte är att undersöka vilka utmaningar som finns med marknadsföring när det gäller evenemangsprojekt, samt hur projektledare använder marknadsföring i projekten och vad som kan komma att påverka. Men även om hur deras engagemang ser ut i förhållande till projekten. För att besvara detta så har följande frågeställningar formulerats " Hur skiljer sig marknadsföring beroende på projektets utformning?", "Hur mycket engagerar sig projektledare i marknadsföring?" och "Hur stor del av planeringen av evenemangen läggs på marknadsföringen?". Med hänsyn till studiens syfte och frågeställningar så har en kvalitativ metod genomförts. Intervjuerna i denna studie genomfördes genom semistrukturerad intervju. Studiens resultat visar att de intervjuade arbetar inom olika branscher inom evenemang vilket gör att de arbetar på olika sätt för att nå ut med marknadsföringen. Av samma orsak skiljes sig även planeringen för ett evenemang. Att vara engagerad i marknadsföringen skiljer sig mellan respondenterna men att de är överens om att det måste finnas ett engagemang. Slutsatserna är att oavsett om det finns olika tidsuppfattningar när det gäller att planera ett evenemang, att vissa upplever sig mer eller mindre engagerade, eller att de är olika gällande planeringen av marknadsföringen, så är de överens om att det handlar om att attrahera gäster eller kunder till att komma till evenemanget eller delta. / The purpose of this study is to investigate what challenges there are with marketing when it comes to event projects, as well as how project managers use marketing tools for the event projects and what factors may influence the outcome. Also, what the managers involvement looks like in relation to the projects. To answer this, the following questions have been formulated "How does marketing differ depending on the design of the project?", "How much do project managers engage in marketing?" and "How much resources for planning of the events is spent on marketing?". Considering the purpose and issues of the study, a qualitative method has been implemented. The interviews in this study were conducted through semi-structured interview. The results of the study show that the interviewees work in different industries within events business, which means that they work in different ways to reach out with their marketing efforts. For the same reason, the planning of an also differs quite a lot. Being involved in marketing activities differs between respondents but they agree that there must be an engagement to get results. The conclusions are that regardless of whether there are different timescales when it comes to planning an event, or that some feel engaged or less engaged, or that they are differences in terms of planning the marketing efforts, they all agree that in the end it is all about attracting guests or customers to come to the event to participate.

Syfte Denna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder för ett mikroföretag på industriella marknader betingat av att företaget har mycket begränsade resurser och kunskap rörande denna typ av arbete. Frågeställningar 1. Med utgångspunkt från sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsföring och kundsegmentering och vilka fördelar och nackdelar är förenliga med detta arbetssätt? 2. Baserat på marknadssituation och interna förutsättningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller är bäst lämpade för företaget med hänsyn till praktisk genomförbarhet, resursanspråk och förväntad homogenitet? 3. Vilka faktorer är viktiga vid kvalificering av identifierade segment? Teoretisk referensram Teorin beskriver grunderna inom industriell segmentering och dess nytta samt hur detta arbete traditionellt har utförts i industrin. Därefter presenteras två fundamentala indelningar av segmenterings-kriterier, som sedan ligger till grund för två segmenteringsmodeller: Wind & Cardozos modell från 1974 och Shapiro & Bonomas nästlade ansats från 1984. Avslutningsvis presenteras en modell för att utvärdera attraktiviteten hos de identifierade segmenten av Kotler & Keller från 2006. Empiri Empirin grundar sig dels på intervjuer gjorda med fallföretaget R- Produktions ägare Patrik och Peter Widéen och dels på information från nämnda fallföretags befintliga kunddatabas. Resultat Vår slutsats visar att det finns tydliga incitament för R-Produktion att införa ett mer marknadsorienterat arbetssätt, där kundsegmentering är en mycket viktig komponent. För att ta rätt beslut med avseende på segmentering är kunskap om i vilken kontext företaget är verksamt i av stor vikt. I analysen framkommer det att företagsledarna bör i en stor utsträckning använda sin intuition för att minska resursåtgången såväl som att åstadkomma en mer effektiv segmentering med avseende på homogenitet. Det kan konstateras att både Wind & Cardozos modell och Shapiro & Bonomas nästlade ansats skulle vara lämpliga för R-Produktion. Modellerna har sina egna styrkor och svagheter som bör avvägas med hänsyn till företagets kontext. För att utvärdera de skapade segmenten bör Kotler & Kellers modell om effektiva segment kompletteras med ett kriterium rörande hur unikt segmentet är med avseende på nisch.

En kvalitativ studie med syfte att undersöka vilken bild biståndsorganisationer väljer att lyfta fram i sin marknadsföring samt varför de väljer att lyfta fram just denna bild. I analysen så används två teoretiska ramverk, teorier kring marknadsföring för insamling och postkoloniala teorier. Elva personer som arbetar eller har arbetat med marknadsföring och/eller kommunikation i biståndsorganisationer har intervjuats. Studien visar att det effektivaste är att använda negativa bilder där personerna framställs som offer. Allra effektivast är det att använda bilder på barn och studien visar även att vissa frågor är enklare att samla in medel till. Trots denna vetskap så väljer organisationerna ändå att inte använda sig av alla dessa strategier. Detta har flera förklaringar, så som att organisationerna förhåller sig till etiska riktlinjer och att deras medlemmarna påverkar hur de arbetar. Dessa förklaringarna går att koppla samman med den postkoloniala kritiken som finns gentemot biståndsorganisationers marknadsföring. Studien visar även att det finns en ökad spänning inom organisationer där de i marknadsföringen behöver visa upp vad som anses vara en mer traditionell bild av biståndsarbetet medan arbetet i fält blir allt mer rättighetsbaserat.

This study examines how consumers reason and their opinions about personal data collection online. Its focus is to investigate whether consumers consider online data collection as an issue with moral implications, and if these are unethical. This focus is partly motivated by the contradiction between consumers’ stated opinions and actual behavior, which differ. To meet its purpose, the study poses the research question How is personal data collection and its prevalence online perceived and motivated by consumers?. The theoretical framework consists of the Issue-Contingent Model of Ethical Decision-Making by Jones (1991), thus putting the model to use in a new context. Collection of data for the study was done by conducting focus groups, since Jones’ model places ethical decision- making in a social context. The results of the study showed that consumers acknowledge both positive and negative aspects of online data collection, but the majority of them do not consider this data collection to be unethical. This result confirms partly the behaviour that consumers already display, but does not explain why their stated opinions do not match this. Thus, this study can be seen as an initial attempt at clarifying consumer reasoning on personal data collection online, with potential for future studies to further investigate and understand consumer online behaviour. / Denna uppsats undersöker hur konsumenter resonerar och tänker kring insamling av personlig data på Internet. Fokus är att utreda ifall konsumenter anser att denna insamling har konsekvenser, och ifall dessa anses vara oetiska. Detta fokus baseras delvis på resultat som visar på skillnader i vad konsumenter uttrycker för åsikter kring detta ämne, och deras faktiska beteende på Internet. Undersökningen utgår ifrån forskningsfrågan som lyder Hur uppfattar och motiverar konsumenter insamling av personlig data på Internet? Studiens teoretiska ramverk består av modellen An Issue-Contingent model of Ethical Decision- Making som är utvecklad av Jones (1991), och modellen används därmed i en ny kontext. Studiens data samlades in genom fokusgrupper. Detta val baserades på Jones (1991) modell, som menar att etiskt beslutsfattande alltid sker i en social kontext. De resultat som kommit fram visar att konsumenter ser både positiva och negativa aspekter och konsekvenser av att ha sin personliga data insamlad, däremot utan att anse att insamlingen i sig är oetisk. Detta bekräftar delvis tidigare resultat, men förklarar inte varför de åsikter konsumenter uttrycker kring ämnet inte stämmer överens med hur de sedan faktiskt beter sig. Därmed kan den här uppsatsen ses som ett första försök att klargöra hur konsumenter resonerar kring insamling av personlig data på Internet. Det har bedömts finnas mycket potential för framtida studier inom samma område, för att fortsatt undersöka och förstå konsumenters beteende på Internet.