Vårt jordklots klimat förändras till det sämre och har blivit allt mer oförutsägbart. Med enormt stor sannolikhet beror det på den utbredda förbränningen av fossila bränslen världen över som vi människor startade explosionsartat i och med industrialismen. Detta fastställer IPCC i sin 5:e klimatrapport. För att mänskligheten ska leva vidare på planeten behöver vi uppnå en hållbar utveckling. Denna utveckling grundar sig först och främst i tre aspekter nämligen ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. En etisk aspekt ser även ut att vara på väg att ansluta till de övriga tre, vilket skulle främja den sociala aspekten som varit underordnad de övriga två. Etiken skulle därmed kunna balansera begreppet hållbar utveckling. Matindustrin är inte hållbar. Ett industrialiserat jordbruk innehållandes konstgödsel, bekämpningsmedel i form av olika gifter samt genmodifierade grödor är inte hälsosamt varken för djur, natur eller människor för den delen. Eftersom det är en global industri sker transporter hit och dit över hela världen, vilket leder till att snittlivsmedlet i matvaruaffären transporteras cirka 2 400 kilometer från jordbruk till konsument. Antagligen är transporten ännu längre på grund av varors komplexa sammansättning. Många människor har i och med detta system fått ett dåligt förhållande till mat, och dess roll i våra liv är inte lika påtaglig som förr. De långa transporterna tillsammans med framställningen kräver offantliga mängder olja, vilket gör att vi rent av kan sägas äta denna svarta klibbiga sörja dagligen. Nästan åtta fat behövs för att föda en amerikan under ett år. De flesta länder världen över importerar huvuddelen av sin mat, vilket leder till en skörhet och utsatthet för dagens städer och länder. Om matindustrins leveranser skulle upphöra har de flesta västerländska storstäder mat till sina invånare som räcker för tre dagar. Var och en kan njuta av nio måltider, levererade från matvarubutikernas lager, innan den riktiga krisen bryter ut. På grund av sinande bränsleresurser kan det bli svårare att importera mat i framtiden, vilket gör att lokal produktion av mat inom våra städer är nödvändig. Vad kan då stadsodling lära stadsplaneringen för ökad samhällelig hållbarhet? Stadsodlandet är på stark frammarsch, främst i USA, Kanada, Storbritannien och Västeuropa. På sista tiden har stadsodlandet även fått ett uppsving i Sverige med positiv respons i media. Föreningsdrivna stadsodlingar gör anspråk på outnyttjade områden i städer och sluter vanligtvis avtal med kommuner. Dessa dyker upp här och där i landet och utgör ett alternativ till det mer traditionella odlandet på koloni- och odlingslotter i staden. Dessa har inget större ekonomiskt vinstintresse utan odlar för gemenskapens skull och för att de är trötta på att vara industriella ätare. Med ett pedagogiskt syfte vill föreningarna stärka de förlorade mänskliga sambanden mellan land och stad. Andra typer av stadsodlingar dyker även upp där verksamheten är mer företagsbaserad, vilket i störst utsträckning sker utomlands. Det har även börjat odlats på tak samt görs experiment på hur grödor kan odlas inomhus genom vertikal odling, antingen i futuristiska höghus av glas eller i övergivna befintliga byggnader. Grundidén för dessa vertikala inomhusodlingar bygger på att skapa slutna självförsörjande kretsloppssystem med innovativa, smarta och högteknologiska metoder. Drivkrafterna bakom stadsodlingsinitiativen grundar sig i klimatfrågan, en ohållbar matindustri, att minska transportbehovet och att på nytt stärka relationen mellan landsbygd och stad. Jag är övertygad om att jag med detta arbete har fått smygtitta in i framtiden när det handlar om att föda jordens växande storstadsbefolkningar. Det som är bäst lämpat för Sverige är de föreningsdrivna stadsodlingarna som först och främst bidrar med social hållbarhet. Ekologisk hållbarhet erhålls självklart också, och även ekonomisk om stadsodlandet får fäste och utvecklas. Den ekonomiska hållbarheten kommer inte först utan sker på sikt genom jobbskapande och stadsodlingens övriga positiva externaliteter. Jag har tillsammans med min handledare på Stockholm stad funnit den mest lämpliga placeringen och organisationsformen för en stadsodling på ett framtida idrottshallstak i Hjorthagen. Stadsdelen är den första delen som byggs av Norra Djurgårdsstaden som är tänkt att bli en klimatneutral stadsdel och ett spjutspetsområde när det handlar om hållbarhet. Med tanke på detta behövs stadsodling med produktion av ekologiska närodlade grönsaker. Det stadsodlingskoncept som jag framtagit kan stärka stadsodlingstänkande i planeringen av Norra Djurgårdsstaden. Trots denna placering, i en central stadsdel i Stockholm, är det inte här stadsodlandet gör störst nytta. Det är nämligen i miljonprogrammens förorter, där land möter stad, som odlandet i dagsläget i Sverige kan göra störst samhällsekonomisk nytta. Här bor ofta samhällets mest socialt utsatta och stadsodlingar kan få enormt stora konsekvenser och positiva följdeffekter i dessa områden. De kan bland annat främja integrationen. Stadsodling kan lära stadsplanering att på grund av klimatförändringar och en ohållbar matindustri är framtidens städer i behov av att i större utsträckning planeras med maten i åtanke. Denna planering skapar en nödvändig ”food security” och behöver ledas från politisk nivå där även näringslivet och allmänheten deltar för dialogskapande, vilket är A och O för att uppnå hållbar utveckling. Alla varianter av stadsodling bidrar på sitt sätt till en hållbar stadsutveckling och tillsammans kan de ge effekter för samtliga hållbarhetsaspekter. Genom möjligheter att på ett hållbart sätt föda världens framtida urbana befolkning, i samverkan med krafter att dela på saker, kan stadsodling bidra till minskad klimatpåverkan. En sak är säker. Att låta matindustrin fortsätta förse oss med mat som vanligt, samtidigt som vi fortsätter med dagens konsumtionssamhälle, går inte. / Earth´s climate is getting worse and has become more unpredictable. It is extremely likely that this change occure due to the widespread burning of fossil fuels around the world, which humans started explosively through industrialization. IPCC determines this statement in their 5: Th climate report. If humanity intends to continue living on this planet we need to achieve a sustainable development. This development is based first and foremost on three aspects namly economical, ecological and social sustainability. An ethical aspect also seems to be on it´s way connecting to the other three, which would foster the social aspect that has been subaltern the other two. Ethics should by that be able to balance the term sustainable development. The food industry is not sustainable. An industrial agriculture consisting of fertilizers, pesticides and genetically modified crops are not healthy for neither animal, nature nor people. Since the industry is global transportation takes place all over the world. These transportations makes the average grocery product travel 1 500 miles from agriculture to consumer. This distance is probably longer due to the complexity of contents in grocerys. Many people have, thanks to this system, a bad relationship to food and its role in our lives is not what it used to be. Long transportation systems together with processing requires for prodigious amounts of oil, which makes us literarly eating oil. Almost eight oil drums are needed to feed an average American each year. Most of the countries worldwide are importing the majority of there food, which leads to fragility and vulnerability when considering today's cities and countries. If food industry shipments would cease most of the major western cities face food storages enough to feed their residents for three days. Everyone can enjoy nine meals before the real crisis erupts. Because of dwindling fuel resources there might be more difficult to import food in the future, which makes local food production within our cities nessessary. What can urban farming teach urban planning for increased social sustainability? Urban farming is gaining ground, especially in USA, Canada, Great Britain and Western Europe.   Lately urban farming has experienced a boost in Sweden as well, with positive respons in the media. Associations that runs community farms claims unused areas in cities and usually contracts are closed with municipalities. They pop up here and there around the country and represent an alternative to the more traditional cultivation on allotments. These farming associations have no major interest in economic profits, instead thay farm for a more solidary community and because they are tired of being industrial eaters. With an educational purpose these associations wants to strengthen the lost human conections between land and city. Different sorts of urban farming also takes place where operations are more business based, which mainly occurs abroad. Rooftops are also, since some years, more frequently used for farming. Another interesting movement is vertical farming that takes place inside, either in futuristic skyscrapers of glas or in existing abandoned buildings. The main idea for these vertical indoor farms is closed self-sufficient systems based on innovative, smart and high technology methods. The main forces behind urban farming initiatives are the climate issue, an unsustainable food industry, to decrease the need of transportation and to once again strengthen the relationship between urban and rural areas. I am convinced that this project has let me take a look at a future way to feed the world’s rapid growing urban population. The most suitable way for urban farming in Sweden is community farms runed by associations, which primarily contributes to social sustainability. Ecological sustainability is obviously a result as well and if urban farming is here to stay we will also get economical sustainability. This last aspect will not occur immediately but instead happen in a longer perspective thanks to positive externalities evolved from urban farming. Together with my supervisor at Stockholm municipality has the best location for a community farm been located on a future gym rooftop in Hjortagen. This neighbourhood is the first part being built of the Stockholm Royal Seaport, which is supposed to be climate neutral and a leading-edge area when it comes to sustainability. Considering this urban farming is needed, with ecological localy produced vegetables. I have created an urban farming concept which can strengthen how planners think of urban farming in the future planning of Stockholm Royal Seaport. Despite this location close to the city center this is not the place where urban farming creates greatest benefits. The greatest socio-economic benefits are instead created in “Miljonprogrammets” suburbs, where land meets city. Societies most disadvantaged are often living here, which opens possibilities for urban farming to create major positive consequent effects in these areas. It can for instance promote integration. Urban farming can teach urban planning that due to climate change and an unsustainable food industry cities are in a greater need to be planned having food in mind. This planning creates food security and needs to be led through politics where also private businesses and public participation are important actors to promote dialogue, which is nessessary for reaching sustainable development. All urban farming initiatives contribute in their own way to sustainable cities and together they can have an effect on every aspect of sustainability. The opportunities to in a sustainable way feed the world´s future population, together with forces of sharing, urban farming can reduce climate change. One thing is for sure. Allowing the food industry to continue to deliver us food as usual, and at the same time consume as we do today, is not possible.

Many industries are following a trajectory where today’s production and consumption patterns are putting unsustainable strain on the health of our planet. One industry with particularly large impact is the animal-based food industry. More and more people are becoming aware of the severity of the situation, along with realizations of unjust animal treatment in these industries and personal health concerns. Actors in the plant-based food industry have experienced a rise in popularity in recent years. This study set out to explore what drivers lead to positive external stakeholder attitudes and increased market demand for plant-based dairy alternatives, and how these drivers could affect traditional food incumbents to adhere to sustainable transformation of the food industry through a case study design. Analysis of the empirical material led to five main themes: Sustainability, Animal Welfare, Environment, Health and Product, each with a number of subcategories showing what stakeholders expressed motivated them to choose plant-based dairy alternatives. Here the opinions of stakeholders were divided into general or brand specific opinions. By separating these it could be seen that some external stakeholders have such strong values that they compare plant-based brands against each other and would rather boycott specific brands even if they like their products if they do not feel like the brand aligns with their values. One additional theme, “Industrial Transformation,” aimed at demonstrating how stakeholders perceive the current industrial dynamics of the food industry, which showed some tension between Oatly and particularly the dairy industry, suggesting Oatly’s rampage could be a force for sustainable transformation of the dairy industry. / Många industrier följer en bana där dagens produktions- och konsumtionsmönster sätter ohållbar belastning på vår planets hälsa. En industri med särskilt stor påverkan är den djurbaserade livsmedelsindustrin. Fler och fler människor blir medvetna om allvaret i situationen, tillsammans med insikter om orättvis djurbehandling i dessa industrier och personliga hälsoproblem. Aktörer inom den växtbaserade livsmedelsindustrin har upplevt en ökad popularitet de senaste åren. Denna studie syfte är att undersöka vilka drivkrafter som motiverar externa intressenter att bidra till tillväxten av den växtbaserade mjölkproduktsindustrin och hur dessa drivkrafter kan påverka traditionella livsmedelsleverantörer att följa en hållbar omställning av livsmedelsindustrin genom en fallstudie. Analys av det empiriska materialet ledde till fem huvudteman, Hållbarhet, Djurskydd, Miljö, Hälsa och Produkt, var och en med ett antal tillhörande underkategorier som visade vad intressenterna uttryckte motiverade dem att välja växtbaserade mjölkprodukter. Här delades intressenternas åsikter i allmänna eller varumärkesspecifika åsikter. Genom att separera dessa kunde man se att vissa externa intressenter har så starka värderingar att de jämför växtbaserade varumärken mot varandra och hellre bojkottar ett specifikt varumärke även om de gillar deras produkter om de inte känner att varumärket stämmer överens med deras egna värderingar. Ytterligare ett tema, "Industriell Transformation", syftade till att demonstrera hur intressenter uppfattar den nuvarande industriella dynamiken i livsmedelsindustrin, vilket visade en viss spänning mellan Oatly och specifikt mejeriindustrin, vilket tyder på att Oatlys framfart kan vara en kraft för hållbar transformation av mejeriindustrin.