Små och medelstora företag i Sverige har idag svårt att hänga med i omvärldsbevakningen av miljöområdet. Detta har lett till att de sällan har ett formaliserat miljöarbete inom verksamheten då det tar för mycket resurser från en redan slimmad organisation. Syftet med vår studie är att ta reda på hur ett mindre svenskt företag hanterar och resonerar kring miljöfrågor i sin praktik, och på så sätt belysa deras förutsättningar för användandet av miljöledningssystem. Den här uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjustudie med fyra anställda på Coop Bageri i Kristianstad. Materialet har analyserats med hjälp av Lucas (2010) ramverk för miljöinvesteringar i företagsresurser. Fallstudien visar ett företag som i stort motsvarar vad tidigare forskning visat. Coop Bageri är ett utpräglat tillverknings-företag som förvaltat sina organisatoriska processer under lång tid. Detta har begränsat deras strategiska utveckling, även ur ett miljöhänseende, och har lett till att de nu måste se över sina företagsresurser för att förbättra sin konkurrenskraft. / Small and medium-sized enterprises in Sweden are currently struggling to keep their business intelligence up to date within the area of environmental development. This has resulted in a shortage of formalized environmental strategies within these lean organizations, which lack sufficient amount of company resources. The aim of our study is to identify how smaller enterprises in Sweden reason about, and handle environmental factors within their daily practices. In this way we seek to illuminate the prospects of how these enterprises implement an environmental management system. We examined this through qualitative interviews with four employees at Coop Bageri in Kristianstad. The material was analyzed with help from Lucas (2010) and her framework for environmental investments in company resources. This case study demonstrates a company that, over all, live up to what previous research revealed. As a manufacturing company, they have had inhibited management processes within the organization which slowed strategic development, including the environmental aspects. Currently the company is at a breaking point where they have to review the entirety of its business resources to improve their competitiveness.

This report seeks to thoroughly examine different approaches to estimating Loss Given Default through a comparison of traditional estimation methods, as well as a deeper variable analysis on micro, small, and medium-sized companies using primarily regression decision trees. The comparative study concluded that estimating loss given default depends heavily on business-specific factors and data variety. While regression models offer interpretability and machine learning techniques offer superior prediction, model selection should balance complexity, computational demands, implementation ease, and overall performance. From the variable analysis, loan size and guarantor property ownership emerged as key drivers for a lower Loss Given Default. / Denna rapport syftar till att grundligt undersöka olika metoder för att uppskatta Loss Given Default genom en jämförelse av traditionella skattningsmetoder samt en djupare variabelanalys av bolag med hjälp av främst regressionsbeslutsträd. I den jämförande studien drogs slutsatsen att uppskattningen av Loss Given Default beror i hög grad på företagsspecifika faktorer och olika typer av data. Medan regressionsmodeller erbjuder tolkningsmöjligheter och maskininlärningstekniker erbjuder överlägsna uppskattningar, bör valet av modell balansera komplexitet, beräkningskrav, enkelhet i genomförandet och övergripande prestanda. I variabelanalysen framkom lånestorlek och borgensmannens fastighetsinnehav som viktiga drivkrafter för en lägre Loss Given Default.

Human Resource Management (HRM) consultants are becoming more common. Simultaneously there is a lack of HRM in small and medium enterprises (SME’s). SME’s states neither to afford, nor have the time to perform HRM in their business. This thesis is a Working Scholarly essay based on qualitative method, based on ten semi- structured interviews. The purpose of this thesis is to investigate whether external HRM consultants can help SME’s with their HRM work. The questions to be answered are: - What business opportunities there are for HRM consultants to work with SME’s? - What obstacles HRM consultants working towards SME’s face in the market? The survey was conducted using a “data triangulation” of three different target groups where all participants originated from different companies. Interviews were performed on ten people with knowledge of HRM. Five of those interviewed with specific knowledge of HRM consultants working towards SMEs. The interviews were analysed by categorizing and placed into a SWOT analysis to identify the HRM consultants' business opportunities in relation to SME’s. The study's results showed that the HRM consultants have good business opportunities to work towards SME’s but there also exist some obstacles and threats. / Human Resource Management- (HRM) konsulter blir allt vanligare samtidigt som det råder brist på HRM-arbete i små- och medelstora företag (SME-företag). SME-företagen påstår sig varken har råd eller tid att utföra HRM-arbete. Studien är en Arbetsvetenskaplig uppsats utarbetad ur en kvalitativ metodansats baserad på tio stycken semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien är att undersöka huruvida externa HRM-konsulter kan hjälpa SME-företag med deras HRM-arbete. Frågorna som ställs är vilka affärsmöjligheter det finns för HRM-konsulter att arbeta med SME-företag, samt vilka hinder HRM-konsulter som jobbar mot SME-företag möter på marknaden. Undersökningen genomfördes med hjälp av en datatriangulering av tre olika målgrupper, där samtliga deltagare kom från olika företag. Intervjuer utfördes med tio personer med kunskap inom HRM, varav fem stycken med specifik kunskap om HRM-konsulter som jobbar mot SME-företag. Intervjuerna analyserades genom kategorisering och placerades in i en SWOT- analys för att kartlägga HRM-konsulters affärsmöjligheter gentemot SME-företag. Studiens resultat visade att HRM-konsulter har goda affärsmöjligheter att arbeta gentemot SME-företag men att det även föreligger en del hinder och hot.

Purpose: The study aims to examine how small and medium sized enterprises applies financial bootstrapping and whether there are any disparities in appliance. Further on the study aims to examine resource requirements for the beer brewing industry and whether there are any disparities in requirement between small and medium sized companies. Theory: The theoretical framework applied in the study permeates two main domains: resource and financial bootstrapping. Methodology: A case study with a deductive approach has been conducted. The study applies a comparative research design in order to collect primary data through semi-constructed interviews with founders of small and medium sized companies. Results: The results show that a majority of companies experience an overall good access to all the resources. Human resources was perceived as most important. All companies applied financial bootstrapping in one way or another, and services were most commonly bootstrapped. Analysis: The medium sized companies experienced higher access to human resource due to their attraction of competent and experienced workers. This may possible be due to the company’s maturity status, brand or localization. The reason bootstrapping was most commonly used for services can be depended on the fact that people doesn’t value their time and knowledge according to the market. All bootstrapping categories and strategies can be traced and some tendencies in differences can be perceived. Conclusion: The companies experienced an overall good to very good access to all resources. Human resources was named as the most important resource to create value for the company. Medium sized companies apply relation and subsidy oriented bootstrapping to a larger extent as well as effective bootstrapping-strategy. Small companies applied owner financed bootstrapping to a higher extend. / Syfte: Att undersöka hur små respektive medelstora företag tillämpar finansiell bootstrapping, samt om det föreligger skillnad av tillämpning. Studien avser även att undersöka resursbehovet inom ölbryggeribranschen, samt om det råder skillnad i behov mellan små respektive medelstora företag. Teori: Studiens teoretiska referensram utgörs av teorier kopplade till två huvudteman; resursbaserat synsätt samt finansiell bootstrapping. Metod: En fallstudie med deduktiv ansats har tillämpats. Studien är av komparativ design och ämnar att undersöka små respektive medelstora företag. Primärdata har genererats från en kvalitativ semistrukturerad intervjuserie med grundare som är aktiva i företagen. Empiri: Resultatet visar att majoriteten av företagen i studien upplevde sin tillgång till samtliga resurser hög. Den viktigaste resursen var genomgående humankapitalet. Finansiell bootstrapping tillämpades av samtliga företag i någon form och bootstrapping utav tjänster var vanligast förekommande. Analys: Tillgång till humankapital upplevdes högre av de medelstora företagen vilket kan bero på att de hade lättare att attrahera kompentent och erfaren personal. Detta kan tydas bero på företagets mognadsfas, varumärke eller lokalisering. Anledningen till att bootstrapping var vanligast förekommande vid tjänster kan bero på att människor inte värderar sin tid enligt marknaden. Samtliga bootstrapping kategorier och strategier tillämpades av företagen och vissa tendenser i skillnader kunde tydas. Slutsats: Generellt har företagen i studien hög till väldigt hög tillgång till samtliga resurser. Humankapital är den viktigaste resursen för både små och medelstora företag vidvärdeskapande. Medelstora företag tillämpar i högre omfattning relation och bidragsorienterad bootstrapping samt en effektiv bootstrapping strategi än små företag. Små företag tillämpar ägarfinansierad bootstrapping i högre grad.

Enligt svensk lagstiftning måste aktiebolag ha en styrelse. Dock skiljer det sig på vilket sätt styrelsen involveras i företags strategiska arbete och hur företagsägare förhåller sig till dess funktion. I små och medelstora företag fyller styrelsen sällan någon reell funktion. När företaget växer blir det dock svårt för en person att ensam klara av att styra och kontrollera bolaget, vilket leder till ett ökat behov av en arbetande styrelse. Tidigare forskning visar att företagsägarens personliga mål ofta avgör den strategiska riktningen i små och medelstora företag. För att kunna bemöta de krav som existerar, behöver därför företagsägaren förstå styrelsens roll och nyttan av strategiskt arbete. Syftet med studien är att utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv bidra med kunskap om styrelsearbete i små och medelstora företag, samt att undersöka vilka attityder företagsägare i dessa företag har till styrelsens funktion. Studiens empiri har inhämtats från en kvalitativ datainsamling, i form av semistrukturerade intervjuer med fyra företagsägare ur tre olika små och medelstora företag. Den teoretiska referensramen berör ämnet bolagsstyrning och de aspekter som anses vara viktiga för ett framgångsrikt styrelsearbete. Studien kommer fram till att kunskapen vad gäller styrelsearbete är relativt låg hos företagsägare i små och medelstora företag, vilket gör att styrelsen inte används på ett effektivt sätt. Kunskapsnivån hos företagsägaren styr också huruvida styrelsen anses som viktig i det egna företaget, samt hur styrelsen arbetar. En annan slutsats som dras är att företagsägarens personliga mål påverkar dennes attityd till styrelsen. Om de personliga målen innefattar tillväxt, har företagsägaren en mer positiv attityd till en arbetande styrelse. Vidare ökar en positiv inställning till en arbetande styrelse sannolikheten att företagsägaren även har en positiv attityd till externa styrelseledamöter. / According to Swedish law, limited companies must have a board. However, it differs in the extent to which the board is involved in a company´s strategic work and how business owners relate to its function. In small and medium-sized enterprises, the board seldom fills any real function. As the company grows, it becomes difficult for one person alone to manage and control the company, leading to an increasing need for a working board. Previous research shows that business owner's personal goals often determine the strategic direction of small and medium-sized enterprises. In order to meet existing demands, business owners need to understand the board´s role and the benefits of strategic work. The purpose of the study is, from a business perspective, to contribute knowledge about board work in small and medium-sized enterprises and to examine the business owners' attitudes toward the functioning of the board. The study's empirical data has been collected from a qualitative data collection, in the form of semi-structured interviews with four business owners from three different small and medium-sized enterprises. The theoretical framework involves the subject corporate governance and the aspects that are considered important for a successful board work. The study concludes that awareness regarding board work, is relatively low among business owners of small and medium-sized enterprises, which means that the board is not being used effectively. The level of knowledge of the business owner also controls whether the board is considered as important in their own company, and how the board works. Another conclusion drawn is that the business owner's personal goals affect his attitude towards the board. If personal goals include growth, the business owner has a more positive attitude towards a working board. Furthermore, a positive attitude towards a working board increases the probability that the business owner also has a positive attitude towards outside directors in the board.

Competitive advantage has been an important aspect of strategy ever since Porter introduced the term in 1985. Today, small and medium enterprises (SME) make up a large part of the world´s economy. SMEs often operate in fast changing markets where innovation and growth are essential for success. To be able to survive they must ensure their competitiveness towards both SMEs and also larger competitors. Since many SMEs face limitations in their resources it is necessary for them to know how to use them efficiently. All this puts pressure on many SMEs to ensure their success and they need knowledge about how to create a competitive advantage while still managing their business limitations. Therefore, the purpose of this thesis is to create a better understanding for what existing resources SMEs can use to gain a competitive advantage on the market. To create a deeper understanding of what resources that Swedish SMEs can use to gain a competitive advantage a qualitative research approach was used. Semi-structured interviews were conducted with three different Swedish SMEs. The gathered data was then analyzed with a thematic approach to easier compare it with previous literature. The findings of this analysis showed that factors such as knowledge, relations, niche strategy and internationalization were considered important for SMEs to gain a competitive advantage. / Att inneha en konkurrensfördel har varit en viktig aspekt av företagsstrategi enda sedan Porter introducerade termen 1985. I dag utgör små och medelstora företag (SME) en stor del av världens ekonomi. Små och medelstora företag verkar ofta på snabbväxande marknader där innovation och tillväxt är avgörande för framgång. För att kunna överleva måste de säkerställa sin konkurrenskraft gentemot både SMEs och större konkurrenter. Eftersom många små och medelstora företag står inför begränsningar med sina resurser är det nödvändigt för dem att veta hur man använder dem effektivt. Allt detta sätter press på många små och medelstora företag för att säkerställa deras framgång och därför behöver de kunskap om hur man skapar konkurrensfördelar medan de fortfarande är medvetna om sina begränsningar. Syftet med denna kandidatuppsats är därför att skapa en bättre förståelse för vilka befintliga resurser som små och medelstora företag kan använda för att skapa en konkurrensfördel på marknaden. För att skapa en djupare förståelse för vilka resurser som små och medelstora svenska företag kan använda för att skapa en konkurrensfördel användes en kvalitativ forskningsansats. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med tre olika små och medelstora svenska företag. Den insamlade datan analyserades sedan med en tematisk metod för att lättare jämföra den med tidigare litteratur. Resultaten av denna analys visade att faktorer som kunskap, relationer, nischstrategi och internationalisering ansågs vara viktiga för små och medelstora företag för att skapa en konkurrensfördel.

Bakgrund: Nya utmaningar i samhällets näringsliv har ökat kontrollbehovet och därmed bidragit till den interna kontrollens aktualitet samt att COSO:s ramverk fått en allt större betydelse. Medelstora företag har kopplats ihop med svaga förutsättningar i arbetet mot en väl utformad och använd intern kontroll. Avsaknaden av en god intern kontroll har därmed inneburit svårigheter att undvika negativa konsekvenser. Samtidigt är företagens situation avgörande, men hur situationsanpassa har visat sig problematiskt. Syfte: Genom att undersöka användandet av COSO:s ramverk till hög respektive låg grad ämnar studien förklara hur medelstora företag i Sverige utformar sin interna kontroll. Vidare syftar studien till att kartlägga och förklara om organisatoriska faktorer kan medföra skillnad i den interna kontrollens utformning. Metod: Studien utgår ifrån en kvantitativ forskningsstrategi med en tvärsnittsdesign. En survey har genomförts av respondenter i ledande positioner på medelstora företag i fem olika branscher. Den insamlade datan har sedan genomgått ett antal statistiska analyser för att få en tydligare bild om hur och varför medelstora företag utformar sin interna kontroll på olika sätt. En del i de statistiska analyserna utgör hypotesprövning. Slutsats: Det som COSO:s ramverk ämnar att förmedla är till hög grad omedvetet använt av medelstora företag. Bristfälliga komponenter i kombination med bristfällig samverkan kan förklara varför nämnda företag antas ha svårigheter i arbetet mot en väl utformad och använd intern kontroll. Ett antal organisatoriska faktorer påverkar användandet av den interna kontrollens komponenter. Mer avgörande är däremot kunskap och medvetenhet till den nuvarande goda interna kontrollen som faktiskt finns. / Background: Challenges in business environment have increased the need and relevance of internal control, the framework created by COSO has also got attention. Medium-sized companies have been connected to weak conditions in their work towards a well designed and used internal control. Without a well designed and used internal control it is hard to avoid negative consequences. At the same time the companies situation is crucial, adaption to the specific situation has been problematic. Purpose: By investigating if COSO's framework is used to a high respectively low degree the thesis intends to explain how medium-sized companies in Sweden design their internal control. Furthermore, the thesis aims to explain whether organizational factors can cause differences in the design of internal control. Method: The thesis is based on a quantitative research strategy with a cross-sectional design. Individuals in leading positions in medium-sized companies in five different industries have participated in a survey. The data has been used in statistical analyzes to understand how and why medium-sized companies design their internal control in different ways. Some of the statistical analyzes was used to prove hypothesis. Conclusion: The information COSO's framework aims to communicate is higly unconsciously used by medium-sized companies. Defective components and their collaboration can explain why medium-sized companies have been connected with difficulties in their work towards a well designed and used internal control. Some organizational factors affects the use of the components in internal control. However, more decisive is knowledge and awareness of the internal control that actually exists.

Frågeställning: Vilka utmaningar stöter medelstora företag på när de integrerar sociala medier i sin befintliga marknadskommunikation samt hur hanterar företagen dessa utmaningar?Syfte: Syftet med rapporten är att undersöka hur medelstora företag hanterar integrering av sociala medier i marknadskommunikationen. Metod: Detta har gjortsgenom en kvalitativ fallstudie som omfattar tre medelstora, strategiskt utvalda företag på den svenska marknaden. Studien antar en abduktiv ansats och datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med en nyckelperson på varje fallföretag.Slutsats: Resultaten visar på att medelstora företag kan stöta på en del utmaningar och hinder gällande kostnad, kunskap och överrensstämmelse vid integrering av sociala medier i den befintliga marknadskommunikationen. Företagen skulle kunna hantera dessa utmaningar genom att bland annat säkerställa att tillräckliga kunskaper och resurser finns inom företaget samt genom att arbeta strategiskt med att förmedla företagets vision, mål och värdeord till hela organisationen.

Sedan tidigt 90-tal har internet utvecklats och fått ett större inflytande på marknaden. Web 2.0 har varit en del i den utvecklingen och definieras som en teknologisk infrastruktur som har aktiverat det sociala fenomenet på webben. Web 2.0 har där igenom gett konsumenter en möjlighet att kommunicera med företag via sociala medier. I och med utvecklingen av Web 2.0 kan företag interagera med sina kunder genom nya kommunikationskanaler såsom Facebook, Twitter och Youtube med flera. Sociala medier har en ekonomisk fördel då marknadsföring kan genomföras till en lägre kostnad. Dock menar vissa forskare att sociala medier fortfarande befinner sig i ett embryo-tillstånd då experter tvivlar på dess faktiska betydelse. Att marknadsföra sig online har även bidragit till att teknologiska barriärer minskat, oavsett företagetsstorlek och resurser. Syfte med studien var att mäta små och medelstora företags attityder till och användande av sociala medier. Uppsatsen har genomförts med hjälp av en kvantitativ metod där vi valde att skicka ut en webbenkät till 350 slumpmässigt utvalda små till medelstora företag. Utifrån studiens resultat fann vi tendenser som pekade mot att det var vanligare att B2C företag använder sociala medier. De företag som inte använde sig av sociala medier menade bland annat på att företaget saknade kunskap eller anledning till att använda sociala medier samt att det var för tidskrävande. / For the past twenty years Internet has developed and increased its as cendant on themarket. Web 2.0 has been a part of that development and can be defined as a technical infra structure, which activated the social phenomena on the web and consumers chance to respond and interact with companies through social media. Facebook,Twitter and Youtube are examples of popular social media channels. Social media has economic advantages and can be implemented on a low budget compared to other marketing channels. How ever, some researchers state that social media is still in anembryonic state since experts are having doubts about social media’s actual importance. Online marketing has decreased the technological gap, regardless of company size and resources. The purpose with this study was to measure small and medium sized companies’ attitudes towards and usage of social media. A quantitative method was used for this assignment. A web survey was sent out to a random sample of 350 companies. Based on the results, we could see differences between B2B companies and B2C companies that suggested that users of social media were more common among B2C companies. Companies, which did not use social media,suggested that their company lacked knowledge or reason to use social media. In addition some companies claimed that social media was time consuming.

Syfte – Syftet med denna studie är att ta fram riktlinjer för hur små- och medelstora företag (SMF) kan skapa förutsättningar för ett långsiktigt och konkurrenskraftigt arbete med ständiga förbättringar. För att svara på syftet ställs följande två frågeställningar: ·        Vilka beteenden, som påverkar arbetet med ständiga förbättringar, framträder hos SMF? ·        Vilka konsekvenser har de identifierade beteendena på förbättringsförmågan och det långsiktiga förbättringsarbetet inom SMF? Metod – Studien har genomförts genom en fallstudie på fallföretaget Emballator Ulricehamn bleck AB. Studien utgår från det teoretiska ramverket som har utformats genom en litteratursökning på områdena ständiga förbättringar och SMF-kontexten. Data har samlats in genom intervjuer, observationer och en enkätundersökning och har baserats på Bessant, Caffyn, & Gallagher (2001) analysmodell “An evolutionary model of continuous improvement behaviour”.    Resultat – Resultatet av studien innebar att de olika beteendena från analysmodellen var framträdande, var delvist framträdande eller icke framträdande. De beteendena inom nyckelförmågan ”Leda vägen” var starkt framträdande medan de inom ”Fokusera ständiga förbättringar”, ”Inrikta ständiga förbättringar” och ”Ständigt förbättra ständiga förbättringar” var svagt framträdande. Att dessa nyckelförmågor inte finns har en negativ konsekvens på det långsiktiga arbetet med ständiga förbättringar. Studien har även påvisat att SMF-kontexten i många fall hindrar att dessa beteenden skapas varpå fem riktlinjer har tagits fram för att istället främja arbetet med ständiga förbättringar.   Implikationer – Studien utgår från befintlig teori om tendenser för SMF och beteenden kopplat till ständiga förbättringar. Studien visar på motsättningar mellan dessa tendenser och beteenden som främjar arbetet med ständiga förbättringar, vilket kan bidra till förståelse och möjlighet för SMF att hantera dessa motsättningar. Studien har resulterat i riktlinjer för vad SMF bör fokusera på inom ständiga förbättringar, vilket ger möjlighet att prioritera vad som behöver utvecklas för att skapa ett hållbart arbete. Detta för att skapa och utveckla förmågor till ett långsiktigt arbete med ständiga förbättringar som i sin tur kan leda till konkurrensfördelar och motståndskraftiga SMF. Begränsningar – Studien främsta begränsning är att resultatet bygger på ett begränsat antal personers upplevda situation kring arbetet med ständiga förbättringar, detta kanske inte är representativt för hela företaget. Att studien är en enfallsstudie kan begränsa möjligheterna att generalisera resultatet till andra SMF.   Nyckelord – Ständiga förbättringar, förbättringsarbete, Små-och medelstora företag (SMF), beteenden, tillverkande företag.