Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger uppfattar sitt eget genusarbete, deras tankar och synsätt kring hur de arbetar mot en jämställd förskola.I forskningsbakgrunden fokuseras det på att förklara begreppet genus närmre. Det definieras vad skollagen säger om genus och jämställdhetsarbete och vad det innebär för dem som arbetar som pedagoger inom förskolan i dag. Sedan beskrivs även hur pedagogers arbete med genus kan se ut på förskolan och pedagogernas arbete berörs genom relevant litteratur. Metoden som valdes för att synliggöra pedagogerns tankar kring sitt eget arbetssätt var kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Vid intervjuerna användes inte en ljudupptagare utan stödpunkter antecknades under intervjuns gång.Resultatet visade att de flesta pedagoger inte tyckte att de uppnådde målen enligt läroplanen och att de inte finns tillräckligt med kunskap inom arbetslaget för att det skall ske. Bristande kunskap är något som flera av pedagogerna tar upp som en anledning till att målen inte kan uppnås. Resultatetav studien visar att pedagogerna måste bli mer medvetna om sitt eget arbete kring genus, det är deras medvetenhet kring genus som kan förändra de invanda könsroller och normer som de, om de inte reflekterar över sitt arbete överför till barnen. Det måste råda en gemensam vilja i en personalstyrka för att uppnå målen i läroplanen vilket flertalet av pedagogerna tyvärr inte anser att de i dagsläget gör.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger inom förskolans verksamhet arbetar med inlärning av det svenska språket hos barn med annat modersmål än svenska. Med inlärning menar vi att barn aktivt och medvetet tillägnar sig något nytt som de inte har kunskap om sedan tidigare. Studien genomförs med fokus på agerande i samlingar samt intervjuer av pedagoger. Vår teoretiska förankring utgår från det sociokulturella perspektivet eftersom vi har undersökt olika samspel och ageranden samt pedagogers medvetenhet vid språkinlärning. I resultatet har vi kunnat se att tydlig kommunikation, konkritisering av språket och repetition som undervisnings form har stor betydelse för inlärning av det svenska språket. Vi undersökte också om det fanns någon medveten strategi för inlärning av det svenska språket på förskolorna. Utifrån resultatet uppmärksammade vi att de flesta pedagoger arbetar efter strategier som de inte är medvetna om. Pedagogerna anser att de kommer långt med erfarenheten som de fått genom att arbeta med barn med annat modersmål. De flesta av pedagogerna som deltog i studien anser inte heller att det krävs någon speciell kunskap för att arbeta med två och flerspråkiga barn. / The purpose of the study is to examine how an educator within preschool is working in order to learn out the Swedish language to children with a mother tongue other than Swedish. By learning we mean that children actively and consciously appropriate themselves something new that they do not have knowledge of since before. The study is conducted with a focus on interactions in gatherings, and interviews with educators. Our theoretical support is based on a sociocultural perspective since we have examined different interactions as well as teachers' awareness at language learning. In the result, we have been able to see that clear communication, concretization of the language and repetition as a form of education has got a big significant impact in the learning of the Swedish language. We also investigated whether there were any deliberate strategies for teaching the Swedish language in preschools. Based on the results we alerted that most educators working for strategies that they are not aware of. The teachers believe that they are going far with the experience they have gained through working with children with a mother tongue. Most of the teachers who participated in the study does not consider that it requires no special knowledge to work with two and multilingual children.

Denna studie har som syfte att förklara och ge en ökad förståelse för hur utvalda företag i modebranschen arbetar med det fysiska upplägget i butiker, genom bland annat atmosfär, sinnesstimuli och visuell merchandising. Samt vilken påverkan upplägget kan ha på konsumenters köpbeslutsprocesser och därmed även uppfattningen om varumärket. Sex intervjuer med olika företag har gett kvalitativa data som sedan analyserats mot varandra utifrån studiens teoretiska referensram. Resultat visar på att de studerade företagen inte planerar sin butiksyta beroende på teorier om konsumentbeteende och sinnesmarknadsföring. Utan istället planeras ytan beroende på varumärke och positionering, vilket skiljer sig åt beroende på företag. Att förmedla en känsla och att ge ett helhetsintryck med hjälp av upplägget är viktigt och baseras på hur butikerna vill att varumärket ska uppfattas, vilket sedan påverkar köpbeslutsprocessen då det avgör om kunderna väljer att konsumera i butiken eller inte. En lyckad planering av butiksytan för de studerade företagen, grundar sig därmed inte på hur väl ytan planeras utifrån tidigare forskning om sinnesmarknadsföring och visuell merchandising, utan hur bra den planeras utifrån varumärket. / This study aims to describe and to give greater understanding of how selected companies in the fashion industry works with the physical layout of stores, including the use of atmosphere, sensory stimuli and visual merchandising. Also what impact the layout can have on consumers buying process and the perception of the brand. Six interviews with different companies gave qualitative data that was analyzed together and against each other, based on the theoretical framework of the study. The result shows that the selected companies do not plan the layout based on theories of consumer behavior or sensory marketing. Instead the layout is planned based on the brand and the positioning the company works for, which differentiates itself based on what company it is. To convey a feeling and to give an overall impression of the brand with the help of layout is important, and it is based on how the companies want the brand to be perceived. This then affects the buying process because it determines if the customers choses to consume in the store or not. A successful planning of the layout, for the companies in the study, is therefore not based on how well it matches with recent research in the field, but how well it is matched based on the brand only.

Syftet med denna magisteruppsats har varit att utforska hur Covid-19 pandemin har påverkat ledarskapet och organisationens riktning.    Covid-19 pandemin har påverkar olika delar av ledarskapet. Resultaten visar tydligt att chefer känner sig överbelastade eftersom de måste hantera många administrativa uppgifter och alternerande möten. På grund av brist på tid och balans mellan arbete och privatliv har förmågan att ha en helhetssyn, tolka och ta in perspektiv utifrån och in och inifrån och ut varit en utmaning för ledarna. Resultatet indikerar även på behovet av tydliga kommunikationskanaler mellan ledarna, de anställda och deras kunder om vilka åtgärder som krävs för att anpassa sig till den nya situationen som pandemin har medfört.   Under pandemin har organisationerna tvingats att vidta snabba åtgärder baserat på föreskrifterna och begränsningarna från Folkhälsomyndigheten och regeringen. Etablerade digitala kanaler har använts men nya digitala kanaler har behövts identifieras för att skapa interaktion och relationer inom organisationen samt med kunderna.   Den snabba omvandlingen till den digitala världen har påverkat organisationens riktning att tänka annorlunda, vara mer flexibel och anpassningsbar till nya oväntade förändringar, såsom pandemin. Organisationerna har använt nyckelindikatorer för att identifiera och få en tydlig bild av hur pandemin har påverkat organisationens riktning internt och externt gentemot sina kunder. Denna nya digitala omvandling har också tvingat kunderna att gå in på nya digitala plattformar och interagera online med organisationerna. Den nya digitala medvetenheten från kunderna har framkallat nya digitala krav och tjänster som i sin tur har resulterat i behov av nya digitala självservice tjänster och en högre och starkare digital kompetens från organisationens kundtjänst.   En bidragande diskussion till organisationerna och samhället är att hänvisa till begreppet lönsamhet som en värdeskapande effekt som är hållbar över tid, kopplad till tre element: ledarskap, organisationens riktning och kundbehov. / The purpose of this thesis has been to explore how the Covid-19 pandemic has affected the leadership and the direction of the organization.   The Covid-19 pandemic has affected various parts of the leadership. The results clearly indicate that managers feel overloaded since they have to handle a lot of administrative tasks and alternating meetings. Due to lack of time and balance between work and private life, the ability to have a holistic view, interpret and take in perspectives from outside-in and inside-out has been a challenge for the leaders. The results also indicated the need for clear communication between the leaders and the employees and their customers about what actions are required in order to adapt to the new situation that the pandemic has imposed.   During the pandemic the organizations were forced to take fast action based on the regulations and restrictions from the Public Health Agency and the government. Established digital channels were used but new digital channels had to be identified to create interaction and relations within the organization and with the customers.  The fast transformation to the digital world has affected the direction of the organization to think differently and be more flexible and adaptable to new unexpected changes, such as the pandemic. The organizations have used key indicators to identify and get a clear picture of how the pandemic has affected the direction of the organization internally and externally towards its customers. This new digital transformational shift has also forced the customers to enter new digital platforms and interact online with the organizations. The new digital awareness from the customers has induced new digital requirements and services which in turn have resulted in the need for new digital self-services and a higher and stronger digital competence from the organizations customer service.   A contributing discussion to the organizations and to the society is to refer to the concept of profitability as a value-creating effect sustainable over time, connected by three elements: leadership, direction of the organization and customer need. / <p>2021-06-06</p>