Medarbetarnas motivation är avgörande för att uppnå organisationens mål. Syftet med studien var att undersöka vilka av de två ledarskapsstilarna (transformativa och transnationella) som har mest påverkan på medarbetarnas motivation.  Undersökningsgruppen bestod av 40 personer. Resultaten visade att både transformativa och transaktionella ledarskapsstilarna är nödvändiga på medarbetarnas motivation. Det specifika resultatet visade att den transformativa ledarskapsstilen hade en högre effekt på medarbetarnas motivation. Resultatet av studien kommer att vara till nytta för att bättre förstå hur medarbetarna motiveras.

<p>Integrationen är väldigt kritisk för företagsfusioner, då det är där värdeskapandet sker. Det finns en uppsjö av teorier om hur integrationen ska bedrivas. Men trots det misslyckas en stor andel av företagsfusioner att skapa ett ökat värde. Kommer råden från teoribildningar verkligen till användning, då det är så många som misslyckas? I den här uppsatsen har vi tagit fäste på tre konkreta råd kring lyckad integration vid företagsfusioner, som rör <em>t</em><em>idig integrationsplanering</em>, <em>HR-avdelningens involvering</em> och <em>medarbetarnas involvering</em> i integrationsarbetet. Genom att jämföra de tre råden med hur tre konsulter med bred erfarenhet från företagsfusioner upplever integrationsprocessen, kan vi få en indikation på i vilken utsträckning de tre råden från forskningen kommer till användning eller om de bara finns just i teorin. Data har samlats in genom intervjuer med tre konsulter, och därefter jämförts med teorier på området kring de tre råden.</p><p> </p><p>Undersökningen visade att tidig integrationsplanering var det rådet som konsulterna mest ämnade efter hos sina kunder, men de upplevde att det ofta finns hinder till det. Vad det gäller medarbetarnas involvering fick vi indikation att det sker i en väldigt begränsad skala. Likså hade konsulterna väldigt begränsad erfarenhet av HR-avdelningens involvering i integrationsarbetet.  Den begränsade erfarenheten av de två sistnämnda råden talar för att de inte kommer till användning. Vi fick indikationer om att det både finns väldigt konkreta hinder till att råden kommer i användning, men även mer svårförklarliga hinder.  De svårförklariga hindren visar att det behövs vidare forskning på vad det är som styr hur integrationer bedrivs.</p><p> </p>

Integrationen är väldigt kritisk för företagsfusioner, då det är där värdeskapandet sker. Det finns en uppsjö av teorier om hur integrationen ska bedrivas. Men trots det misslyckas en stor andel av företagsfusioner att skapa ett ökat värde. Kommer råden från teoribildningar verkligen till användning, då det är så många som misslyckas? I den här uppsatsen har vi tagit fäste på tre konkreta råd kring lyckad integration vid företagsfusioner, som rör tidig integrationsplanering, HR-avdelningens involvering och medarbetarnas involvering i integrationsarbetet. Genom att jämföra de tre råden med hur tre konsulter med bred erfarenhet från företagsfusioner upplever integrationsprocessen, kan vi få en indikation på i vilken utsträckning de tre råden från forskningen kommer till användning eller om de bara finns just i teorin. Data har samlats in genom intervjuer med tre konsulter, och därefter jämförts med teorier på området kring de tre råden.   Undersökningen visade att tidig integrationsplanering var det rådet som konsulterna mest ämnade efter hos sina kunder, men de upplevde att det ofta finns hinder till det. Vad det gäller medarbetarnas involvering fick vi indikation att det sker i en väldigt begränsad skala. Likså hade konsulterna väldigt begränsad erfarenhet av HR-avdelningens involvering i integrationsarbetet.  Den begränsade erfarenheten av de två sistnämnda råden talar för att de inte kommer till användning. Vi fick indikationer om att det både finns väldigt konkreta hinder till att råden kommer i användning, men även mer svårförklarliga hinder.  De svårförklariga hindren visar att det behövs vidare forskning på vad det är som styr hur integrationer bedrivs.

Flera företag har idag implementerat vad som benämns för hybridarbete som präglas av en kombination av kontorsarbete och distansarbete. En svårighet med implementeringen blir dock hur företag ska styra verksamheten samt hur detta påverkar medarbetarnas engagemang. Denna studie har till syfte att undersöka hur ett företag som har implementerat hybridarbete väljer att styra verksamheten genom förtroende och kontroll, för att uppnå företagets uppsatta mål, samt hur detta kan kopplas till medarbetarnas engagemang. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med utgångspunkt i åtta semistrukturerade intervjuer hos det valda revisionsföretaget EY. Denna studie visar på att EY, som nyligen har implementerat hybridarbete, behöver en kombination av förtroende och kontroll i sin styrning av verksamheten. Genom att cheferna anpassar sin styrning utefter medarbetarna kan medarbetarnas förtroende för cheferna öka och därmed medarbetarnas engagemang.

<p>Ett styrverktyg som används flitigt i dagens företag är målstyrning. Syftet med denna uppsats är att undersöka processens utformning när övergripande mål bryts ner till försäljningsmål och dess påverkan på medarbetarnas motivation. Med utgångspunkt i Latham och Lockes målsättningsteori påvisas hur målens utformning inverkar på medarbetarnas motivation. Angreppssättet för studien var kvalitativa intervjuer. I uppsatsens slutsatser konstateras att målen utformas centralt i det företag som studien utförts på. Vidare har budgetprocessen en central roll i nedbrytningsprocessen och viss förhandling om målen sker mellan olika nivåer i företaget. Medarbetarna upplever att målen har inverkan på deras motivation. Den positiva påverkan kan härledas från målens tydlighet, kontinuerlig uppföljning, viss delaktighet och tillgången till stöd. Studien har dock visat att alla mål inte upplevs motiverande. Den svaga motivationen inför vissa mål kan kopplas samman med att den rådande målstyrningen gör det svårt att sätta mål med hänsyn till varje enskild individs förutsättningar. Dessutom är möjligheten att påverka målen endast marginell på lägre nivåer. Vidare upplevs vissa mål orimliga vilket väcker känslor som irritation och uppgivenhet.</p>

Ett styrverktyg som används flitigt i dagens företag är målstyrning. Syftet med denna uppsats är att undersöka processens utformning när övergripande mål bryts ner till försäljningsmål och dess påverkan på medarbetarnas motivation. Med utgångspunkt i Latham och Lockes målsättningsteori påvisas hur målens utformning inverkar på medarbetarnas motivation. Angreppssättet för studien var kvalitativa intervjuer. I uppsatsens slutsatser konstateras att målen utformas centralt i det företag som studien utförts på. Vidare har budgetprocessen en central roll i nedbrytningsprocessen och viss förhandling om målen sker mellan olika nivåer i företaget. Medarbetarna upplever att målen har inverkan på deras motivation. Den positiva påverkan kan härledas från målens tydlighet, kontinuerlig uppföljning, viss delaktighet och tillgången till stöd. Studien har dock visat att alla mål inte upplevs motiverande. Den svaga motivationen inför vissa mål kan kopplas samman med att den rådande målstyrningen gör det svårt att sätta mål med hänsyn till varje enskild individs förutsättningar. Dessutom är möjligheten att påverka målen endast marginell på lägre nivåer. Vidare upplevs vissa mål orimliga vilket väcker känslor som irritation och uppgivenhet.

Det råder en ständig ökad konkurrens på marknaden där både kunder och teknisk utvecklingställer allt högre krav på både produkter och tjänster. Genom den ökade konkurrensen läggs det allt större vikt vid att tala om företags kvalitetssystem och en del kunder kräver att derasleverantörer ska ha ett certifierat kvalitetsledningssystem. Ett av de vanligaste kvalitetsutvecklingskoncepten är ISO 9001 och det är idag det enda system som går attcertifiera. Denna studie är baserad på en komparation mellan tre tryckerier och två mediebyråer med syfte ta reda på vilka effekter en certifiering enligt ISO 9001 kan ha på ett medieföretag. Resultatet är grundat på åtta kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkät till medarbetarna på studiens företag. Resultatet indikerar att en certifiering inte innebär självklara kvalitetshöjande effekter. Vid en jämförelse mellan likvärdiga certifierade och icke-certifierade företag visar studien att arbetet med kundtillfredsställelse, ständiga förbättringar och medarbetarnas delaktighet snarare beror på ett organisatoriskt beteende än på en certifiering. Studiens slutsats är att det krävs avsatta resurser och att skapa delaktighet i hela företaget för att uppnå en lyckad certifiering där ISO 9001 blir mer än bara dokumentation och ett diplom på väggen. / There is a constant increased competition in the market where both customers and technological development sets increasingly higher demands on both products and services. Through the increased competition, there is a growing importance to talk about the company's quality system. Some customers require their suppliers to have a certified quality management system. One of the common quality concepts are ISO 9001 and it is today the only system that can be certified. This study is based on a comparison between three printing houses and two media agencies with the aim to find out which effects an ISO 9001 certification can have on a media company. The result is based on eight qualitative interviews and a quantitative survey of the employees in the studied companies. The result indicates that a certification does not mean obviously quality-enhancing effects. In a comparison between comparable certified and non-certified companies, the study shows that the customer satisfaction, continuous improvement and employee participation rather depends on an organizational behavior than a certification. The study concludes that resources must be added and in addition it is very important to create participation throughout the company to achieve a successful certification. This contributes that the meaning of ISO 9001 becomes more than just documentation and a diploma on the wall.

SammanfattningDatum: 2024-05-28Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hpInstitution: School of Business, Society and Engineering, MälardalenUniversityFörfattare: Albin Olsson Oliver WestmanTitel: Effekter av Organisatoriska Omstruktureringar på AnställdasVälbefinnande och EngagemangHandledare: Konstantin LampouNyckelord: Arbetsgrupper, Omorganisation, Medarbetarnas välbefinnandeoch MedarbetarengagemangForskningsfrågor: Hur påverkas medarbetarnas välbefinnande och engagemang avövergången från en hierarkisk ledarskapsstruktur till mindrearbetsgrupper, inom en mindre svensk bank?Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka effekterna avorganisationsförändringar, specifikt övergången till mindrearbetsgrupper, på medarbetarnas välbefinnande och engagemang i enmindre bank i Sverige.Metod: Studien har genomfört en kvalitativ undersökning som använtsemi-strukturerade intervjuer förinsamling av empiri. Detta har sedan analyserats med hjälp av entematisk innehållsanalys och grundar sig i en abduktiv ansats.Slutsats: Omorganisationen har bidragit till både ökat medarbetarengagemang ochvälbefinnande samt orsakat utmaningar. Slutsatsen är att trots deutmaningar som framkom finns det flera fördelar att omorganiseraverksamheten till att arbeta inom mindre arbetsgrupper. / AbstractDate: 2024-05-28Level: Bachelor thesis in Business administration, 15 crInstitution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen UniversityAuthors: Albin Olsson Oliver WestmanTitel: Effects of Organizational Restructuring on Employees' Well-being andEngagementSupervisor: Konstantin LampouKeywords: Working groups, Organizational restructuring, Employeewell-being and Employee engagementResearch questions: How are employees' well-being and engagement affected by thetransition from a hierarchical leadership structure to smaller workgroupswithin a small Swedish bank?Purpose: The purpose of this study is to investigate the effects of organizationalchanges, specifically the transition to smaller work groups, onemployees' well-being and engagement in a small bank in Sweden.Method: The study has conducted a qualitative investigation using semi-structuredinterviews for the collection of empirical data. This has then beenanalyzed using thematic content analysis and is based on an abductiveapproach.Conclusion: The reorganization has contributed to both increased employeeengagement and well-being as well as caused challenges. The conclusionis that despite the challenges that have emerged, there are severaladvantages to reorganizing the operations to work within smallerworkgroups.

Intresset för hur man skapar effektiva, mer lönsamma och flexibla organisationer tenderar att öka kraftigt. Det är främst kortsiktiga finansiella intressen som får ledningen på företag att förändra organisationen med inriktning mot personalnedskärningar. Det finns tankegångar om att en mindre och flexibel arbetsstyrka är mera kostnadseffektivt och flexibelt för företag. Svårigheter kan dock uppstå i hur man lyckas med förändringen, såtillvida om arbetet verkligen blir mera effektivt och flexibelt. Med anledning av denna bakgrund har jag studerat hur medarbetare upplever en organisationsförändring. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka upplevelser medarbetarna har av organisationsförändringen, samt hur medarbetarna upplever förändringen avseende delaktighet och hur de upplever att organisationen använder den kunskap medarbetarna har. Jag har genomfört en kvalitativ studie men inslag från fenomenologin. Jag har genomfört intervjuer med sex medarbetare. Medarbetarna upplever förändringen som en tuff bantning där det sagts upp folk i alla åldrar. Motivationen har sjunkit bland medarbetarna på grund av problem, gnäll och oro. Medarbetarna har tappat förtroende för ledningen och menar att ledningen genomfört beslut som ej är förankrade. Det har byggts upp ett motstånd mot förändringen. Medarbetarna menar att det inte finns utrymme för att vara med och påverka eller att ha dialoger. Medarbetarna upplever att  organisationen använder medarbetares kunskaper på ett nonchalant och otydligt sätt, samt att kassationer och leveransförseningar har ökat.

Syfte: Faktorer som påverkade medarbetares välbefinnande kopplat till övergången till en mer digital arbetsform belyses av undersökningen. Detta är viktigt för att förstå mekanismen för välbefinnande hos anställda i samband med förändringar i arbetsform. Detta i sin tur skulle kunna främja ett mer trivsamt arbetsliv samt proaktivt motverka framtida utmaningar. Metod: Kvalitativ undersökningsstrategi används för att nå en djupgående förståelse kring välbefinnande hos anställda kopplat till förändringar i arbetsform. Metoden lämpar sig väl då datan består av tal som beskriver subjektiva intryck hos respektive respondent. Således är den interpretativistiska, kunskapsteoretiska ståndpunkt som studien förhåller sig till, mest lämplig med tanke på att författaren skulle behöva behöva tolka abstrakt data. En induktiv forskningsansats med deduktiva inslag är den ansats som tillämpas i studien. Först samlas och analyseras data. Därefter jämförs studiens empiriska resultat med tidigare forskning i syfte att upptäcka nya viktiga detaljer som kan berika befintlig forskning, kopplat till den avgränsade specifika kontext som studien undersöker. Studiens kvalitetssäkring genomförs genom att studien byggs utifrån tillförlighet och äkthet men även följsamhet till grundläggande etiska principer. Slutsats: I samband med förändringarna i arbetsform under och efter pandemin, har välbefinnande hos medarbetare varierat beroende på flertalet olika faktorer. Icke verbal kommunikation, stöd och tydlighet är faktorer som är viktiga för ledarskap. Efter pandemin har välbefinnande ökat eftersom medarbetare fick komma tillbaka till sina arbetsplatser och samarbeta vilket omfattar icke verbal kommunikation som bidrar till tydligare arbetskommunikation samt mer arbetsrelaterat stöd från såväl chefer, ledare som kollegor. Välbefinnande har även varierat beroende på oberoendet av den geografiska platsen man arbetar ifrån, mer påtagligt under pandemin men även nu sparar medarbetare restid för att få mer arbetseffektiv tid genom att välja distansarbete, vilket betraktas som ökat välbefinnande. Arbetsrelaterat förtroende är dock svårare att nå under distansarbete vilket ledde till en ökning av välbefinnande i samband med pandemins slut då kollegorna fick samlas på sina arbetsplatser igen. Känslan av gemenskap har i många fall försvagats under pandemin vilket betraktas som minskat välbefinnande. Dessutom riskerade människor som innan pandemin upplevde en hög grad av ensamhet att drabbas av depressioner på grund av isolering. Välbefinnandet kunde minska på grund av svårigheten att hitta en rimlig balans mellan arbets- och privatliv, under pandemin, vilket ledde till att flera medarbetare överarbetade och riskerade utbrändhet.