Elever tenderar ha en negativ inställning till religionskunskapsämnet. Det övergripande syftet är att identifiera faktorer hos elever på högstadiet som skulle kunna öka intresset för religion som kunskapsämne. Frågeställningar som ställs är; Vilken inställning har elever till religionskunskapsämnet i skolan? Vad uppfattar elever som intressant samt ointressant med religionsämnet? Vad enligt eleverna skulle motivera dem själva till en positivare attityd till religionsämnet? Hur vill eleverna förändra religionskunskapsämnet för att göra det mer intressant och motiverande? Uppsatsen lutar sig mot en premiss att elever har en negativ inställning till religionskunskapsämnet. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med tretton nionde klass elever och utifrån motivationsteori, synnerhet medbestämmandeteorin analyseras detta. Resultatet visar att eleverna vill och behöver få påverka undervisningssättet och sättet de undervisas på. Analysen visar att eleverna motiveras av en inre motivation till största del och den uppnås när eleverna känner ett intresse för det de gör och att aktiviteten blir viktigare än beröm eller andra yttre incitament. Inre motivation ökas genom anpassning av innehåll, mer valmöjligheter för eleverna samt ett ökat elevinitiativ. Läraren har en stor roll i att detta genomförs.

En av vinsterna med intensivundervisning i matematik är ökad motivation till lärande, vilket tidigareforskningsprojekt både internationellt och nationellt påvisar. Syftet är att öka kunskapen om och i så fall påvilka sätt intensivundervisning i matematik (IUM) påverkar elevers motivation. Fyra kvalitativa intervjuermed fenomenologisk ansats genomfördes med elever i behov av särskilda utbildningsinsatser i matematiksom haft intensivundervisning i matematik. Deras upplevda livsvärldar analyseras därefter utifrånmedbestämmandeteorins motivationsnivåer amotivation, yttre motivation och inre motivation. Studienuppvisar att IUM stärker motivationen främst hos elever med introjicerade skäl, eller högre, till att lära sigmatematik. Analysen visade att IUM stimulerar både inre och yttre motivation hos eleverna. Studien visaräven på att lärares och föräldrars insatser under IUM har stor inverkan på elevens motivationsnivå.Nyckelord: medbestämmande.

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur några lärare beskriver motivationens betydelse för tidig läsinlärning. Frågeställningarna behandlar hur lärare beskriver att de utformar sin undervisning för att motivera elevers tidiga läsinlärning i skolämnet svenska och hur de beskriver inre och yttre motivations betydelse för tidig läsinlärning. I studien presenteras tidigare forskning som har bedrivits på området och vidare presenteras en relevant teori, Self-determination Theory. I metodkapitlet beskrivs semistrukturerade kvalitativa metoder som har använts för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet av studien visar att lärare uppfattar motivation som avgörande för den tidiga läsinlärningen. Lärarna har en vilja att anpassa undervisningen för att främja inre motivation hos elever men använder ofta strategier som främjar yttre motivation.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare arbetar för att höja lågstadieelevers inre motivation i ämnet matematik. Åtta kvalitativa intervjuer samt tre affirmativa observationer genomfördes på totalt åtta legitimerade lärare som arbetar eller har arbetat i årskurserna 1–3. Samtliga lärare valdes ut ur ett bekvämlighetsurval. Respondenternas svar och arbetssätt analyserades utifrån Ryan och Decis (2000) tolkning av medbestämmandeteorin och människans tre psykologiska grundläggande behov; autonomi, kompetens och tillhörighet.De analysverktyg som användes under denna process var meningskoncentrering, meningskategorisering samt meningstolkning. Studien påvisar att lärare lägger stor vikt vid relationen mellan lärare-elev samt elev-elev för att på den vägen skapa inre motivation hos eleverna. Vidare konstaterar studien att behovet av autonomi lättare tillgodoses i och med elevernas stigande ålder då de får ta mer ansvar över sitt eget lärande. Det ökade ansvaret innebär även en större frihet till att påverka undervisningsinnehållet på ett individuellt plan, vilket i sin tur ökar den inre motivationen för matematik.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka läsinlärningsmetoder lärare i förskoleklass och årskurs 1-3 föredrar att använda för att öka motivationen hos eleverna samt att öka förståelsen för hur lärare arbetar med dessa metoder i de lägre årskurserna. De teoretiska utgångspunkterna har varit en lärandeteori, Pragmatismen, samt två motivationsteorier som är Teori om förväntningar och värden och Medbestämmandeteorin. Datainsamling har skett dels genom en kvantitativ enkätundersökning dels genom kvalitativa intervjuer. Enkätsvaren redovisas och analyseras genom stapeldiagram med tillhörande kommentarer. Tematisk analys har använts för att analysera det insamlade intervjumaterialet. Resultatet av studien visar att lärare till stor del använder sig av flera metoder för läsinlärning men Bornholmsmodellen och ASL-att skriva sig till läsning förfaller vara mer frekvent använda. De arbetar på ett varierat sätt där de individanpassar undervisningen i syfte att motivera sina elever. De arbetar också med att få sina elever att känna trygghet för att kunna utveckla motivation. Lärarna väljer metod främst utifrån elevernas kunskapsnivå och intressen men kan också påverkas i sina val av yttre faktorer som personaltillgång. / The purpose of this study is to investigate which reading learning methods teachers in preschool class and grades 1-3 prefer to use to increase the motivation of students and to increase understanding of how teachers work with these methods in the lower grades. The theoretical starting points have been a learning theory and two motivational theories. Data collection has taken place partly through a quantitative survey and partly through qualitative interviews. Thematic analysis has been used to analyse the collected interview material. The survey results are reported and analysed through bar graphs. The results of the study show that teachers usually use several methods for learning to read and that they work in a varied way where they adjust the teaching to the individual to motivate their students. They also work to make their students feel secure to develop motivation. The teachers choose the method primarily based on the students' level of knowledge and interests but can also be influenced in their choices by external factors such as staff availability.