No description available.

Den här kvalitativa studien fokuserar på translanguaging strategier i matematikundervisningen. Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt translanguaging kan användas som en meningsskapande metod inom matematiken i grundskolans tidigare år. En observation genomfördes för att undersöka vilka strategier som används inom translanguaging och hur dessa kan utveckla elevernas förståelse och meningsskapande för det matematiska innehållet. Den teoretiska utgångspunkten är den sociokulturella teorin och community of practice som fokuserar på att lärande, mening och förståelse sker i social gemenskap. Under observationerna återkom följande translanguaging strategier: kollaborativ lärgrupp, stimulering av inre språk och översättning. Resultatet visar att användningen av de observerade translanguaging strategierna bidrar till att skapa mening och förståelse för det matematiska innehållet, öka elevernas engagemang samt skapa en tillhörighetskänsla. Det här framkom i de matematiska samtalen som pågick mellan eleverna men också genom det stöd som pedagogerna gav.

Följande systematiska litteraturstudie har sin utgångspunkt i translanguaging och matematikundervisning. Syftet med studien är att beskriva resultat av forskning om translanguaging som en pedagogisk strategi inom det flerspråkiga klassrummets matematikundervisning. Frågeställningarna fokuserar på vad tidigare forskning kommit fram till när det gäller användningen av translanguaging i matematikundervisningen i grundskolan och vilka vetenskapliga teorier som forskningen utgår från. Resultatet bygger på 15 vetenskapliga publikationer som har sorterats i ett kategoriseringsschema där olika språkstrategier beskrivs inom translanguaging i matematikundervisningen och i andra ämnen. De teoretiska synvinklarna som forskningen utgår från är sociokulturellt perspektiv, community of practice och Bakhtins teori om dialog, vilka alla fokuserar på att lärande och förståelse sker i gemenskap med andra, vilket också är grunden för translanguaging. Resultatet visar att translanguaging är en meningsskapande pedagogisk strategi som tar tillvara de språkresurser som flerspråkiga elever besitter. Forskningen framhåller också olika strategier som är användbara inom translanguaging för att förståelse och lärande ska ske.

<p>Syfte:  Syftet med studien var att undersöka hur SVT Interactive (SVTi) kan utveckla sitt strategiska arbete med sin webbplats gentemot den unga publiken, i åldrarna 9-12 år, i dagens digitala medielandskap.  Uppsatsen är en del i projektet ’Unga nätkulturer’ som finansieras av KK-stiftelsen.</p><p>Metod:  I studien har vi tillämpat kvalitativa gruppintervjuer tillsammans med den visuella metoden, teckningar.</p><p>Resultat: Barns drömsajt består av kommunikation, interaktion (främst i form av olika spel), design och personlighet. Det är viktigt för dem att de kan göra något mer än ”bara” läsa.</p>

<p>Ett barn som kommer hit som flykting eller är född i Sverige av föräldrar med flyktingbakgrund, har rättighet att gå på svensk förskola. För att det tvåspråkiga barnet ska få ett meningsskapande i de olika kontexterna de befinner sig i, är pedagogen på förskolan viktig. Pedagogen kan kommunicera både verbalt och ickeverbalt med det tvåspråkiga barnet och hur det görs, vilka möjligheter och begränsningar som finns och vilken betydelse det får för barnen kommer att belysas i studien. </p><p>I studien har metodtriangulering används för att bekräfta att det som sker i observationerna stämmer överens med det som sägs i intervjuerna för att validiteten i studien ska öka. Utgångspunkten är en empirisk ideografisk forskningsansats, där syftet är att kunna dra paralleller till</p><p>andra förskolor utifrån den förskola som studien utgår ifrån.</p><p>Teorier som används är kommunikationsteorier för att belysa hur kommunikationen upprätthålls mellan pedagoger och barn. Det sociokulturella perspektivet använts i syfte att visa hur pedagogerna kan fungera som</p><p>medierande redskap för barns eningsskapande. Den tredje och sista teorin är Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell som belyser föräldrakontaktens vikt för barnets språkutveckling.</p><p>Resultatet visar att pedagogerna använder det icke – verbala kommunikationssättet som komplement till det verbala i de kommunikativa mötena och att det får betydelse och bidrar till ett meningsskapande hos tvåspråkiga barn.</p>

<p>År 1668 anlades Uddeholms första järnverk i Värmland och år 1873 grundades företaget Hagfors Järnverk. Sedan dess har företaget varit verksamt, idag under namnet Uddeholm Tooling AB. De senaste decennierna har konkurrensen på världens stålmarknad tilltagit och behovet av att vara produktiv är idag avgörande för Uddeholm Tooling AB:s överlevnad och välgång. Företaget ser sina anställda som sin viktigaste resurs för att möta den hårda konkurrensen. Således måste de anställda involveras och engageras i företagets produktivitetssträvan, som ett led i det implementerar Uddeholm Tooling AB ett förbättringsarbete, där Ordning och Reda är den första etappen.</p><p>I företagets förbättringsarbete har vår ansats varit att kvalitativt undersöka och problematisera medarbetares meningsskapande kring Ordning och Reda. Vi har valt att begränsa vår studie till medarbetarna i en av Uddeholm Tooling AB:s enheter; Terminalen, där vi har observerat och intervjuat delar av personalen kring förbättringsarbetet.</p><p>I alla former av förändringar tvingas människor att skapa sig ny mening. I det här fallet, för medarbetarna i Terminalen, skapas mening och därav tolkning kring förbättringsarbetet Ordning och Reda. Vår studie belyser vikten av transformerad kommunikation kring förändringar och de kulturella och institutionella kontexternas inverkan på meningsskapande. Vi hävdar att det inom Uddeholm Tooling AB finns en diskrepans mellan medarbetares och lednings åsikt gällande förbättringsarbetet Ordning och Reda. Uddeholm Tooling AB:s ledning ser Ordning och Reda som ett steg i att öka företagets produktivitet, medan medarbetarna i Terminalen ser samma arbete som ett städprojekt. Vi menar att medarbetare med skilda sociala verkligheter, baserade på organisationskultur, institutioner och tidigare meningsskapande, utifrån en given information ser olika betydelse och innebörd. Tolkningen av informationen skiljer sig markant åt, vilket återspeglas i medarbetarnas meningsskapande.</p> / <p>As early as 1668 the first ironworks were established in Värmland and since 1873 the enterprise has been located in Hagfors, now known as Uddeholm Tooling AB. Decisive for the survival of the business is to stress productivity in the fierce competition among the world’s producers. The employees are seen as the enterprise most valuable resource in its fight for survival and profitability. Therefore their participation is important in any improvements within Uddeholm Tooling AB. To improve the competitiveness of the enterprise, Uddeholm Tooling AB implemented Ordning och Reda, as the first step of four to become more productive.</p><p>We have made a qualitative study, aiming to concretize the understanding of the employees’ sensemaking regarding the work improvement Ordning och Reda. Our study is limited to one unit within Uddeholm Tooling AB; the Terminalen, where we have observed and interviewed the employees concerned.</p><p>By nature, people try to make sense of every alterations and new situations. In this case the employees make sense and create interpretations concerning the improvement Ordning och Reda. Our study stresses the importance of a transformed message based on the knowledge and awareness of the significance of organization culture and institutions. We argue that this is a crucial part of the creation of a uniformed meaning between parties. Within Uddeholm Tooling AB we have discovered a discrepancy among management and employees sensemaking about Ordning och Reda. Different social realities, based on cultural and institutional contexts, seem to conduct diverse interpretations.</p>

År 1668 anlades Uddeholms första järnverk i Värmland och år 1873 grundades företaget Hagfors Järnverk. Sedan dess har företaget varit verksamt, idag under namnet Uddeholm Tooling AB. De senaste decennierna har konkurrensen på världens stålmarknad tilltagit och behovet av att vara produktiv är idag avgörande för Uddeholm Tooling AB:s överlevnad och välgång. Företaget ser sina anställda som sin viktigaste resurs för att möta den hårda konkurrensen. Således måste de anställda involveras och engageras i företagets produktivitetssträvan, som ett led i det implementerar Uddeholm Tooling AB ett förbättringsarbete, där Ordning och Reda är den första etappen. I företagets förbättringsarbete har vår ansats varit att kvalitativt undersöka och problematisera medarbetares meningsskapande kring Ordning och Reda. Vi har valt att begränsa vår studie till medarbetarna i en av Uddeholm Tooling AB:s enheter; Terminalen, där vi har observerat och intervjuat delar av personalen kring förbättringsarbetet. I alla former av förändringar tvingas människor att skapa sig ny mening. I det här fallet, för medarbetarna i Terminalen, skapas mening och därav tolkning kring förbättringsarbetet Ordning och Reda. Vår studie belyser vikten av transformerad kommunikation kring förändringar och de kulturella och institutionella kontexternas inverkan på meningsskapande. Vi hävdar att det inom Uddeholm Tooling AB finns en diskrepans mellan medarbetares och lednings åsikt gällande förbättringsarbetet Ordning och Reda. Uddeholm Tooling AB:s ledning ser Ordning och Reda som ett steg i att öka företagets produktivitet, medan medarbetarna i Terminalen ser samma arbete som ett städprojekt. Vi menar att medarbetare med skilda sociala verkligheter, baserade på organisationskultur, institutioner och tidigare meningsskapande, utifrån en given information ser olika betydelse och innebörd. Tolkningen av informationen skiljer sig markant åt, vilket återspeglas i medarbetarnas meningsskapande. / As early as 1668 the first ironworks were established in Värmland and since 1873 the enterprise has been located in Hagfors, now known as Uddeholm Tooling AB. Decisive for the survival of the business is to stress productivity in the fierce competition among the world’s producers. The employees are seen as the enterprise most valuable resource in its fight for survival and profitability. Therefore their participation is important in any improvements within Uddeholm Tooling AB. To improve the competitiveness of the enterprise, Uddeholm Tooling AB implemented Ordning och Reda, as the first step of four to become more productive. We have made a qualitative study, aiming to concretize the understanding of the employees’ sensemaking regarding the work improvement Ordning och Reda. Our study is limited to one unit within Uddeholm Tooling AB; the Terminalen, where we have observed and interviewed the employees concerned. By nature, people try to make sense of every alterations and new situations. In this case the employees make sense and create interpretations concerning the improvement Ordning och Reda. Our study stresses the importance of a transformed message based on the knowledge and awareness of the significance of organization culture and institutions. We argue that this is a crucial part of the creation of a uniformed meaning between parties. Within Uddeholm Tooling AB we have discovered a discrepancy among management and employees sensemaking about Ordning och Reda. Different social realities, based on cultural and institutional contexts, seem to conduct diverse interpretations.

Ett barn som kommer hit som flykting eller är född i Sverige av föräldrar med flyktingbakgrund, har rättighet att gå på svensk förskola. För att det tvåspråkiga barnet ska få ett meningsskapande i de olika kontexterna de befinner sig i, är pedagogen på förskolan viktig. Pedagogen kan kommunicera både verbalt och ickeverbalt med det tvåspråkiga barnet och hur det görs, vilka möjligheter och begränsningar som finns och vilken betydelse det får för barnen kommer att belysas i studien. I studien har metodtriangulering används för att bekräfta att det som sker i observationerna stämmer överens med det som sägs i intervjuerna för att validiteten i studien ska öka. Utgångspunkten är en empirisk ideografisk forskningsansats, där syftet är att kunna dra paralleller till andra förskolor utifrån den förskola som studien utgår ifrån. Teorier som används är kommunikationsteorier för att belysa hur kommunikationen upprätthålls mellan pedagoger och barn. Det sociokulturella perspektivet använts i syfte att visa hur pedagogerna kan fungera som medierande redskap för barns eningsskapande. Den tredje och sista teorin är Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell som belyser föräldrakontaktens vikt för barnets språkutveckling. Resultatet visar att pedagogerna använder det icke – verbala kommunikationssättet som komplement till det verbala i de kommunikativa mötena och att det får betydelse och bidrar till ett meningsskapande hos tvåspråkiga barn.

Visionen om hållbar utveckling är komplex, men trots detta ska slöjdundervisningen enligt Skolverket bidra till att eleverna utvecklar kunskaper som främjar en hållbar utveckling. Uppsatsens syfte är att belysa förutsättningar för meningsskapandet ifråga om hållbar utveckling i slöjdämnet. Den första delen är klargörande: diskurser identifieras i Skolverkets kompletterande material till kursplanen i slöjdämnet. Därefter diskuteras potentiella konsekvenser i form av möjligheter och begränsningar med fokus på undervisningen och hållbar utveckling. Uppsatsens problemformuleringar är: 1. Hur konstitueras slöjdämnet i Skolverkets kompletterande material till kursplanen i slöjdämnet? 2. Vilka begränsningar och möjligheter för undervisning och hållbar utveckling möjliggörs utifrån hur slöjdämnet konstitueras i Skolverkets kompletterande material? Uppsatsen har en läroplanteoretisk och en pragmatisk grund. Specifikt fokuseras ett institutionellt meningsskapande och detta görs med hjälp av diskursanalys. I Skolverkets kompletterande material konstitueras fyra olika diskurser: görandets diskurs, synliggörandets diskurs, en kreativitets diskurs och en personlig diskurs. Utifrån detta börjar undervisningen i görandet och är erfarenhetsbaserat. Målet med undervisningen är att slöjdkunskaperna ska synliggöras, vilket genomsyrar de andra diskurserna. Hur det praktiska kunnandet ska synliggöras råder en viss tveksamhet kring. Läraren måste vara öppen för det ”tysta”, men hur denna ”tysta kunskap” visar sig, vari den består eller hur den skall bedömas framkommer inte. Med avstamp i konstituerandet av Skolverkets kompletterande material och tre olika ESD perspektiv: perspektivet i demokrati, ett medmänskligt samhällsperspektiv och närhet och erfarenhetsperspektiv diskuteras elevers möjligheter till meningsskapande ifråga om hållbar utveckling i slöjdämnet. Det framkommer att om innehållet konstitueras med en personlig diskurs som mål, möjliggör det ett meningsskapande inom ESD. Det kan innebära att eleven deltar i handling i en demokratisk process, har ett personligt engagemang i samhället, att eleven förenas med människor bakåt i historien och slöjden får en berättelse och ett sammanhang. Slöjdämnet kan därmed möjliggöra att elever får erfara hållbar utveckling.

The purpose of the study is to observe how the participants of the study interacted musically through verbal, non-verbal and musically resonant expressions. Verbal communication was expressed in discussion of the music's tempo and to clarify for ensemble participants from where they we’re going to play and sing. Non-verbal communication could be used to gesticulate an instrument or a melody. For example, the movement of a hand could symbolize notes on a musical stave to indicate the notes placements. The non-verbal communication could also be seen through facial expressions such as smiling, or grimacing to show different emotions. Musically sounding interaction could be expressed as when ensemble members played music together in a single pulse, and could initiate a common activity. Even though we often mention the different expressivity types as if they occurred on different occasions and with no connection whatsoever, they often overlapped.