Syftet med denna studie är att undersöka lärarnas upplevelse av elevers missuppfattningar vid inlärning av bråk och sannolikhet samt om det är möjligt att minska missuppfattandet med hjälp av kategorisering av dessa. Genom att fråga matematiklärare om de upplever att eleverna de undervisar ofta har missuppfattningar och om samma missuppfattningar är återkommande, kan vi få en bild av vilka delar av de matematiska begreppen som kan uppfattas svåra av eleverna. De missuppfattningar som tenderar att återkomma kan komma att behöva mer fokus på förklaring. Studien genomfördes genom en surveyundersökning i enkätform som publicerades i grupper som samlar matematiklärare på sociala medier, samt skickades till matematiklärare via mail. Det resulterade i 41 enkätsvar som analyserades genom beskrivande statistik i kombination med en induktiv innehållsanalys. Studien visar att orsaken till att missuppfattningar kopplade till matematiska begrepp kan bero på ett för stort fokus på procedurinriktad undervisning i de tidigare skolåren. Detta upplever lärarna medför att eleverna inte har tillräcklig begreppsförståelse när de börjar på gymnasiet. Det vanligaste åtgärdsförslaget är kopplat till undervisningsstrategier med mer sociokulturella inslag i undervisningen. De allra flesta av studiens deltagare upplever att begreppsförståelse är viktigt och utgör en förutsättning för att klara av både problemlösning och mer avancerad matematik. För att skapa förståelse för matematiska begrepp är det nyttigt för lärare att känna till vanliga missuppfattningar. Kategorisering av missuppfattningar kan därför vara till nytta för lärarna i undervisningen, som ett stöd i lektionsplanering och som ett pedagogiskt verktyg för att utveckla elevernas matematiska kunskaper. / The purpose of this study is to investigate the teachers' experience of students' misconceptions when learning fractions and probability, and whether it is possible to reduce misconceptions by categorizing them. By asking mathematics teachers if they feel that the students they teach often have misconceptions and if the same misconceptions are repeated, we can get a picture of which parts of the mathematical concepts may be perceived as difficult by the students. The misconceptions that tend to recur may need more focus on explanation. The study was carried out through a survey in questionnaire form that was published in groups that bring together mathematics teachers on social media and was also sent to mathematics teachers via email. This resulted in 41 survey responses that were analysed through descriptive statistics in combination with an inductive content analysis. The study shows that the reason for misconceptions connected to mathematical concepts may be due to too much focus on procedure-oriented teaching in the earlier school years. The teachers feel that this means that the students do not have sufficient conceptual understanding when they start high school. The most common proposed measure is linked to teaching strategies with more socio-cultural elements in the teaching. The vast majority of the study's participants feel that conceptual understanding is important and constitutes an essentiality for being able to cope with both problem solving and mathematics at more advanced levels. In order to create an understanding of mathematical concepts, it is useful for teachers to know about common misconceptions. Categorization of misconceptions can therefore be useful for teachers in teaching, as a support in lesson planning and as a pedagogical tool to develop students' mathematical knowledge.

Vi lever i ett samhälle där datorer och annan digitalteknik blir allt mer central i vår vardag. Sveriges regering har därför ålagt Skolverket att stärka elevernas digitala kompetens. Som en del av detta införs programmering som ett digitalt verktyg i matematikundervisningen både i grundskolan och på gymnasiet. Det krävs dock i nuläget inga kurser i programmering för att bli en legitimerad matematiklärare. Syftet med undersökningen som presenteras i denna rapport är att undersöka matematiklärares uppfattningar som uppkommit på grund av att Skolverkets revidering av läroplanerna i matematik. Denna revidering innebär att vissa matematikkurser på gymnasiet innefattar att programmering skall användas som problemlösningsverktyg. Underlaget till denna undersökning är en transkribering och tematisering av kvalitativa intervjuer med tio matematiklärare, samt tidigare forskning. Undersökningen fann en viss oro bland lärarna som till stor del handlade om bristande kunskap i programmering samt problematiken med att hinna med att få in ytterligare ett moment i undervisningen. Under intervjuerna framgick det att lärarna var allmänt fundersamma om vilka digitala verktyg de skulle använda för att lösa detta nya krav. En majoritet av lärarna förordade dock Excel och Geogebra. Det framkom ett visst missnöje med att detta nya krav infördes med mycket kort varsel. Många lärare förväntade sig och litade på att läroboksförfattarna skulle komma med en uppdatering av läroböckerna i matematik. En uppdatering som förväntades innefatta programmering och som därmed skulle lösa den nya pedagogiska utmaningen. / Computers and other digital technology are becoming increasingly important in our society. Due to that, the Swedish Government has instructed their National Agency for Education to strengthen the students' digital competence. One outcome of this was that programming become a part of teaching mathematics both in primary and upper secondary school. Programming is not a part of the mandatory studies needed to become a certified mathematics teacher. The purpose of this study is to investigate the ideas, attitudes and ideas of mathematics teachers that have arisen because of the National Agency for Education's revision of the curricula in mathematics. According to this revision of the curricula, students should use programming as a problem-solving tool. The basis for this study is a transcription of qualitative interviews with ten mathematics teachers and an examination of previous research. This study found that there was some concern among the teachers. Most of the concern was about lack of knowledge in programming. The majority of teachers preferred to use Excel and Geogebra as a digital tool to teach programming. Many teachers expressed spontaneously a general dissatisfaction with the impact that calculators already have in mathematics education. There was some dissatisfaction with the introduction of this new requirement at very short notice. Many teachers expected and trusted that the textbook authors would come up with an update of the textbooks in mathematics. An update that would thus solve their new educational challenge.

Genom att använda välutformade digitala lärspel med tydligt syfte kanelevers inlärning förbättras och deras positiva attityder gentemotmatematikämnet främjas. För att framgångsrikt införa digitala lärspel imatematikundervisningen är det avgörande att lärare visar acceptans förtekniken. Det krävs emellertid att lärare är villiga att integrera tekniken i sinundervisning och ser värdet i dess användning för att kunna implementeradigitala lärspel i matematikundervisningen. Syftet med denna studie är att tareda på och synliggöra vad för förutsättningar matematiklärare i årskurs 4–6upplever sig behöva för att implementera digitala lärspel imatematikundervisningen. Empirin till studien samlades in genomsemistrukturerade intervjuer med tolv verksamma matematiklärare från femkommunala skolor, fördelat på fyra kommuner. Det teoretiska ramverk somanvänds i studien är Technology Acceptance Model (TAM). Förbearbetningen av empiri används en tematisk analys, som genererar femteman: (1) Erfarenhet och intresse, (2) Kollegial stöttning, (3)Kompetensutveckling, (4) Skolledningens ansvar och (5) Tid. Dessa temananalyserades med en induktiv ansats baserad på TAM. Studien visar attkollegial stöttning, kompetensutveckling, erfarenhet, ansvarstagande avskolledning och tid är aspekter som lärare upplever sig behöva för attunderlätta implementering av digitala lärspel i matematikundervisningen. / By using well-designed digital learning games with a clear purpose,students' learning can be improved, and their positive attitudes towards thesubject of mathematics can be promoted. To successfully introduce digitallearning games in mathematics education, it is crucial for teachers todemonstrate acceptance of the technology. However, it requires teachers tobe willing to integrate the technology into their teaching and recognize itsvalue in order to implement digital learning games in mathematicseducation. The purpose of this study is to identify and highlight whatconditions do mathematics teachers in grades 4-6 perceive they need inorder to implement digital educational games in mathematics instruction.The empirical data for the study was collected through semi-structuredinterviews with twelve practicing mathematics teachers from five publicschools, distributed across four municipalities. The theoretical frameworkused in the study is the Technology Acceptance Model (TAM). A thematicanalysis was employed for processing the empirical data, which generatedfive themes: (1) Experience and interest, (2) Collegial support, (3)Professional development, (4) School leadership responsibility, and (5)Time. These themes were analyzed using an inductive approach based onTAM. The study reveals that aspects such as collegial support, professionaldevelopment, experience, school leadership accountability, and time areperceived by teachers as necessary to facilitate the implementation of digitaleducational games in mathematics instruction.