Denna C-uppsats granskar 8 av H.C Andersens sagor som gavs ut under 1840-talet utifrån två teorier. Den första är teorin innebär att manlighet är en homosocial konstruktion och den andra teori hävdar att skönlitteraturen ger läsaren en bild av vilka normer och värden samhället och författaren hade under den period då verket skrevs. Uppsatsens undersöker i vilken mån H.C Andersen uppsatser påverkades av hans egna ideal och erfarenheter, och utav de manliga och maskulina ideal som rådde kring denna författare under 1840-talet. H.C Andersen ansågs enligt den tidigare forskningen inte vara en man av sin tid, trots detta lyckades han bli en av västvärldens största författare. Kan det varit så att han trots att han som indevid inte klassificerades som maskulin ändå påverkades av de manliga och maskulina idealen när han skrev sina sagor?

Denna uppsats ämnar att belysa stigmat kring mental ohälsa bland män, specifikt hur maskulinitetsnormer kan vara ett hinder för många män att söka vård för sin mentala ohälsa. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med kuratorer och psykologer så utforskas hur män på gruppnivå upplever detta stigma och vilka hinder för vårdsökande det kan bidra till. Frågeställningarna är strukturerade i jämförande syfte, då det är nödvändigt att analysera kvinnors upplevelser på gruppnivå för att förstå mäns upplevelser. Tidigare forskning tyder på att stigmat är en bidragande faktor till att många män inte söker hjälp för sin mentala ohälsa och att detta förmodligen är en bidragande faktor till att män är överrepresenterade i självmordsstatistiken. Empirin i denna uppsats analyseras med hjälp av Hochschilds teori om känsloregler, Goffmans teori om stigma samt Kaufman och Johnsons teori om identitetsskapande. Resultatet tyder att män ger uttryck för detta stigma i högre grad än kvinnor samt att det ofta tar längre tid för män på gruppnivå att söka vård för sina mentala besvär, där en potentiell följd blir att deras mentala tillstånd förvärras, i vissa fall tills den blir outhärdlig. Resultaten tyder även på att män på gruppnivå tenderar att undangömma sina känslor som inte är i linje med det män bör känna enligt samhällets normer, såsom sorg och ledsamhet. Följden till detta blir ofta att män håller inne dessa känslor eller i vissa fall istället uttrycker känslor som är socialt accepterat för män, såsom ilska och aggressivitet. En gemensam lösning på detta problem bland kuratorerna och psykologerna var att prata mer om ämnet. Att avlägsna detta stigma kan enbart ske om vi uppmärksammar stigmat och uppmuntrar folk att uttrycka och prata ut om sina besvär och sorger. Att det redan vid uppväxten är viktigt att uppmärksamma, oavsett kön, att det är okej att uttrycka sina känslor.

Avsikten med denna studie är att undersöka bakomliggande orsaker till en låg representation av män i förskolan. Genom intervjuer har vi fått ta del av tankar och synsätt hos personer som har en nära anknytning till förskolan. I vår teoretiska ansats så har R.W. Connell varit betydelsefull för studiens framkomst. Både genom vår teoribildning och i sammanställandet av tidigare forskning. Resultatet av vår studie visar att samhällsnormen skapar en problematik kring förhandlandet av könsidentiteter och roller inom förskolan. Normer och värderingar behöver utvärderas och omförhandlas om ett förändringsarbete ska bli fruktbart.

Carlsson, Mirjam & Winqvist, David. (2007). Problematisering av maskulinitet i gymnasieskolans jämställdhetsarbete (Problemizing masculinity in gender equality work in upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med följande arbete är att undersöka om maskulinitet och pojkar som grupp problematiseras i gymnasieskolornas jämställdhetsarbete och i så fall hur. Dels undersöks om detta sker i det konkreta arbetet och dels vad det finns för tankar kring pojkar och maskulinitet hos dem som arbetar med jämställdhetsfrågor på gymnasieskolan.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om skolors jämställdhetsarbete samt litteratur som behandlar de skillnader som finns mellan pojkar och flickor i skolan. Arbetet har sin utgångspunkt i teorin om genussystemet. Undersökningen består av intervjuer av sju personer som alla på ett eller annat sätt är jämställdhetsansvariga på en gymnasieskola.Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att maskuliniteten till stor del problematiseras i intervjupersonernas resonemang om jämställdhetsproblem och önskade åtgärder till dessa. Dessutom finns det insatser inriktade på pojkar i det jämställdhetsarbete som bedrivs i undervisningen. Däremot problematiseras inte maskuliniteten i det projektbetonade arbete som finns på skolorna.

Studien undersöker huruvida maskulinitet kan vara avgörande för hur den aktuella samt historiska självmordsfrekvensens data och relationen till hjälpsökande beteende. Historiskt har män varit överrepresenterad i självmordsstatistiken och även om mängden självmord minskat med åren kvarstår fördelningen av män och kvinnor lika. Med en tematisk litteraturstudie undersöker författarna hur maskulina beteendemönster kan förklara överrepresentationen av män i suicidstatistiken med hjälp av självmordsteorier och maskulinitetsteorier. Resultatet presenteras i teman i form av faktorer inom fenomenet självmord samt maskulina beteendemönster som ingår i dessa faktorer. Resultaten diskuteras i relation till de relevanta teorierna för att svara på undersökningens syfte. Författarna anländer till slutsatsen av att självmord är för komplext att förklara med bara maskulinitet men att resultatet påvisar tydligt hur maskulina beteendemönster korrelerar med risk för självmord och negativ relation till hjälpsökande beteenden. Dessa beteenden är inte exklusiva för män utan kan även påvisas hos kvinnor och därför ska beteenden snarare än maskulinitet bedöma självmordsrisker.

Detta är en studie om manliga förskollärares upplevelser. Syftet med studien är att undersöka könsmässiga förväntningar kring förskolläraryrket, där särskilt fokus läggs på de utmaningar som manliga förskollärare möter i sin dagliga yrkesutövning.  Vi har använt oss av mixed methods, genom att utföra en kvantitativ enkätundersökning och en kvalitativ intervjustudie för att besvara våra frågeställningar. Vi genomförde enkätstudien av högstadieungdomars inställningar till förskolläraryrket som en eventuell framtida yrkesroll. Efter det genomförde vi en intervjustudie med sex manliga förskollärare för att kanske kunna förstå deras upplevelser av att arbeta i förskolan.  Resultaten vi fått fram visar på att förekomsten av könsstereotypiska genusnormer påverkar ungdomar i sitt val av utbildning såväl som manliga förskollärares yrkesliv och kan användas för att förstå de hinder som män möter när de intresserar sig för förskolläraryrket.

Syftet med denna uppsats har varit att studera hur mansroller uttrycks utifrån manlig vänskap i tv-serien ”House M.D.” Till min hjälp har jag använt mig av frågeställningarna: Hur skildras mansrollen hos karaktären Gregory House i umgänget med James Wilson? Hur skildras mansrollen hos karaktären James Wilson i umgänget med Gregory House? Hur skildras relationen mellan Gregory House och James Wilson? De centrala teorierna har utgått ifrån Connells beskrivning av maskuliniteter, med betoning på hegemonisk maskulinitet och underordnad maskulinitet samt Birds beskrivning av homosocialitet som beskriver sociala praktiker i manligt, heterosexuellt umgänge med utgångspunkt ur en hegemonisk maskulinitet. Fokus har också legat på att ge läsaren en tydlig bakgrund i hur synen på mannen förändrats, hur vänskap mellan män sett ut historiskt och förändrats över tid samt vilka mekanismer som legat till grund för dynamiker inom manlig vänskap. Materialet har analyserats utifrån en metod som är framtagen för just TV-program, ”How to Study Television” men jag har skapat en specifikt anpassad metod utifrån detta som fokuserar på narrativet. Studien visar på tydliga inslag av de homosociala reglerna i umgänget mellan House och Wilson, främst i form av tävlan och känslomässig otillgänglighet. Dock tycks detta samt den typ av hegemonisk maskulinitet som House följer vara förlegad och närmast självdestruktiv. Wilson som skildras som varande i god kontakt med sina känslor får hjälpa House med Houses känslomässiga hämningar, men Wilson gör det via verktyget tävlan – en homosocialt accepterad form. Slutsatsen är att ”House M.D.” kritiserar mansrollen som den skildras hos Gregory House samt visar på de svårigheter som följer av att umgås inom de homosociala ramarna.

The aim of the study has been to examine how young men from Stockholm construct "Masculinity". This has been done by examining what men think is an ”ideal man”, what "makes a man a man", which expectations they meet as men and how the life of a man differs from the life of a woman. This has been examined through three semi-structured group interviews with the total of ten men. The results have been analysed with Raewyn Connells Theory of Masculinities, the idea of “Doing Gender” by Candace West and Don. H Zimmerman and the "Conception of Homosociality" described by Jari Kuosmanen and Karin Holmberg. R. Connell’s Theory of Masculinities provides a description of the “Ideal Man” and reveals what men think "makes a man" along with which expectations a man can meet. Our results show that men have clear opinions of how an "ideal man" should be,  thus reinforcing the construct of masculinity as described by Connells. Furthermore results indicate that men can see more benefits to being a man than a woman. This can be explained by the fact that men value what men do more than what women do, which can affect the equality between the sexes.

Uppsatsen syftar till att söka svaren på frågor om vilka maskuliniteter som uppstår i Jan Fridegårds ursprungliga trilogi om Lars Hård samt hur dessa maskuliniteter uppstår, varierar och upprätthålls. Undersökningen utgår från teorier formulerade av bland andra Judith Butler och Raewyn Connell; teorier som vill förklara både genus och kön som sociala konstruktioner. Arbetet bygger vidare på ett forskningsläge om manlighet i litteraturen som främst kan karaktäriseras som internationellt, eftersom den svenska litteraturvetenskapliga manlighetsforskningen ännu är förhållandevis blygsam. Undersökningen kan delas in i tre delar som i tur och ordning behandlar maskuliniteter som uppstår i Lars Hårds relationer till kvinnor, till andra män och till samhällets institutioner. I Lars Hårds relationer till kvinnor söker han främst konstruera sin maskulinitet genom att söka efter en stabil och naturlig femininitet att spegla denna maskulinitet mot; något som i allt väsentligt misslyckas. I hans interagerande med andra män visar sig en maskulinitet präglad av distansering från familjen och de plikter som därmed associeras. Denna maskulinitet uppstår främst i grupper av män; grupper som även präglas av hierarkier och dominans av andra män. Denna maskulinitet skiljer sig från den som uppstår i trilogins manliga vänskapspar, som snarare kännetecknas av omsorg och ömsesidig respekt. I det avsnitt som fokuserar Lars Hårds relationer med samhällets institutioner behandlas först familjen, inom vilken de traditionella könsrollerna tydligt framträder: Lars Hårds mor står för omsorgen och det verklighetsnära, medan fadern ägnar sig åt mer eller mindre verklighetsfrånvänd bildning under lediga stunder. När modern insjuknar tas hennes plikter över av Lars Hård, som i och med detta förefaller uppleva sig befriad från maskuliniteternas tvångsmässiga distansering från den reproduktiva sfären. Därefter fokuseras det främmandeskap Lars Hård känner inför sin kropp, hur han förefaller se på denna kropp i det moderna samhället samt straffsystemets reduktion av hans individ till just en kropp; något han själv gjort sig skyldig till i sin syn på kvinnan. Slutligen tas i undersökningen upp den urtidsman Lars Hård ibland identifierar sig med; hur denna maskulinitet yttrar sig samt hur den skulle kunna sättas i samband med det samhälle som under mellankrigstiden snabbt omvandlades.

Abstract I denna studie undersöks interaktion mellan karaktärer i syfte att utforska hur medierad maskulinitet och temat seriemördare uttrycks i den amerikanska tv-serien Dexter (Showtime 2006-2013). I serien får vi följa seriemördaren Dexter Morgan som drivs av ett begär att döda. Parallellt med denna centrala del av handlingen söker Dexter Morgan också sin identitet som man utanför rollen som seriemördare med avsikt att smälta in i samhällsnormen. Syftet med min studie är att belysa medierad maskulinitet i tv-serien, med huvudfokus på huvudrollskaraktären Dexter Morgan. Vidare diskuteras representation av medierad maskulinitet i relation till karaktärsdrag kopplade till kategorin seriemördare. Studiens frågeställningar lyder således: Vad är relationen mellan seriemördartemat och Dexter Morgan som medierad maskulinitet? Hur ser Dexter Morgans interaktion med tre centrala karaktärer (hans far, syster och läkare) i serien ut? Vilka egenskaper kopplat till maskulinitet respektive femininitet kan urskiljas? Förändras Dexter Morgans karaktär under seriens gång, och i så fall hur? Den teoretiska ramen domineras av R.W Connells maskulinitetsteori avseende hegemonisk, underordnad och delaktig maskulinitet. Kategorin seriemördare diskuteras utifrån tidigare forskning av Louise Nilsson och Richard Dyer. Materialet utgörs av representativa scener ur seriens handling, insamlade från olika säsonger. Det metodologiska tillvägagångssättet är baserat på narratologi i avsikt att identifiera vilka delar en berättelse vilar på. Scenanalysen utgår från Keith Selbys och Ron Cowderys narrativa analysmodell som i min studie delas upp i två steg. Steg ett innebär en deskriptiv genomgång av selekterad scen. Därefter följer analysen av scenen i ett separat stycke. Analysen påvisar att om endast två karaktärer förekommer i samma scen kan de aldrig inta samma genuskonstruktion då maktpositionering dem emellan är ständigt närvarande, beroende av de maskulina respektive feminina egenskaperna karaktärerna tillskrivs. Slutsatsen är att Dexter Morgans medierade maskulinitetsroll faller inom ramen för en traditionell maskulinitet, som verkar för att vidmakthålla ett patriarkalt samhälle, där denna hegemoniska maskulinitet förblir den genusroll som alla andra ska mätas mot. Analysen visar också på att egenskaper tillskrivna hegemonisk maskulinitet tenderar att sammanfalla med de karaktäristiska egenskaper förenat med temat seriemördare.