Le projet proposé est le suivant : d’abord tenter de comprendre quelle place joue l’indicible dans le langage et quelle forme prend — au niveau fondamental — la violence exercée à son endroit en suivant l'oeuvre d'Emmanuel Levinas et de Ludwig Wittgenstein. Ensuite, poursuivre l’analyse des formes de violence du langage en se penchant sur les conditions de possibilité d’une telle violence ou plutôt sur certaines manifestations historiques d’un tel exercice à l'aide du Différend (1983) de Jean-François Lyotard. Et finalement, appliquer les distinctions établies dans les deux chapitres précédents pour mettre en place les conditions d’établissement d’un espace discursif ouvrant à la possibilité du témoignage non-violent visant à reconnaître l’expérience de la survivante auparavant réduite au silence. / The current project aims to understand the role played by the “unspeakable” in language and what form—at a fundamental level—does the violence perpetrated towards it take by following the works of Emmanuel Levinas and Ludwig Wittgenstein. Then, the analysis of linguistic violence continues by examining the different manifestations of this wrong and their conditions of possibility or more precisely, by scrutinizing certain historical incidences of such a reproduction of violence by proposing a close reading of Jean-François Lyotard’s Le Différend (1983). Finally, an attempt will be made at establishing the conditions necessary for the construction of a discursive safe-space opening the possibility of a non-violent witnessing and testimony oriented towards the recognition of the experience of the once silenced survivor.

The thesis Sexual Harassment in the Media on the Example of American Television Fox News aims to describe the sexual harassment affair in the American television company Fox News and compare it with similar cases in other American media organizations. The 2016 case led to the dismissal of Roger Ailes, the company's longtime director, and set off a wave of accusations of sexual harassment in other media, leading to the discrediting of several moderators and prominent figures in the American media. The main goal is to find out whether sexual harassment is a known, systemic phenomenon in America or not. Sexual harassment is also associated with the world-wide anti-sexual harassment movement Me Too, which emerged shortly after the Ailes scandal broke out. Therefore, I want to refute or confirm the hypothesis whether most cases of sexual harassment in the media began to appear only after Me Too became a world-famous movement. The main research method is a search of selected media, such as the New York Times, which has dealt extensively with the case. One of the main results should also be to find out whether harassment has always led to the release of the culprit and whether the victims have received apology or compensation from the media.

The thesis Framing of Me Too Campaign in Selected Czech Media examines how selected Czech newspapers and magazines represented the Me Too movement. This movement is considered to be an example of hashtag activism which relates to sexual harassment and gender based violence. This thesis draws both from theoretical and analytical concept of media framing. Using qualitative analysis based on grounded theory approach - more specifically open and axial coding - the research aims at identification and description of news frames that appears in analysed articles. The sample is composed of selected articles published at newspapers and magazines, including Hospodářské noviny Lidové noviny, Právo, Blesk, Reflex, Blesk pro ženy and Respekt. Axial coding stage revealed ten news frames which were integrated into three major categories: (1) Social consequences of the Me Too movement (2) Me Too in the context of Czech Republic and (3) Film festivals (and awards) in the light of the Me Too movement.

No description available.

I den här uppsatsen har jag undersökt argumentationen i Katarina Frostensons K – en skönlitterär bok som skrevs i en tid (hösten 2017 till våren 2018) då #metoo-rörelsen svepte över världen och 18 kvinnor hade vittnat i DN om övergrepp av en känd kulturprofil med nära band till Svenska Akademien. Flera medier namngav mannen som Jean-Claude Arnault, make till akademiledamoten och poeten Katarina Frostenson. Händelserna ledde till en av de största kriserna i Svenska Akademiens historia och K är Frostensons första och enda offentliga yttrande rörande situationen. Boken utkom i maj 2019 och den här undersökningen väljer att tolka den som ett slags försvar mot det Arnault och hon själv har anklagats för. Då samtida retorisk teori visat på vikten av myter i argumentation (Bengtson 2012), och både juridiska och empiriska aspekter talar emot Frostensons retoriska problem, har underökningen utgått från att argumentationen använder sig av emotionella och suggestiva appeller i form av myter. Med hjälp av Brummets närläsningsmetod (2019) och Lindqvists topikteori (2016) har Frostensons argumen-tation delats in i tre övergripande topiker. Dessa har sedan analyserats och identifierat ett antal myter som Frostenson använder sig av för att stärka sin argumentation. En myt som analyseras mer djupgående är exempelvis den antika myten om megäror och kvinnor som hämndlystna monster, vilken Frostenson applicerar på kvinnorna som vittnat i DN. En annan myt handlar om kollektivets behov av syndabockar och att Arnault fått den rollen. En tredje myt hävdar att svenskar är främlingsfientliga eftersom Arnault får ta skulden på grund av sin franska och judiska härkomst. En fjärde myt argumenterar för att åtrå legitimerar våld, vilket hon försöker stärka genom den bibliska berättelsen om kung David och Batseba.  Utöver Bengtsons tolkning av Barthes mytteori (2012) som utgångspunkt har undersökningen bland annat tagit avstamp i kommunikationsprofessorn McFarlands teori om kopplingen mellan myten och det heliga (1989), genusforskaren Tassis teorier om kvinnor och hämnd (2011) samt Richard Kearneys tolkning av René Girards offermekanismer (1995). Vidare har analysen satts i relation till relevant tidigare forskning och kopplats till både historiska och samtida händelser och kontexter. Jag hävdar att min undersökning visar hur viktigt det är att söka efter mer än bara logiska premisser i argumentation. Frostenson har i princip uteslutande myter som bas i sin argumentation, och de är inte alltid helt uppenbara – dolda i suggestiva termer och ett symboliskt språk. Ett av den här uppsatsens syften var att försöka visa hur en mytisk argumentationsanalys kan gå till i praktiken, för att utöka kunskapen kring hur vi kan förstå argumentation i känslomässiga kontexter, så som i debatter om sexuella övergrepp, men också rent generellt. Resultatet som framkommit i undersökningen, det vill säga den mängd myter som identifierats och analyserats, bör inspirera till vidare forskning i ämnet. Jag menar att det finns ett uppdämt behov av just sådana här argumentationsanalyser och att retorikvetenskapen har en viktig roll i detta.Sökord: Katarina Frostenson, K, Jean-Claude Arnault, #metoo, Svenska Akademien, myter, mytisk argumentation, Roland Barthes, Erik Bengtson, Janne Lindqvist, topiker, litteratur, retorik, poesi, poet, skönlitteratur.