Today’s society has become more and more digitalized and we have access to more information than ever before. This has had a major impact on organizations and their work processes. For example have intranets become a common technical groupware to communicate and get relevant information from inside the organization. A common problem related to this is an over-reliance on the technology, where there's not taking into account that some informal and communicative means are difficult to occur through digital resources. The aim of this study is to examine the use of an intranet in a municipality, which consists of many different employees with various work situations. The focus in the study is to investigate how the members use the intranet and their view of the information access. The aim is also to study if there are any differences in the opinions between the employees and the managers. The empirical material is collected through a quantitative method, more particularly web surveys. Theories that are central to the study are organizational communication, sense-making in organizations, push- and pull theory, hegemony, and also prior research about intranet. The outcomes of the study indicate that the intranet is used frequently - primarily to receive news and other information. But at the same time most users finds it difficult to search and find the information they need on the platform. The results shows that the intranet has to be tailored to take greater account of different group’s needs and interest, both in terms of their media habits and in terms of professional information needs.

Den här undersökningen har sin grund i den pedagogiska dokumentation som samlat in vid ett tidigare estetiskt projektarbete, i kursen Förskoledidaktik med inriktning mot etik och estetik, hösten 2011, vid Stockholms universitet. Arbetet utfördes på en småbarnsavdelning vid en förskola i en av Stockholms norra förorter. Syftet med den här undersökningen var att synliggöra vad det var för meningsskapande som visade sig när de allra yngsta barnen på eget initiativ använde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Utifrån ett rikt kvalitativt material har en systematisk genomgång skett av fältdagbok, stillbilder och videofilmer varefter avgränsning skett till att endast undersöka Fredriks tio meningsskapande möten som visade hur han på eget initiativ använde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Det var framförallt de möten som benämns (i) Barninitierad dialog utifrån fotografi och (ii) Fotografierna lockar barnen till samma görande som den visualiserat beskriver, som Fredrik använde sig av då han ville skapa sig mening. Fotografierna blev till en ”igångsättare” för kommunikation. Med hjälp av fotografiernas uttryck och sina handlingar skapade sig Fredrik på eget initiativ, utan vuxenstyrning, tidig ”literacy” (Kress 1997, 2010) som innefattade läsning, berättande och matematik. Det gick att se hur Fredrik formligen rörde sig in i en föränderlig värld ”move in a world in motion” (Kress 2010:159) av tidig ”literacy” aktivitet då han ville skapa sig mening om världen.

Syftet med denna studie är att skapa en bild av hur några förskollärare uppfattar barnlitteratur som socialsemiotisk resurs, det vill säga meningsskapande resurs, i förskolans verksamhet. Studiens centrala aspekter fokuserar på barnbokens inflytande på barns språkutveckling samt hur några förskollärare uppfattar att barnboken kan användas i barns språkutveckling. Frågeställningarna är: Hur uppfattar några förskollärarna barnboken som socialsemiotisk resurs i barns språkutveckling? Hur uppfattar några förskollärarna den gemensamma och individuella läsningen av barnboken som utvecklande för barns språk?   Studien är kvalitativ och utgår från en induktiv samt kontextuell analys och ansats. Studiens teoretiska ramverk och analys utgår från den socialsemiotiska teorin, där fokus läggs på meningsskapande genom utvalda resurser i social interaktion. Intervjuer har gjorts med sex förskollärare. Studiens resultat visar på att barnboken används på flera olika sätt tillsammans med barnen i förskolan. Bland annat används barnboken som underhållning, lugnande medel före och efter lunch samt som en resurs för att utmana barn i deras språkutveckling. Utmaningen kan bestå i att föra diskussioner kring samt dramatisera innehållet i en bok. Barnboken används även till fritt återberättande och olika temaarbeten samt i samlingen. Genom läsning kan barn utöka sitt ord- och begreppsförråd samt få en förståelse för sambandet mellan bild och text. Hur barnlitteraturen används och vilken litteratur som används kan påverka vilken utmaning och utveckling barnen får. Det är av relevans att förskollärare i sitt arbetslag diskuterar syftet med användningen av barnlitteratur på deras avdelning. I vilken utsträckning barn får tillgång till och får möta barnlitteratur påverkar också deras intresse för litteratur samt deras språkutveckling.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: • Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? • Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk. Socialsemiotik handlar om hur människor på ett eller annat sätt använder sin kunskap i kommunikation och kombinerar det med olika semiotiska resurser så som bild, gester text eller tal i interaktion med andra individer. Läran om tecken och hur de skapas och kopplas samman i olika medier kallas för semiotik. Begreppen som vi har i teroin är: Kommunikation, Teckenskapande, Multimodalitet och Meningsskapande Vi tolkar att dessa begrepp samstämmer med vårt syfte eftersom digitala medier kan  användas i relation till kommunikation. Förhållandet mellan kommunikation och digitala medier har sin utgångspunkt i  multimodalitet och teckenskapande. Studiens resultat visar att surfplattan är det digitala verktyget som främst erbjuds av förskollärare, att låta barnen uttrycka sig med hjälp av i verksamheten. Samtliga förskollärare uppmärksammar pedagogisk dokumentation i samtalet kring digitala medier, som ett hjälpmedel för barnen till kommunikation och meningsskapande. I samtalet kring pedagogisk dokumentation uttrycker förskollärarna att barnen kan göras delaktiga i verksamheten med hjälp utav digitala medier. I digitala medier finns funktioner som kan medverka till att barnen kan uttrycka sig. I pedagogisk dokumentation kan barn använda sig av exempelvis surfplattans olika uttrycksätt som bild, film och tecken och därigenom göras delaktiga i verksamheten genom att vara med och filma, påverka och ge uttryck för vad som är bra och vad som brister i verksamheten. Att ges förutsättningar att bli delaktig i verksamheten genom digitala medier kan bidra till att barn skapar mening i kommunikation. Förskollärarna uppmärksammar inte bara fördelar med digitala medier utan de nämner också ett antal hinder som försvårar arbetet med digitala medier i verksamheten. Ett av de hinder som förskollärarna nämner är att de har en tendens att ta fram surfplattan som en ”barnvakt” när det till exempel är stökigt i verksamheten. Förskollärarna påpekar att detta förhållningssätt hör ihop med att de har för lite utbildning kring hur man använder digitala medier som ett pedagogiskt verktyg i verksamheten. Studien visar att samtliga förskollärare ser digitala medier som betydelsefullt för barnen i verksamheten. Digitala medier är därför inget förskollärarna vill bortse från i den pedagogiska praktiken, men däremot önskar förskollärarna mer utbildning och kompetens kring hanterandet av digitala medier för att kunna använda det som ett pedagogiskt hjälpmedel i verksamheten.

In Sweden, little research has been done on the topic of international exchange programs that various schools offer to their pupils. This study investigates how pupils view these exchange programs, and how in their opinion it affects their learning and their level of motivation. The study also investigates the motives for taking part in or declining an international exchange. To answer these questions a quantitative survey and qualitative interviews with pupils with and without experience respectively was carried out.The study indicates that pupils that have not taken part in an exchange believe that it is a time consuming quest that may affect the student’s results in other courses, which is not a belief shared by the other group. Through exchanges the pupils that have taken part in an exchange believe that they have developed their language skills and their knowledge in social science. The main reasons for taking part are the cultural discoveries the students make and the chance to travel abroad. The main reason for not taking part in an exchange is the extra effort that the subjects believe are required.

No description available.

Tidigare forskning om arbetsplatsintroduktionens betydelse har visat på att socialisation sker både formellt och informellt och en bra introduktion kan ligga till grund för om man trivs och kommer in i arbetet på ett bra sätt. Syftet med denna studie var att genom kvalitativa intervjuer få fram fem sjuksköterskors erfarenhet av arbetsplatsintroduktion, för att få en förståelse av arbetsplatsintroduktionens betydelse för yrkessocialisation. Detta har skett genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fem sjuksköterskor, som med hjälp av ett snöbollsurval gav material, som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Analysen gav två huvudteman Arbetsplatsintroduktionens trygghetsskapande betydelse och Effekter av arbetsplatsintroduktionens trygghetsskapande betydelse och visade på hur arbetsplatsintroduktionen skapade trygghet hos dessa sjuksköterskor, vilket senare gav effekter i form av att utvecklas i sin yrkesroll. Resultatet kan visa på betydelse för lärandet i form av att trygghet öppnar möjligheter för ytterligare lärande. Ur ett meningsskapande perspektiv, då denna studie varit ute efter att hitta den mening sjuksköterskor ger sin arbetsplatsintroduktion, framkommer i denna studie en arbetsplatsintroduktion i samtalets tecken, som sker med andra i kommunikation, vilket kan påverka identiteten. Däremot har studien inte på kommit åt det återblickande som återfinns inom meningsskapande på samma sätt. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Den här uppsatsen behandlar populärkultur i undervisning igymnasieskolan ifrån ett identitets- och meningsskapande perspektiv.Syftet med undersökningen är att undersöka vilket förhållningssätt lärareoch elever har om populärkultur i undervisningssyfte. Jag undersökeribland annat hur begreppet populärkultur ibland lärare och elever förståsoch vilket syfte de anser populärkultur har i undervisningssyfte. Hurförhåller sig lärare till populärkultur i undervisningen? Vilka framträderibland lärare när det använder populärkultur som till exempel, film, musikoch andra former? Vad ser eleverna som meningsfullt med film, musik ochandra medier i skolan? Undersökningen har gjorts genom att intervjua trelärare om populärkultur i undervisningen. Jag har även gjort enenkätundersökning i två klasser där elever fick svara på hur de ser syftetoch mening med till exempel film, musik eller andra populärkulturellaformer.Undersökningen visar att de lärare som intervjuats ser populärkultur somfilm, musik, men även utställningar och populära TV program. Lärarnassyfte med att använda populärkultur i undervisningen är främst att ge nyaperspektiv och att utmana elevernas tankar när det gäller hur filmpresenterar historia. Att ge eleverna verktyg för att manövrera i den mängdinformation som präglar samhället. Att ge eleverna ett utökadreferensbibliotek som ökar deras kulturella kapital. Historiebruk var ävenett stort syfte med lärarna, att visa elever hur aktörer utövar makt i sinframställning av olika populärkulturella former.Eleverna ser populärkultur som film, musik och det som är populärt istörsta allmänhet. De flesta eleverna menar att det främsta syftet är att detblir lättare att reflektera, och att det kritiska tänkandet ökar. Men det fannsäven de som menade att historiebruk är meningslöst och inte har någotvärde i vardagen.

Syftet med studien är att undersöka chefers upplevelser av svåra samtal vid distansarbete. Fenomenet är relevant eftersom samhället idag präglas av en pågående pandemi vilket medför att olika typer av arbetsrelaterade samtal i viss mån behöver hållas på distans, däribland svåra samtal. Syftet har preciserats med tre frågeställningar som söker svar på vilka samtal chefer upplever är svåra att hålla på distans, vad de upplever är svårt i svåra samtal på distans och hur de förhåller sig till det svåra i svåra samtal på distans. Studien har en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av material. Det insamlade materialet bygger på fem intervjuer med yrkesverksamma chefer i olika branscher, som alla har erfarenhet av svåra samtal vid distansarbete. Analysen av det insamlade materialet har gjorts med hjälp av meningsskapande som teori och svåra samtal som teoretiskt begrepp, då både meningsskapande och svåra samtal präglas av kommunikation och interaktion i sociala sammanhang. Det teoretiska ramverket har bidragit till att förstå hur chefernas förutsättningar till meningsskapande påverkas av att de svåra samtalen sker på distans, och vilka faktorer som påverkar detta. Studiens resultat visar att de samtal som cheferna upplever är svåra att hålla fysiskt även är svåra att hålla på distans. Kreativa möten och brainstorming-möten är exempel på samtal som är svåra att hålla specifikt vid distansarbete. Resultatet visar också att det svåra i svåra samtal på distans framförallt är att tolka känslor, läsa av kroppsspråk och att få bekräftelse på att budskapet landat hos motparten. Slutligen visar studiens resultat att chefer förhåller sig till det svåra i svåra samtal på distans genom att använda lyssnandet som främsta verktyg. Genom att lyssna, inte stressa samtalet och vara noggrann med orden, kompenserar chefer för det faktum att kroppsspråk och känslor är svåra att tolka i svåra samtal på distans. Studiens resultat indikerar också att svåra samtal på distans ibland upplevs så pass svåra att den enda tänkbara lösningen är att hålla dessa fysiskt.

Den här uppsatsen behandlar populärkultur i undervisning i gymnasieskolan ifrån ett identitets- och meningsskapande perspektiv. Syftet med undersökningen är att undersöka vilket förhållningssätt lärare och elever har om populärkultur i undervisningssyfte. Jag undersöker ibland annat hur begreppet populärkultur ibland lärare och elever förstås och vilket syfte de anser populärkultur har i undervisningssyfte. Hur förhåller sig lärare till populärkultur i undervisningen? Vilka framträder ibland lärare när det använder populärkultur som till exempel, film, musik och andra former? Vad ser eleverna som meningsfullt med film, musik och andra medier i skolan? Undersökningen har gjorts genom att intervjua tre lärare om populärkultur i undervisningen. Jag har även gjort en enkätundersökning i två klasser där elever fick svara på hur de ser syftet och mening med till exempel film, musik eller andra populärkulturella former.    Undersökningen visar att de lärare som intervjuats ser populärkultur som film, musik, men även utställningar och populära TV program. Lärarnas syfte med att använda populärkultur i undervisningen är främst att ge nya perspektiv och att utmana elevernas tankar när det gäller hur film presenterar historia. Att ge eleverna verktyg för att manövrera i den mängd information som präglar samhället. Att ge eleverna ett utökad referensbibliotek som ökar deras kulturella kapital. Historiebruk var även ett stort syfte med lärarna, att visa elever hur aktörer utövar makt i sin framställning av olika populärkulturella former.    Eleverna ser populärkultur som film, musik och det som är populärt i största allmänhet. De flesta eleverna menar att det främsta syftet är att det blir lättare att reflektera, och att det kritiska tänkandet ökar. Men det fanns även de som menade att historiebruk är meningslöst och inte har något värde i vardagen.