Bakgrund: Nya utmaningar i samhällets näringsliv har ökat kontrollbehovet och därmed bidragit till den interna kontrollens aktualitet samt att COSO:s ramverk fått en allt större betydelse. Medelstora företag har kopplats ihop med svaga förutsättningar i arbetet mot en väl utformad och använd intern kontroll. Avsaknaden av en god intern kontroll har därmed inneburit svårigheter att undvika negativa konsekvenser. Samtidigt är företagens situation avgörande, men hur situationsanpassa har visat sig problematiskt. Syfte: Genom att undersöka användandet av COSO:s ramverk till hög respektive låg grad ämnar studien förklara hur medelstora företag i Sverige utformar sin interna kontroll. Vidare syftar studien till att kartlägga och förklara om organisatoriska faktorer kan medföra skillnad i den interna kontrollens utformning. Metod: Studien utgår ifrån en kvantitativ forskningsstrategi med en tvärsnittsdesign. En survey har genomförts av respondenter i ledande positioner på medelstora företag i fem olika branscher. Den insamlade datan har sedan genomgått ett antal statistiska analyser för att få en tydligare bild om hur och varför medelstora företag utformar sin interna kontroll på olika sätt. En del i de statistiska analyserna utgör hypotesprövning. Slutsats: Det som COSO:s ramverk ämnar att förmedla är till hög grad omedvetet använt av medelstora företag. Bristfälliga komponenter i kombination med bristfällig samverkan kan förklara varför nämnda företag antas ha svårigheter i arbetet mot en väl utformad och använd intern kontroll. Ett antal organisatoriska faktorer påverkar användandet av den interna kontrollens komponenter. Mer avgörande är däremot kunskap och medvetenhet till den nuvarande goda interna kontrollen som faktiskt finns. / Background: Challenges in business environment have increased the need and relevance of internal control, the framework created by COSO has also got attention. Medium-sized companies have been connected to weak conditions in their work towards a well designed and used internal control. Without a well designed and used internal control it is hard to avoid negative consequences. At the same time the companies situation is crucial, adaption to the specific situation has been problematic. Purpose: By investigating if COSO's framework is used to a high respectively low degree the thesis intends to explain how medium-sized companies in Sweden design their internal control. Furthermore, the thesis aims to explain whether organizational factors can cause differences in the design of internal control. Method: The thesis is based on a quantitative research strategy with a cross-sectional design. Individuals in leading positions in medium-sized companies in five different industries have participated in a survey. The data has been used in statistical analyzes to understand how and why medium-sized companies design their internal control in different ways. Some of the statistical analyzes was used to prove hypothesis. Conclusion: The information COSO's framework aims to communicate is higly unconsciously used by medium-sized companies. Defective components and their collaboration can explain why medium-sized companies have been connected with difficulties in their work towards a well designed and used internal control. Some organizational factors affects the use of the components in internal control. However, more decisive is knowledge and awareness of the internal control that actually exists.

Frågeställning: Vilka utmaningar stöter medelstora företag på när de integrerar sociala medier i sin befintliga marknadskommunikation samt hur hanterar företagen dessa utmaningar?Syfte: Syftet med rapporten är att undersöka hur medelstora företag hanterar integrering av sociala medier i marknadskommunikationen. Metod: Detta har gjortsgenom en kvalitativ fallstudie som omfattar tre medelstora, strategiskt utvalda företag på den svenska marknaden. Studien antar en abduktiv ansats och datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med en nyckelperson på varje fallföretag.Slutsats: Resultaten visar på att medelstora företag kan stöta på en del utmaningar och hinder gällande kostnad, kunskap och överrensstämmelse vid integrering av sociala medier i den befintliga marknadskommunikationen. Företagen skulle kunna hantera dessa utmaningar genom att bland annat säkerställa att tillräckliga kunskaper och resurser finns inom företaget samt genom att arbeta strategiskt med att förmedla företagets vision, mål och värdeord till hela organisationen.

Sedan tidigt 90-tal har internet utvecklats och fått ett större inflytande på marknaden. Web 2.0 har varit en del i den utvecklingen och definieras som en teknologisk infrastruktur som har aktiverat det sociala fenomenet på webben. Web 2.0 har där igenom gett konsumenter en möjlighet att kommunicera med företag via sociala medier. I och med utvecklingen av Web 2.0 kan företag interagera med sina kunder genom nya kommunikationskanaler såsom Facebook, Twitter och Youtube med flera. Sociala medier har en ekonomisk fördel då marknadsföring kan genomföras till en lägre kostnad. Dock menar vissa forskare att sociala medier fortfarande befinner sig i ett embryo-tillstånd då experter tvivlar på dess faktiska betydelse. Att marknadsföra sig online har även bidragit till att teknologiska barriärer minskat, oavsett företagetsstorlek och resurser. Syfte med studien var att mäta små och medelstora företags attityder till och användande av sociala medier. Uppsatsen har genomförts med hjälp av en kvantitativ metod där vi valde att skicka ut en webbenkät till 350 slumpmässigt utvalda små till medelstora företag. Utifrån studiens resultat fann vi tendenser som pekade mot att det var vanligare att B2C företag använder sociala medier. De företag som inte använde sig av sociala medier menade bland annat på att företaget saknade kunskap eller anledning till att använda sociala medier samt att det var för tidskrävande. / For the past twenty years Internet has developed and increased its as cendant on themarket. Web 2.0 has been a part of that development and can be defined as a technical infra structure, which activated the social phenomena on the web and consumers chance to respond and interact with companies through social media. Facebook,Twitter and Youtube are examples of popular social media channels. Social media has economic advantages and can be implemented on a low budget compared to other marketing channels. How ever, some researchers state that social media is still in anembryonic state since experts are having doubts about social media’s actual importance. Online marketing has decreased the technological gap, regardless of company size and resources. The purpose with this study was to measure small and medium sized companies’ attitudes towards and usage of social media. A quantitative method was used for this assignment. A web survey was sent out to a random sample of 350 companies. Based on the results, we could see differences between B2B companies and B2C companies that suggested that users of social media were more common among B2C companies. Companies, which did not use social media,suggested that their company lacked knowledge or reason to use social media. In addition some companies claimed that social media was time consuming.

Syfte – Syftet med denna studie är att ta fram riktlinjer för hur små- och medelstora företag (SMF) kan skapa förutsättningar för ett långsiktigt och konkurrenskraftigt arbete med ständiga förbättringar. För att svara på syftet ställs följande två frågeställningar: ·        Vilka beteenden, som påverkar arbetet med ständiga förbättringar, framträder hos SMF? ·        Vilka konsekvenser har de identifierade beteendena på förbättringsförmågan och det långsiktiga förbättringsarbetet inom SMF? Metod – Studien har genomförts genom en fallstudie på fallföretaget Emballator Ulricehamn bleck AB. Studien utgår från det teoretiska ramverket som har utformats genom en litteratursökning på områdena ständiga förbättringar och SMF-kontexten. Data har samlats in genom intervjuer, observationer och en enkätundersökning och har baserats på Bessant, Caffyn, & Gallagher (2001) analysmodell “An evolutionary model of continuous improvement behaviour”.    Resultat – Resultatet av studien innebar att de olika beteendena från analysmodellen var framträdande, var delvist framträdande eller icke framträdande. De beteendena inom nyckelförmågan ”Leda vägen” var starkt framträdande medan de inom ”Fokusera ständiga förbättringar”, ”Inrikta ständiga förbättringar” och ”Ständigt förbättra ständiga förbättringar” var svagt framträdande. Att dessa nyckelförmågor inte finns har en negativ konsekvens på det långsiktiga arbetet med ständiga förbättringar. Studien har även påvisat att SMF-kontexten i många fall hindrar att dessa beteenden skapas varpå fem riktlinjer har tagits fram för att istället främja arbetet med ständiga förbättringar.   Implikationer – Studien utgår från befintlig teori om tendenser för SMF och beteenden kopplat till ständiga förbättringar. Studien visar på motsättningar mellan dessa tendenser och beteenden som främjar arbetet med ständiga förbättringar, vilket kan bidra till förståelse och möjlighet för SMF att hantera dessa motsättningar. Studien har resulterat i riktlinjer för vad SMF bör fokusera på inom ständiga förbättringar, vilket ger möjlighet att prioritera vad som behöver utvecklas för att skapa ett hållbart arbete. Detta för att skapa och utveckla förmågor till ett långsiktigt arbete med ständiga förbättringar som i sin tur kan leda till konkurrensfördelar och motståndskraftiga SMF. Begränsningar – Studien främsta begränsning är att resultatet bygger på ett begränsat antal personers upplevda situation kring arbetet med ständiga förbättringar, detta kanske inte är representativt för hela företaget. Att studien är en enfallsstudie kan begränsa möjligheterna att generalisera resultatet till andra SMF.   Nyckelord – Ständiga förbättringar, förbättringsarbete, Små-och medelstora företag (SMF), beteenden, tillverkande företag.

Information security awareness among employees is something all organizations work with, and which must be constantly improved as new threats arise. The manufacturing industry is particularly vulnerable as they have recently begun to move towards a data-intensive industry. The purpose of the study is to investigate how small and medium-sized companies in the manufacturing industry can increase their knowledge and awareness of information security. The study is conducted via semi-structured interviews which then underwent a thematic analysis. The study describes the information security controls used in the manufacturing industry and in which way organizations use them to make employees information security aware. Information security managers describe the motives behind their choice of information security controls and how they adapt the training to increase information security awareness among employees. The employees describe how they feel that the information security controls work and how they could be changed. The study's conclusion contributes with recommendations for how organizations should proceed in order to make their employees aware of information security in the most effective way. The study also clarifies structural attributes that must be considered when introducing information security controls. The authors also draw attention to the importance of a simplified language within the organization, but also that it is important to create a safe work environment where employees can present incidents without feeling humiliated. / Informationssäkerhetsmedvetenhet hos anställda är något alla organisationer arbetar med och som ständigt måste förbättras eftersom nya hot uppkommer. Detta arbete är centralt och utmanande inom samtliga industrier, tillverkningsindustrin är extra utsatt eftersom de på senaste tid börjat gå mot en alltmer dataintensiv industri. Syftet med studien är att undersöka hur små och medelstora företag inom tillverkningsindustrin kan öka sin kunskap om- och medvetenhet avseende informationssäkerhet. Undersökningen genomförs via semi-strukturerade intervjuer som sedan genomgår en tematisk analys. Studien beskriver de informationssäkerhetåtgärder som används inom tillverkningsindustrin och på vilket sätt organisationerna använder de för att göra anställda informationssäkerhetsmedvetna. Informationssäkerhetsansvariga beskriver de motiven som ligger bakom deras informationssäkerhetsåtgärdsval och hur de anpassar utbildningen för att öka informationssäkerhetsmedvetenheten hos anställda. De anställda beskriver hur de upplever att informationssäkerhetsåtgärderna fungerar och berättar hur de tycker att utbildningarna ska förändras. Studiens slutsats bidrar med rekommendationer för hur organisationer bör gå till väga för att på det mest effektiva sättet få sina anställda informationssäkerhetsmedvetna. Studien tydliggör även för de struktursattribut som måste övervägas vid införandet av informationssäkerhetsåtgärder. Författarna uppmärksammar också betydelsen av ett förenklat språk inom organisationen, men även att det är viktigt att skapa en trygg arbetsmiljö där anställda kan framföra incidenter utan att känna sig uthängda.

Syftet med studien var att analysera faktorer inom hotellbranschen med inriktning på små-och medelstora företags kapitalstruktur utifrån de centrala faktorerna från teorierna trade-off och pecking order teorin. Däremot utgick hypoteserna utifrån pecking order teorin och testades därefter genom en regressionsanalys. Studien har utgått ifrån en kvantitativ studie där data hämtades från databasen Retriever Research och baserades på 97 svenska hotell mellan år 2011- 2019. Vid analys av kapitalstrukturen på hotellbranschen har tre beroende variabler tillämpats (totala skulder, långfristiga skulder och kortfristiga skulder) samt de fem olika oberoende variabler (tillväxt, ålder, storlek, lönsamhet och tillgångsstruktur). Utifrån en regressionsanalys har resultatet visat sig att 6 hypoteser av 15 stödjer pecking order teorin, varav 3 av 15 hypoteser stödjer trade off teorin. De resterande 6 hypoteserna saknade signifikans och anses sakna samband mellan den beroende variabeln och oberoende variabeln. Sammanfattningsvis hade tillgångsstruktur den starka förklaringsstryrkan till totala skulder och långfristiga skulder. Däremot fann studien även signifikans med dem övriga faktorer, bland annat tillväxtmöjlighet med totala- och långfristiga skulder, ålder och långfristiga skulder och sist mellan storlek och långfristiga skulder som alla stödjer antaganden från pecking order teorin. Dessutom förkastades sambanden mellan ålder och kortfristiga skulder, samt mellan storlek och totala- och kortfristiga skulder eftersom hypoteserna stödde trade-off teorin. Sist kunde inget samband finna mellan tillväxtmöjlighet och kortfristiga skulder, ålder och totala skulder, tillgångsstruktur och kortfristiga skulder. Överlag fann författaren inget samband mellan lönsamhet och de tre olika beroende variablerna. / This study aims to analyze factors within the hotel industry with a focus on the capital structure of small- and medium sized companies based on the trade-off theory and pecking order theory. However, the hypotheses were based on the pecking order theory and were then tested through a regression analysis. The study was based on a quantitative study where the data was retrieved from the database Retriever Research and is based on 97 Swedish hotels between the years 2011- 2019. When analyzing the capital structure of the hotel industry, three dependent variables have been applied (total debt, long-term debt and short-term debt) as well as the five different independent variables (growth, age, size, profitability and asset structure). Based on a regression analysis, it has been shown that 6 hypotheses out of 15 support the pecking order theory, of which 3 out of 15 hypotheses support the trade off theory. The remaining 6 hypotheses were not significant and are considered to be unrelated between the dependent variable and the independent variable. In summary, the asset structure had greater explanatory power to total debt and long-term debt. However, the study also found significance with other factors, including growth potential with total-long-term debt, age and long-term debt and last between size and long-term debt, that all support assumptions from the pecking order theory. In addition the study rejected the relationship between age and short-term debt, and between size and total and total-short term debt because the hypotheses supported the trade-off theory. Finally, no relationship could be found between growth potential and short-term debt, age and total debt, asset structure and short-term debt. Overall, the author found no relationship between profitability and the three different dependent variables.

Informationssäkerhet är en viktig del i företagens arbete för att säkerställa att informationen som lagras inte används på fel sätt eller hamnar i fel persons händer. Numera finns det en uppsjö av standarder och verktyg som kan användas för att göra arbetet lättare. Trots dessa underlättande tjänster misslyckas många företag med att implementera informationssäkerhetsåtgärder. Små och medelstora företag är i synnerhet utsatta på grund av deras ringa storlek samt brist på kapital. Denna studie har tagit reda på hur små och medelstora företag inom e-handel arbetar med informationssäkerhet med hjälp av en kvalitativ intervjustudie tillsammans med en induktiv analys. Totalt har fyra respondenter från fem olika företag runt om i Sverige intervjuats. Respondenterna som datan samlats in från har haft olika roller, men alla har haft någon form av ledande roll på respektive företag. Resultatet som tas fram senare i rapporten presenterar insamlat material uppdelat i tre områden. Dessa områden är informationssäkerhetspolicy, personalfrågor och säkerhetsåtgärder. Svaren som samlas in inom dessa områden visar både likheter och skillnader till tidigare litteratur. De tyder på att SME:s inom e-handel har brister inom vissa delar av deras säkerhetsarbete, medans andra delar fungerar bättre.

Bakgrund: Vi befinner oss i nya tider där mycket grundas på teknologisk innovation. Organisationer har sedan långt tillbaka siktat mot att tilldela fler uppgifter till maskiner för att minska kostnader och förbättra effektiviteten. Det är även viktigt för att alltid kunna vara konkurrenskraftiga, skapa ett affärsmässigt mervärde och utveckla prestanda. Digitalisering är något som tar över marknaden och organisationer påverkas stort av detta. Arbete som utförs av humanitär kraft bidrar till höga kostnader för organisationen. Därmed har AI-styrda arbeten vuxit radikalt. Artificiell Intelligens (AI) möjliggör snabb datahantering och automatiserar repetitiva uppgifter som till exempel bankavstämningar och fakturahantering. Forskare är ense om att AI har stor potential och att rollen för AI inom ämnet redovisning kommer att öka mer och mer. Däremot visar tidigare forskning inte lika mycket på den praktiska tillämpningen av AI inom redovisningsprocessen hos företag. Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse om hur och varför/varför inte företag implementerar AI i redovisningsprocessen. Detta genom att ta reda på hur långt företag har kommit idag samt vilka delar av redovisningsprocessen som implementerar AI och motiven till implementeringen. Metod: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Studien har vänt sig till redovisningsekonomer och ekonomiansvariga från medelstora företag. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultat och slutsats: Studien visar att företag inte arbetar mycket med AI inom redovisningsprocessen. Den enda delen är i bokföringsdelen, där leverantörsfakturahanteringen använder AI. Det främsta motivet till varför/varför inte AI implementeras mer är på grund av att det inte finns några bra AI-lösningar i redovisningssystemen. Ytterligare motiv som nämnts är kunskapsbrist, kostnad och låg prioritering. / Background: We are in new times where much is based on technological innovation. Organizations since a long time aimed to assign more tasks to machines to reduce costs and improve efficiency. This is in order to always be competitively advantageous, create added business value and develop performance. Digitalisation is something that is taking over the market and organizations are greatly affected by this. Human resources contribute to high costs for organisations. Thus, AI-controlled work has grown radically. AI enables fast data handling and automates repetitive tasks such as bank reconciliations and invoice processing. Researchers agree that AI has great potential and that the role of AI in the subject of accounting will increase more and more. However, research does not show as much on the practical application of AI within the accounting process of companies today. Purpose: The purpose of this study is to understand and investigate how and why companies implement Artificial Intelligence in the accounting process. Thus, the study aims to create an understanding of how far companies have come today as well as which parts of the accounting process implement AI and the motives for the implementation. Method: The study has been carried out using a qualitative method. The study is based on accounting economists and finance managers from medium-sized companies. The empirical material has been collected through semi-structured interviews. Results and conclusion: The study shows that companies do not work much with AI in the accounting process. The only part is in the accounting part, where the supplier invoice management uses AI. The main reason why it is not implemented or implemented more is because there are no good AI solutions in their accounting system. Additional motives mentioned are; lack of knowledge, costly, low priority.

Denna studie syftar till att anpassa Skogsviks konkursprediktionsmodell från 1987 för svenska små och medelstora företag (SMEs). Studien fokuserar även på hur nya redovisningsstandarder för immateriella tillgångar påverkar modellen. Genom att inkludera ett nyckeltal som speglar förhållandet mellan immateriella tillgångar och totala tillgångar (IA) i den justerade modellen, möjliggör studien en jämförelse med Skogsviks Modell. Detta för att utvärdera nyckeltalets relevans i förutsägelsen av konkursrisk för SMEs och undersöka den justerade modellens prediktionsförmåga. Studien undersöker även vilka av Skogsviks Modells variabler som är effektiva för att förutspå konkurs för SMEs. Denna studie bidrar till forskning om redovisningsbaserade konkursprediktionsmodeller för SMEs inom ramen för svensk redovisningspraxis. Modellen skapas genom en probit regression och utvärderas sedan genom två valideringstester, Receiver Operating Characteristic (ROC) och Cumulative Accuracy Profile (CAP). Analysen omfattar data från 544 svenska företag, varav 81 har gått i konkurs. Resultaten visar att den justerade modellen, med nyckeltalet IA, har en högre prediktionsförmåga för SMEs jämfört med Skogsviks Modell utifrån dagens redovisningsstandarder för immateriella tillgångar. Studien bekräftar även att nyckeltalen ROA (Avkastning på totala tillgångar), ETA (Eget kapitalandel) och IA (Immateriella tillgångar i relation till totala tillgångar) är effektiva indikatorer för att förutspå konkursrisken för svenska SMEs idag.

Bakgrund & problem: Traditionell sluten innovation utgör en utmaning för SME som kännetecknas av resursbegränsningar, i synnerhet inom fordonsindustrin. Den öppna innovationen (OI) anammas i större utsträckning av SME på grund av dess kollaborativa karaktär. En framgångsrik tillämpning av öppen innovation kräver en utveckling av ekonomistyrsystem (MCS). Styrsystemen måste anpassas för att främja samarbete, synkronisera insatser och säkerställa att innovations initiativen är i linje med organisationens mål. Följaktligen blir förmågan att utforma och implementera MCS som stödjer öppen innovation allt viktigare för företag att upprätthålla konkurrenskraft och driva innovation i dagens dynamiska affärsmiljö. Syftet: Syftet med denna studie är att undersöka hur ett SME inom fordonsindustrin tillämpar och styr öppen innovation. Metod: Denna studie tillämpades en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för att analysera hur fallföretaget tillämpar och styr OI. Med hänsyn till studiens beskrivande och förklarande karaktär ansågs denna metod vara lämplig. Empiriska data samlades in från anställda med olika hierarkiska positioner inom företaget. Slutsats: Resultat visar att SMEs tillämpar både ingående och utgående kunskapsflöden för att åtgärda inneboende hinder. Dock råder det gap ett gap i definitionen av OI samt bristande empiriska studier för somliga OI aktiviter. Styrmedel, främst kulturella normer och styrsystem, spelar en central roll för att främja innovation i SMEs. Det finns däremot utmaningar med att styra interorganisatorisk innovation på grund av komplexiteten med interorganisatoriska relationer (IOR) och avsaknaden av litteratur som bemött och utforskat styrning av dessa aktiviteter. Implementering av gränssättande styrsystem förespråkas för att motverka opportunistiskt beteende, förbättra interorganisatoriska samarbeten och på så sätt främja utbytet av OI. / Background & problem: Traditional closed innovation constitutes a challenge for SMEs characterized by resource constraints, particularly in the automotive industry. As a result, Open innovation (OI) is increasingly embraced by SMEs due to its collaborative nature. However, the successful application of open innovation requires the development of management control systems (MCS). Management Control Systems need to be adapted to foster collaboration, synchronize efforts and ensure that innovation initiatives are in alignment with the organization's objectives. Consequently, the ability to design and implement MCS that support open innovation is becoming increasingly important for companies to maintain competitiveness and drive innovation in the current dynamic business environment. Purpose: The purpose of this study is to analyze how an SME in the automotive industry applies and manages open innovation. Method: This study employed a qualitative methodology, employing semi-structured interviews, to analyze how the case company applies and manages OI. Given the descriptive and explanatory nature of the study, this method was deemed suitable. Empirical data were gathered from employees occupying various hierarchical positions within the company. Conclusion: The results indicate that SMEs use both in-bound and out-bound knowledge flows to address inherent barriers. However, there is a gap in the definition of OI and a lack of empirical studies on some OI activities. Policy instruments, mainly cultural norms and management systems, play an essential role in fostering innovation in SMEs. However, there are challenges in managing interorganizational innovation due to the complexity of interorganisational relationships (IOR) and the lack of literature addressing and exploring the governance of these activities. The implementation of boundary systems is advocated to counter opportunistic behavior, improve interorganizational collaborations and thus promote the exchange of IOR.