Författare:      Klara Westerlund Titel:              Våldsamt vag. En intervjustudie om maskulinitet och våld i det lokalpolitiska                       samtalet.   Syftet med denna studie är att undersöka lokalpolitikers uppfattningar om våld och se om dessa uppfattningar kan ge några förklaringar till varför det inte bedrivs ett våldspreventivt arbete inom ramen för det kommunala jämställdhetsarbetet. Grundad teori är den kvalitativa och induktiva metod som har använts vid datainsamling och databearbetning i denna studie. Fem lokalpolitiker intervjuades och ur detta intervjumaterial framkom följande tre huvudkategorier: våldsdefinition, våldsprevention och mäns överrepresentation. Resultatet visar att våld är ett brett begrepp där fysiskt våld och psykiskt våld är de två huvudsakliga definitionerna som görs. Däremot framkom inte sexualiserat våld att uppenbart ingå i definitionen av våld. Våldspreventionens tydligaste riktningar är det kommunala arbetet som syftar till att öka tryggheten i den offentliga miljön för invånarna i kommunen. Lika tydlig är avsaknaden av ett riktat våldspreventivt arbete där maskulinitet och dess koppling till våld står i fokus. Allra tydligast blir denna avsaknad då våldsprevention för våld i nära relation avhandlas. Då fokuseras ljuset mot brottsoffren och vikten av ett kommunalt stöd till ideella organisationers insatser. Mäns överrepresentation i brottsstatistiken är den huvudkategori till vilken det gick att urskilja tre kategorier som var för sig utgjorde delförklaringar. Delförklaringarnas centrala teman var: biologi, makt och kultur.  Orsaksförklaringar till mäns överrepresentation i brottsstatistiken kunde härledas till att handla om en komplex social och kulturell process med vissa biologiska inslag. Huvuddragen utgjordes av mäns avsaknad av ansvar för sina egna handlingar, i kombination med en samhällelig struktur som internaliserat och normaliserat mäns våldsutövande. Därtill framkom förklaringar till mäns bruk av våld som ett uttryck för en ojämn maktfördelning mellan könen. Inga direkta svar på varför den aktuella kommunen inte bedriver ett våldspreventivt arbete inom ramen för jämställdhetsarbetet framkom.

Studien syftar till att diskutera hur killar förhåller sig till bilder av maskulinitet som tillgängliggörs via visuella medier, samt hur denna typ av bilder tillsammans med text uttrycker maskulinitet i relation till kroppen som en del av ett identitetsskapande projekt. Studiens teoretiska utgångspunkter ligger i R.W. Connells teori om socialt förkroppsligande och den maskulina hegemonin samt Judith Butlers teori om att kön konstrueras performativt. Denna kvalitativa studie har följt fem fotbollsutövande- och intresserade killar i 17-18 års åldern under fem veckor. Det har genomförts tre fokusgruppssamtal och fem veckors kontinuerlig deltagande observation. Ett visuellt material har samlats in utifrån deltagarnas utsagor om vilka medier de frekvent konsumerar. Det insamlade materialet har analyserats genom diskursanalytisk metod. Analys av resultatet visar på att det finns en relation mellan visuella medier och deltagarnas identitetsskapande. Denna relation förstärker konstruktionen av maskulinitet och etablerar traditionella former av mansroller där kontroll, fysisk styrka, handlingskraft och heterosexualitet konstitueras framför feminitet och homosexualitet, som istället marginaliseras eller utesluts helt.

Data och tvspelsbranschen är mansdominerad och har fått en hel del uppmärksamhet i media på senare tid. Dels för bristen av kvinnor som arbetar inom den och dels för kvinnosynen som uttrycker sig i spelen. Vi kommer använda ordet spelbranschen som synonym till data och tvspelsbranschen i resten av uppsatsen. Tidigare forskning har visat att utformningen av jobbannonser kan vara en bidragande faktor till att kvinnor inte söker sig till vissa arbeten. I denna studie har vi undersökt om jobbannonserna i spelbranschen i Sverige är maskulint könskodade och hur detta i sådana fall formulerats. Vi undersökte även om en maskulint könskoda annons kunde innebära ett hinder för kvinnor utifrån relevant teori. 69 stycken jobbannonser analyserades och resultatet visade på både kvinnlig och manlig könskodning. Genom de ord och formuleringar som framgick kunde vi inte konstatera att annonserna inom data och spelbranschen är maskulint könskodad utan snarare att den är det motsatta. Annonserna tenderade alltså att vara feminint kodade. Vissa annonser innehöll både maskulin och feminin könskodning. Vilken effekt som annonser som både var könskodade maskulint och feminint fick på framförallt kvinnor kunde vi inte dra någon slutsats om. Det bör dock påpekas att det finns förbättringområden för de aktuella annonserna och att det finns andra

Tidigare studier har visat att det endast finns ett fåtal studier att tillgå som uteslutande fokuserar på hur manlig heterosexualitet och manlighet skapas av män (Mooney–Somers & Ussher, 2008). Denna studie syftade till att beskriva och analysera unga mäns upplevelser och erfarenheter av heterosexuella möten/relationer och manlighetsskapande. Den tematiska analysen bygger på åtta semi-strukturerade intervjuer och gav fyra huvudteman: Vad är sex?, Att vara aktiv, Att inneha ett starkt agentskap och Kärlekssex och casual sex. Våra tolkningsverktyg har utgjorts av tre diskurser kring heterosexualitet: Diskursen om manlig sexualdrift, äga/besitta diskursen och sex som makt. Vi fann såväl bekväma som obekväma positioner män kan inta i förhållande till de tre heterosexuella diskurserna. Vidare tolkade vi att dessa heterosexuella diskurser hade en stark inverkan på vilka sexuella praktiker och preferenser männen presenterade som eftersträvansvärda och betydelsefulla. Manlig heterosexualitet ses som naturlig, självklar och står ofta oemotsagd. Vi tror att vår studie kan bidra till att dekonstruera och syna dessa taget förgivna föreställningar kring maskulin heterosexualitet.

I denna studie har vi genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer som metod undersökt tre manliga förskollärarstudenters upplevelser av att vara män inom förskollärarprogrammet med fokus på maskulinitetspositioner. Vi har genom vår studie velat ta reda på hur de manliga förskollärarstudenterna förmedlar sin maskulinitet i berättelsen om deras verksamhetsförlagda utbildningsperioder. Samt vilka typer av maskulinitetspositioner som kan identifieras utifrån informanternas utsagor.De teoretiska utgångspunkterna vi utgått ifrån är R. W Connells maskuliniteter med utgångspunkt i hegemonisk maskulinitet samt relaterade maskulinitsbegrepp. Dessa har genomsyrat såväl planerande som den analys som gjordes i diskussionen till denna uppsats. Ett antal teman utkristalliserades i informanternas berättelser om sina upplever, varför dessa även blev en viktig del av vårt resultat och vår diskussion. Då förskoleverksamheten vilar på läroplan för förskolan, är även denna en viktig del av arbetet.De data som samlades in under intervjuerna utgör studiens resultat. De temaområden som belyses i studien är bland annat omvårdnads- och rutinsituationer där risken att missuppfattas som pedofil är stor; manliga förskollärare som förebilder och kompensation för frånvarande pappor; samt könskodat görande och genusmedvetet arbete i förskolan.Resultatet av denna studie visar att de manliga förskollärarstudenterna förmedlar olika maskulinitetspositioner i den dagliga verksamheten på förskolan utifrån vilken social situation de befinner sig i, men att de i och med hotet att missuppfattas som förbrytare får ta ett steg tillbaka; såväl i sin förskollärarroll som i sin maskulinitet när det gäller exempelvis omvårdnadssituationer. Studien visar även att de manliga förskollärarstudenterna genom att gå utanför en traditionellt manlig yrkesväg bidrar till en maskulinitet i förändring.

The overall purpose of the thesis is to explore the school subject Art as an arena where pupils and Art teachers do gender. The study focuses on how pupils interact and position themselves during Art lessons and in the artworks they create, and also on how their notions of Art are linked to notions of gender. The study was conducted using a range of methods for gathering data, inspired by visual ethnography. A total of 50 Art lessons have been observed. The empirical material consists of observation notes, photographs and sound recordings from the observed lessons, the artworks created by the pupils during those lessons, and also interviews with pupils and Art teachers. Included in the study are more than 70 pupils, 14-16 years old, and two Art teachers, from two different schools. The theoretical perspective is doing gender, meaning that gender is perceived as something that is accomplished through actions and interactions between people and in institutional arenas. The concepts interpretative repertoires and subject positions have been used for analysing the interviews. The pupils’ artworks have been analysed with concepts from visual semiotics.  In both schools, the pupils were asked to describe their identity in pictures during the observed lessons, and in both schools the students positioned themselves in accordance with common notions of gender in their artworks. In one of the schools, girls positioned themselves as feminine using symbols such as hearts, suns and smiley faces, thus portraying a harmless and caring femininity. In the other school, girls presented themselves as preoccupied with their appearance, or as objects for the male gaze, or portrayed longing and anticipation, thus positioning themselves as passive beings. Boys in both schools positioned themselves, to a greater extent, as masculine through their interests in e.g. sports, computers, music or motor vehicles. Many of the pupils chose not to reveal too much about themselves in their pictures and instead presented themselves in an impersonal way, which is interpreted as a form of resistance to the theme, since it was going against the intentions of the assignments. Some girls resisted the teaching or the theme by working very fast to free up time that allowed them to pursue private projects, resisting in a less overt manner, to gain control of their time in the Art classroom. Some boys resisted the theme by using humour and irony in their artworks. Many boys also protested verbally and asked critical questions during instructions.  The study suggests that the legacy of the ideas of the free creative expression persists in Art teaching as well as in the pupils’ notions of what Art is. The notion of Art as a subject for expressing emotions makes the subject appear as feminine to the pupils. The study also points to the importance of a clear framework for the pupils to relate to in their creative work. In the absence of this framework, gender stereotypes are more prevalent in the artworks that are created.

Syfte och frågeställningar: Det övergripande syftet handlar om hur spelare och ledare i ett pojkungdomslag i ishockey konstruerar och iscensätter maskuliniteter. Studien tar avstamp i att det skett en förändring i samhället rörande normer kring normalitet och maskulinitet och annorlunda uttryckt är studiens avsikt att undersöka hur detta påverkar konstruktionen av maskulinitet. De frågeställningar som har guidat undersökningen har varit: Hur förhåller sig spelare och ledare till ortodoxa och inkluderande maskulinitetsideal? Vilka normer kring sexualitet blir tydliga inom laget? Vilka normer kring etnicitet blir tydliga inom laget? Metodologi: Metoden utgjordes av deltagande observationer av ett elitlag i pojkungdomshockeyn samt kvalitativa intervjuer med fyra av spelarna. Laget bestod av spelare mellan 15 och 17 år där en del hade utländsk bakgrund. Observationerna och intervjuerna analyserades dels via ett deduktivt förhållningssätt utifrån queerteori, hegemonisk maskulinitetsteori och inkluderande maskulinitetsteori, dels via en tematisk innehållsanalys. Resultat: Sammanfattningsvis verkar det som om mycket av juniorverksamheten handlar om att producera spelare som kan ta steget upp till nästa nivå. Det verkar även som om spelarna är beredda att utsätta sina kroppar för stora påfrestningar som ibland leder till skador. En del spelare berättar om den press som gör att de spelar med skador för att inte missa ett tillfälle att visa upp sig. Det förekommer även utsagor om slagsmål där spelare berättar att dessa uppstår dels på grund av att det kan vara ett roligt inslag, dels på grund av det prat som försiggår mellan spelarna och motståndarna på isen. Det framgår också att en heterosexuell läggning framhävs bland spelare och ledare. Två av de intervjuade spelarna menar däremot att de inte skulle ha några problem ifall någon i laget kom ut som homosexuell. Det verkar också som att en svensk etnicitet inom laget framställs som den oproblematiska medan spelare från andra länder ibland får utstå kommentarer som enbart är baserade på deras etnicitet. / Aim: The aim of the study on a more general level was to illuminate how players and leaders in an adolescent male ice hockey team constructs and stage masculinities. Due to recent shifts in the society regarding the norms of normality and masculinity the aim of the study was to examine how this affects the construction of masculinity. The following questions guided the investigation: How does players and leaders relate to orthodox and inclusive ideals of masculinity? What norms regarding sexuality become clear in the team? What norms regarding ethnicity become clear in the team? Methodology: The methods used in the study were participant observations of an adolescent male elite hockey team and qualitative interviews with four of the players in the team. The team consisted of players between 15-17 years old and some of the players had another ethnicity than Swedish. The observations and the interviews were analyzed by a deductive approached from the theories of queer theory, hegemonic masculinity theory and inclusive masculinity theory, and also with a thematic content analysis. Result: The results indicate that much of the activities in the adolescent male hockey team were about producing players to take the next step of their careers. It also seems like the players were prepared to expose their bodies to a lot of pressure that sometimes lead to injuries. Some of the players talked about the pressure that makes them play with injuries were the chance to show off their abilities was one particular reason for doing this. Some statements are also said about the  fighting in the sport were players told that these fights occur due to the fun of it and also because of the trash talk that is occurring on the ice. There is also some examples of how heterosexuality is normative in the team and is emphasized by the players and the leaders. However two of the interviewed players imply that they would not mind if some of the players in the team came out as gay. To some degree a Swedish ethnicity is the unproblematic origin and players from other countries sometimes gets commentaries because of their ethnicity.

Bakgrund I dagens samhälle finns det en uppfattning om manlighet och vad det innebär att vara man. Att äta kött har kommit att kopplas samman med manlighet och styrka, och forskning visar att mäns beteende- och konsumtionsmönster påverkas av vad som anses förstärka den upplevda manligheten. Det är därför intressant att undersöka varför vissa män aktivt väljer bort kött i sin kosthållning. Syfte Syftet med studien var att med hjälp av intervjuer utforska och förstå hur nuvarande samhällsnormer påverkar män som aktivt valt bort kött och/eller animaliska produkter. Metod Studien utfördes med kvalitativ forskningsmetod, där sex individuella intervjuer genomfördes. Resultaten analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat Samtliga informanter hade upplevt en samhällsnorm som innebar att de förväntades att äta kött. De menade att denna norm påverkade dem då deras normbrytande ofta innebar att de blev ifrågasatta. Det framkom under intervjuerna att informanterna även ansåg det finnas en koppling mellan kostval och könsroller. De upplevde att kött och manlighet har en stark korrelation och majoriteten ansåg att vissa kostmönster var mer relaterade till kvinnlighet. Slutsats Det finns en köttnorm i dagens samhälle som påverkar de män som valt en vegetarisk kost/vegankost. Denna norm kan upplevas starkt etablerad, och det är därför viktigt att vara medveten om den och dess inverkan. / Background In society today, there is an idea of manliness and what it means to be a man. Meat has come to be associated with masculinity and strength, and research shows that the behavioral and consumption patterns of men are influenced by what they consider to enhance their perceived masculinity. It is therefore interesting to examine why certain men actively choose to exclude meat from their diet, regardless of potential pressures. Objective The objective of this study was to, with the use of interviews, explore and understand how current societal norms affect men who actively excluded meat and/or animal products. Method The study was executed as qualitative research, where six individual interviews were carried out. The results were later analyzed according to qualitative content analysis by Graneheim and Lundman. Results All of the informants had experienced a societal norm that expected them to eat meat. They meant that this norm affected them, since they often found themselves being questioned. The analysis showed that the informants felt that there was a connection between food choices and gender roles. They experienced that meat and masculinity had a strong correlation and the majority considered some dietary patterns exclusively related to femininity. Conclusion There is a “meat-eating norm” in today’s society that affects men who have chosen a vegetarian/vegan lifestyle. This norm could be considered quite established, and it is therefore important to be aware of it and its influence.

Syftet med studien är att skaffa kunskap om och bidra med en större förståelse om skägg som socialt fenomen i Sverige. Med fokus på skägg som utseendeattribut och manlighetssymbol se hur männen förhåller sig till dynamiken kring maskulinitets-och femininitetsprocesser. Hur påverkas männens identitetsskapande och vilken roll spelar skägget? Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod där tio skäggiga män intervjuades. Det empiriska materialet visade att skägget förknippades med manlighet och var en stor del av männens identitet. Med hjälp av identitetsteorier, maskulinitetsteori och begreppet kommodifiering analyserades empirin. Skägget kan ses som ett sätt för männen att hantera samhällets feminisering av manlighet. Skägget utgör en betydande roll i skapande av männens identitet, där skägget framställs som en del av deras personlighet och den de anser sig vilja vara.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur maskulinitet och maskulin homosocialitet konstrueras i två avsnitt av The O.C. Inom mediestudier finns mycket forskning kring genus, men ofta ur feministisk synvinkel och med anledning av detta ville jag med den här uppsatsen fylla en lucka och se hur maskulinitet konstrueras i ett populärkulturellt material. Förhållandet mellan sociala och fysiska egenskaper, såväl som förhållandet mellan män och grupper av män låg i fokus för analysen. Metod: Ur seriens första säsong valdes två avsnitt där maskulin interaktion fick stort utrymme. Dessa har analyserats med en modell för narrativ analys hämtad från Selby & Cowderys bok How to study television (1995). De två avsnitten analyserades var för sig, och varje avsnitt delades upp i tre sekvenser som alla analyserats för att finna deras explicita och implicita meningsinnehåll. Teori: R.W Connells bok Maskuliniteter (1995), såväl som annan maskulinitetsforskning agerade teoretisk grund. Begreppet hegemonisk maskulinitet, enkelt beskrivet som den genuspraktik som för tillfället säkerställer maskulin dominans gentemot kvinnor, och teorier kring det har stor närvaro. Vidare diskuteras även homosocialitet, icke-romantiska förhållanden mellan män. Resultat & slutsats: Jag fann att de män som var var villiga att bruka våld mot andra män var de som fick störst utrymme och också var de som blev utsedda till ledare för sina kompisgäng. Dessa män var också fysiskt starka och mål för åtrå. De män som inte hade muskler eller var villiga att slåss var heller inte socialt framgångsrika. I förhållandet mellan män var upprättande av hierarki av högsta vikt. Detta skedde oftast genom våld. Många män visade dessutom upp homofobiska tendenser, men dessa män var oftast perifera karaktärer med lite utrymme. De socialt framgångsrika männen motsatte sig i hög grad homofobi. Förslag till fortsatt forskning: Den manliga vänskapen hade lite utrymme i mitt material, varför det är relevant mål för ytterligare forskning. Hur män förhåller sig till varandra på andra sätt än våld bör skrivas om då populärkulturellt material är av stor vikt vid exempelvis identitetsskapande.