<p> </p><p><p>Vårt syfte var att undersöka hur barn mellan 3-5 år och deras pedagoger upplever<p>barns medinflytande och delaktighet i förskolans verksamhet.</p></p><p>De metoder vi har använt i studien är intervjuer av pedagoger och barn, samt observationer.<p>Vi valde att utföra undersökningarna på två olika förskoleavdelningar av</p><p>praktiska skäl. Vi har förberett, genomfört, bearbetat och analyserat vårt resultat från</p><p>förskolorna för att nå fram till vår diskussion och våra slutsatser.</p></p><p>Pedagogerna i studien tycks vara medvetna om att barnen behöver ha större inflytande<p>över vardagen i förskolan, och det framkommer att barnen också önskar det och</p><p>ibland känner sig maktlösa. En orsak är att mycket i verksamheten är styrt och reglerat</p><p>vilket varken pedagoger eller barn kan påverka. De flesta pedagoger upplever att</p><p>då de provat att ha ett mer tillåtande klimat har tillvaron blivit avsevärt lugnare.</p></p><p>Respondenternas syn på arbetet med barns medinflytande, samt synpunkterna som<p>framkommer i relevant litteratur, pekar på svårigheterna att kombinera barnens behov</p><p>och rätt till medinflytande i förskolan enligt styrdokumenten, och vad som är</p><p>praktiskt genomförbart. Här kan vi se att förskolans engagemang och förutsättningar</p><p>påverkar, men även pedagogernas intresse, vilja, förmåga och kunskap om både barnen</p><p>och innehållet i styrdokumenten.</p></p></p>

<p><p>Syftet med vårt arbete var att undersöka om och hur elever upplever sitt inflytande över undervisningen i grundskolans tidigare år. Vår undersökning bygger på en kvantitativ enkätundersökning av elevers upplevelse gällande sitt elevinflytande, samt efterföljande kvalitativa intervjuer, och är utförd på en kommunal F-4 skola, som är belägen i en medelstor kommun. Enkätundersökning omfattar 90 stycken elever och intervjuerna är genomförda med 4 stycken elever. Resultaten av enkätundersökningen visar på att eleverna i stor utsträckning upplever att de har ett reellt inflytande (61 %) samt att en klar majoritet av eleverna är nöjda med i vilken utsträckning de upplever sin möjlighet till att påverka under lektionstid (82 %). Resultaten i undersökningarna både går emot och bekräftar tidigare forskning på området. Resultaten gällande elevernas upplevelse av att kunna utöva ett reellt inflytande är diametralt motsatt i jämförelse med tidigare forskning.Däremot stämmer resultaten gällande elevernas upplevelse av att vara nöjda med sin möjlighet till inflytande bra överens med den tidigare forskningen. Våra resultat överensstämmer med styrdokumentens intentioner.</p></p>

Vårt syfte var att undersöka hur barn mellan 3-5 år och deras pedagoger uppleverbarns medinflytande och delaktighet i förskolans verksamhet. De metoder vi har använt i studien är intervjuer av pedagoger och barn, samt observationer.Vi valde att utföra undersökningarna på två olika förskoleavdelningar av praktiska skäl. Vi har förberett, genomfört, bearbetat och analyserat vårt resultat från förskolorna för att nå fram till vår diskussion och våra slutsatser. Pedagogerna i studien tycks vara medvetna om att barnen behöver ha större inflytandeöver vardagen i förskolan, och det framkommer att barnen också önskar det och ibland känner sig maktlösa. En orsak är att mycket i verksamheten är styrt och reglerat vilket varken pedagoger eller barn kan påverka. De flesta pedagoger upplever att då de provat att ha ett mer tillåtande klimat har tillvaron blivit avsevärt lugnare. Respondenternas syn på arbetet med barns medinflytande, samt synpunkterna somframkommer i relevant litteratur, pekar på svårigheterna att kombinera barnens behov och rätt till medinflytande i förskolan enligt styrdokumenten, och vad som är praktiskt genomförbart. Här kan vi se att förskolans engagemang och förutsättningar påverkar, men även pedagogernas intresse, vilja, förmåga och kunskap om både barnen och innehållet i styrdokumenten.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om och hur elever upplever sitt inflytande över undervisningen i grundskolans tidigare år. Vår undersökning bygger på en kvantitativ enkätundersökning av elevers upplevelse gällande sitt elevinflytande, samt efterföljande kvalitativa intervjuer, och är utförd på en kommunal F-4 skola, som är belägen i en medelstor kommun. Enkätundersökning omfattar 90 stycken elever och intervjuerna är genomförda med 4 stycken elever. Resultaten av enkätundersökningen visar på att eleverna i stor utsträckning upplever att de har ett reellt inflytande (61 %) samt att en klar majoritet av eleverna är nöjda med i vilken utsträckning de upplever sin möjlighet till att påverka under lektionstid (82 %). Resultaten i undersökningarna både går emot och bekräftar tidigare forskning på området. Resultaten gällande elevernas upplevelse av att kunna utöva ett reellt inflytande är diametralt motsatt i jämförelse med tidigare forskning.Däremot stämmer resultaten gällande elevernas upplevelse av att vara nöjda med sin möjlighet till inflytande bra överens med den tidigare forskningen. Våra resultat överensstämmer med styrdokumentens intentioner.

Pedagogers tankar om barns medinflytande i förskolanElisabeth BergstrandAnnika LenanderBergstrand, E. & Lenander, A. Pedagogers tankar om barns medinflytande i förskolan. [The educationalists thoughts about children’s participation in preschool]Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98, skall förskolan i sin verksamhet medverka till att barnen tillägnar sig de demokratiska principer som vårt samhälle vilar på. I förskolan skall barnen få uppleva och tillämpa ett demokratiskt handlingssätt. Varje barn skall utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. (Utbilningsdepartementet, 2001) Syftet med vår undersökning är att ta reda på vilka tankar pedagogerna har om barns medinflytande i förskolan. Vi har valt att belysa detta genom att analysera pedagogernas tankar om demokrati, makt, medinflytande och kommunikation. För att få svar på vår frågeställning om vilka tankar pedagogerna har om barns medinflytande i förskolan ställde vi oss följande underfrågor:Ser pedagogerna ett samband mellan demokratiska processer och makt?Skiljer sig pedagogernas tankar om medinflytande och kommunikation beroende på vilka tankar de har om en demokratisk process och makt?Vilka skillnader kan vi påvisa mellan pedagogernas svar och våra tolkningar? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma inom Malmö stad. Undersökningens viktigaste resultat innebär att vi kan uppfatta ett samband mellan pedagogernas förhållningssätt gentemot barnens medinflytande beroende på vilken barnsyn de har.Nyckelord: Förskola, demokrati, medinflytande, makt och kommunikation. / [The educationalists thoughts about children’s participation in preschool]

Denna uppsats belyser elevers sätt att se på sitt eget lärande och hur denna syn tas tillvara i skolan. Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur eleverna vill tillägna sig nya kunskaper och utveckla sitt lärande samt hur lärarna kring eleverna kan möta upp detta synsätt. För att ta reda på elevernas åsikter har de fått svara på en enkät. Undersökningen har vänt sig till elever i årskurs 2, 4 och 6. För att ta reda om lärarna kan möta upp elevernas tankar har jag valt att låta lärare reflektera kring sina lärandesituationer. Jag har även valt att intervjua lärarna. Resultatet från enkäter, reflektionsböcker och intervjuer har jag tolkat och analyserat med hjälp av forskning. Examensarbetets tydligaste slutsatser är att eleverna blir mer intresserade och får en bredare kunskapsinhämtning när de själv får påverka på vilket sätt de vill lära sig. Det är också tydligt att eleverna blir mer engagerade när det är varierat arbetsätt där deras tankar står i fokus. De flesta lärarna tyckte att reflektion av deras lektioner hjälpte dem att ringa in elevernas tankar och fick dem att våga prova nya verktyg och arbetssätt.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på vilka tankar pedagogerna har om barns medinflytande i förskolan. Vi har valt att belysa detta genom att analysera pedagogernas tankar om demokrati, makt, medinflytande och kommunikation. För att få svar på vår frågeställning om vilka tankar pedagogerna har om barns medinflytande i förskolan ställde vi oss följande underfrågor:Ser pedagogerna ett samband mellan demokratiska processer och makt?Skiljer sig pedagogernas tankar om medinflytande och kommunikation beroende på vilka tankar de har om en demokratisk process och makt?Vilka skillnader kan vi påvisa mellan pedagogernas svar och våra tolkningar? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma inom Malmö stad. Undersökningens viktigaste resultat innebär att vi kan uppfatta ett samband mellan pedagogernas förhållningssätt gentemot barnens medinflytande beroende på vilken barnsyn de har.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers förhållningssätt gentemot barn vid matsituationen i förskolan. Data insamlades genom videoobservationer vid matsituationer i förskolan och genom samtal med observerade pedagoger utifrån dessa videofilmer. Detta analyserades sedan utifrån viss tidigare forskning samt valda begrepp. I mitt resultat fann jag att pedagogerna gav barnen ett visst ansvar inom matsituationen, vad det gäller till exempel matintag och i vissa fall val av placering. Pedagogerna sågs dock många gånger uppmuntra, uppmana och påminna barnen att äta av maten samt hade rätt att förändra placeringar de inte fann lämpliga. Pedagogerna eftersträvade att barnen skulle ha ett gott uppförande och bordsskick under matsituationen. Samspel och samtal var vidare någonting som ansågs vara viktigt. Utifrån resultatet drogs slutsatsen att pedagogernas förhållningssätt under matsituationen ibland var fostrande genom förmedlingspedagogik och i andra fall en fostran som en ömsesidig process, då barnen dels sågs som human becomings och dels som human beings. Pedagogerna gav barnen möjlighet till viss delaktighet och inflytande men kunde samtidigt begränsa detta genom ramar för matsituationen för att uppnå ett önskat beteende hos barnen. Ramarna ämnade socialisera barnen och visade på pedagogens makt. Makten tog sig form genom både osynlig och synlig styrning såsom avledande frågor, tillrättavisningar och bestraffningar. Detta berodde ofta på att pedagogens barnperspektiv gick före barnens perspektiv. Andra gånger kom det sig av ett vuxenperspektiv som kunde ses bero på strukturella aspekter, som fostransuppdraget i förskolans läroplan och förskolverksamhetens rutiner och tidsramar, likväl som pedagogens egen barnsyn och syn på socialisation. Studien visade på en komplex bild av pedagogers förhållningssätt under matsituationen.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers förhållningssätt gentemot barn vid matsituationen i förskolan. Data insamlades genom videoobservationer vid matsituationer i förskolan och genom samtal med observerade pedagoger utifrån dessa videofilmer. Detta analyserades sedan utifrån viss tidigare forskning samt valda begrepp. I mitt resultat fann jag att pedagogerna gav barnen ett visst ansvar inom matsituationen, vad det gäller till exempel matintag och i vissa fall val av placering. Pedagogerna sågs dock många gånger uppmuntra, uppmana och påminna barnen att äta av maten samt hade rätt att förändra placeringar de inte fann lämpliga. Pedagogerna eftersträvade att barnen skulle ha ett gott uppförande och bordsskick under matsituationen. Samspel och samtal var vidare någonting som ansågs vara viktigt. Utifrån resultatet drogs slutsatsen att pedagogernas förhållningssätt under matsituationen ibland var fostrande genom förmedlingspedagogik och i andra fall en fostran som en ömsesidig process, då barnen dels sågs som human becomings och dels som human beings. Pedagogerna gav barnen möjlighet till viss delaktighet och inflytande men kunde samtidigt begränsa detta genom ramar för matsituationen för att uppnå ett önskat beteende hos barnen. Ramarna ämnade socialisera barnen och visade på pedagogens makt. Makten tog sig form genom både osynlig och synlig styrning såsom avledande frågor, tillrättavisningar och bestraffningar. Detta berodde ofta på att pedagogens barnperspektiv gick före barnens perspektiv. Andra gånger kom det sig av ett vuxenperspektiv som kunde ses bero på strukturella aspekter, som fostransuppdraget i förskolans läroplan och förskolverksamhetens rutiner och tidsramar, likväl som pedagogens egen barnsyn och syn på socialisation. Studien visade på en komplex bild av pedagogers förhållningssätt under matsituationen.

Barn ska ges utrymme att vara sig själv i förskolans verksamhet där de får medinflytande att påverka, enligt gällande läroplan för förskolan (Skolverket, 2018). Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare talar om barns medinflytande och barns agens. För att besvara studiens forskningsfrågor har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer använts. Insamlade data har därefter analyserats med tematisk analys. Hur vi har sett på barn har förändrats över tid och idag har barn en mer betydande roll i dagens samhälle. Studien har undersökt hur förskollärare talar om ”barns medinflytande” och ”barns agens”. Det vill säga hur förskollärarna talar om barn som aktörer i verksamheten och om barns medinflytande i förskolans vardag. Fyra förskollärare som är verksamma på fyra olika förskolor har därför intervjuats. Studiens resultat visar att förskollärare, i de flesta fall, har ett öppet förhållningssätt där barns medinflytande och barns agens synliggörs i förskolan men att det inte sker i alla delar av verksamheten.