The aim of the study is to see how teachers and students work in a multicultural school according to a method which teaches students to write before reading with the aid of computers. A further aim to investigate is how pupils with Swedish as a second language develop their linguistic skills using the method. To participate in modern society requires a lot from the individual. To function in a society that is constantly changing requires a good knowledge of the use of language in order to participate as a democratic citizen. It is therefore important that all students develop good linguistic knowledge regardless of their first language. The study is based on interviews with four teachers, operating in a multicultural school. Besides the interviews observations were made of the teachers and students in their daily work with computers. The results of the study showed that the method is language stimulating and develops the second language of the learners. Students received more knowledge than just reading and writing. The student was given an opportunity to develop in inter-cultural contexts, and gained a wider linguistic repertoire. The conclusion was that the teachers were unaware of the opportunities they gave students in their language development. The work contributed to interculturality as a comprehensive foundation for teaching. It was through participation, and meaning creation as starting points in their teaching, but teachers were unaware of their approach to teaching.

This bachelor’s degree will examine the Swedish translation of the publication Awake! a religious monthly periodical published by the Jehovah’s witnesses as a way to complement their primary magazine The Watchtower.  The purpose of this examination is to do a rhetorical analysis on how Awake! Magazine takes part in spreading the witnesses’ message and to examine what is being communicated towards its readers and what sort of language and arguments is used. One of my primary goals during this paper will be to also examine what sort of messages the periodical is sending towards its younger readers. The gathered empirical material will be examined through Berger and Luckmanns theories about social constructs and institutionalizations and Bourdieu’s Doxa theory. This study will show that the language that the periodical uses is constantly laden with religious meaning, every aspect of the everyday goings on that Awake! Magazine writes about is combined with excerpts from the Bible or other material published by Jehovah’s Witness. There is also a clear distinction in the way the magazine communicates with its readers. The language used to older readers is often aimed at their sense of logic, reason and at times meant to evoke the reader’s feelings towards different subject matters. The language and arguments aimed at the younger readers is instead focused on warnings and the importance of keeping chaste and obedient. The final summation shows that the periodical mostly uses a language and argument that is meant to bolster the readers pride and loyalty towards Jehovah’s and to underline the importance of innocent and obedience in teenagers and the seductive and corrosive nature of society outside of the confines of their faith.

Syftet med denna studie är att generera kunskap om pedagogers uppfattningar om de yngsta barnens meningsskapande i naturvetenskap. Metoden som används är kvalitativa intervjuer av sju pedagoger vilka arbetar med de yngsta barnen på sex olika förskolor. De transkriberade intervjuerna har analyserats utifrån sociokulturell teori för att med hjälp av olika begrepp beskriva pedagogernas föreställningar om de yngsta barnens naturvetenskapliga meningsskapande. Resultatet visar att pedagogerna beskriver att den didaktiska rollen innebär ett lyssnande på barnen och vikten av att ta vara på de naturvetenskapliga situationer som barnen visar intresse för. Pedagogerna framhåller även betydelsen av att tillföra vatten, olika naturmaterial, djur och insekter då dessa skapar gynnsamma förutsättningar för de yngsta barnen att skapa mening om naturvetenskap. Pedagogerna beskriver även att de yngsta barnen framförallt använder sina sinnen och hela sin kropp i sitt naturvetenskapliga meningsskapande. Slutsatsen av studien är att pedagogerna framhåller vikten av att verkligen lyssna på de yngsta barnens alla kroppsliga och sinnliga uttryck för att utifrån detta skapa intressanta naturvetenskapliga aktiviteter.

The topic of this essay is core value issues, how they are mediated in school and how they are practiced. I am investigating a problem concerning the existential worth of the core values-content for children, or in other words, the difficulty of reconciling the theory of the core values and their practice. This problem is portrayed by two stories. The aim of this work is to investigate how to combine the core values theory with its practice, in other words, make it meaningful. In my essay, I turn to recent research in the field to provide a background to my issue, and hereby further point to my problem. To further deepen the understanding of the problem, I use the professor and educator Eugene Matusov´s theory of dialogic pedagogy. Matusov, much inspired by Bahktin, asserts that all human communication is inherently dialogic. Based on this thesis I have tried to understand my problem and examine what possible solutions Matusov can contribute with. What I have found is that core values practice, here illustrated by my stories and current research, is problematic because it very much is program-based. This tends to lead to correcting children's behavior through actions and prevention against bullying and abusive actions. This becomes the core values practice. Instead I argue based Matusov´s theory, that the core values practice ​​should rather have a broad democracy and community focus where norms, societal discourses and structures are examined in a joint effort. I also argue that meaning making and learning can, and aught to, be promoted through dialogic pedagogy.

I tidigare forskning som gjorts inom ämnet dirty work osynliggörs mentala förberedelser för individer som ska äntra ett sådant yrke. Därtill osynliggörs också i forskning kring polisstudenter och våld i relation till polisyrket hur polisstudenter själva reflekterar och känner inför att kanske bruka och utsättas för våld i sitt framtida yrke. Syftet med denna uppsats har därför varit att belysa hur polisstudenter, som står inför en karriär inom ett dirty work, reflekterar över att de kan komma att bruka och själva utsättas för våld i framtiden, samt hur de upplever att de förbereds inför detta. Studien är gjord genom kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har genomförts. Sex polisstudenter har intervjuats, samtliga vid två tillfällen. Resultatet visar att polisstudenterna socialiseras till att kunna bruka våld, dels genom lärare, men också genom sina kurskamrater. Att våld kan komma att bli en stor del av deras yrkesvardag är de mycket medvetna om, även om våld, menar polisstudenterna, inte är att prioritera framför kommunikation. Genom att anta en roll kan polisstudenterna härleda ett möjligt våldsamt ingripande till organisationen. Detta skapar en risk för distans till ett handlande. I samband med våldsamma situationer finns känslor som inte är önskvärda att visa upp då de kan leda till en presentation av yrkesrollen som inte är till en polis fördel. Polisstudenterna visar till största del en trygghet inför sina arbetsuppgifter som många gånger innefattar våldsamma ingripanden. Utbildningen verkar där med, på ett bra sätt, förbereda sina studenter inför polisyrkets eventuella våldsanvändning.

Studien belyser utifrån ett designteoretiskt perspektiv hur några gymnasieelever designar sin förståelse för ett kunskapsområde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien ställs frågor om hur eleverna väljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsområde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsområdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att få svar på forskningsfrågorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna väljer språkliga teckenresurser och medier de är vana vid att använda i skolan. Eleverna visar också en osäkerhet i hur lärandet fungerar och drar inte särskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i grupparbeten.

Syftet med studien är att undersöka, analysera och därmed bidra med kunskap om vilket meningsskapande som fritidshemsbarn anger kan ske på oredigerade platser utomhus kring fritidshem. Forskningsfrågorna som studien behandlar är hur fritidshemsbarns meningsskapande kan beskrivas och studeras på oredigerade platser utomhus samt vad fritidshemsbarn berättar att de gör på oredigerade platser utomhus som kan sättas i relation till deras meningsskapande. Studiens teoretiska utgångspunkter är ett sociokulturellt perspektiv och fritidshemsbarns perspektiv. En forskare som är intresserad av att försöka förstå vad som händer på ett specifikt forskningsområde kan använda metodansatsen Grounded Theory. Datamaterialet består av 17 samtalspromenader med fritidshemsbarn från fyra olika fritidshem. Fritidshemsbarnet tar två bilder på vad han/hon betraktade som en oredigerad plats. I datainsamlingen ingår också fältanteckningar från två observationer med två olika barngrupper på fritidshem. Fritidshemmen ligger i tre olika kommuner isödra delen av Sverige. Studien är ett kunskapsbidrag till den pedagogiska praktiken samt till forskningen om vad fritidshemsbarn gör på oredigeradeplatser utomhus kring fritidshem. Jag har med Grounded Theory skapat en grundad teoretisk modell över studiens resultat. Studiens resultat utifrån Grounded Theorys analys visar att fritidshemsbarns meningsskapande är både konstruktivt och utvecklande på oredigerade platser. Analysen ledde fram till kärnkategorin, Lekpräglad plats. Det innebar att oredigerade platser gav studiens fritidshemsbarn lekvärden när de utövar sina aktiviteter. Fritidshemsbarn berättar att de leker både traditionella lekar, temalekar och egna fantasifrigörande lekar. Fem underkategorier skapades som har olika egenskaper och relationer i förhållande till kärnkategorin. Underkategorierna är frigörande plats, aktiverande plats, rörelseutmanande plats, känslorik plats och plats för naturassociationer. Studiens slutsats belyser att studiens fritidshemsbarns lekvärld finns på oredigerade platser utomhus och leken kan främjas där samt att dessa platser är lek viktiga för dem. Fritidshemsbarn bör ha tillgång till oredigerade platser utomhus kring fritidshem eftersom olika platser ger olika meningserbjudanden. / <p>Masteruppsats på 15hp inom Masterprogrammet inom utbildningsvetenskapligt område med examen i Pedagogik med utomhusdidaktisk inriktning.</p>

Detta examensarbete syftade till att studera meningsskapandet i mötet mellan elever i skolår nio och en text ur deras lärobok i fysik. Arbetet utgick från ett pragmatiskt perspektiv och prövade praktisk epistemologisk analys, PEA, för att angripa den meningsskapande processen i detta möte. Det prövade angreppssättet PEA styrde metoden då analysen utgick från en pågående aktivitet, i detta fall mötet mellan elev och en lärobokstext i fysik. Mötet spelades in och observerades för att transkriberas och analyseras. Tydligt framkom att de meningar som skapades hos eleverna påverkades av lärobokens erbjudna innehåll. Ett innehåll med nära koppling till elevernas vardag och erfarenheter, där fysikaliska begrepp beskrevs med vardagliga ord möjliggjorde ett större meningsskapande än när det erbjudna innehållet saknade tydliga vardags- och erfarenhetskopplingar. Att relatera egna erfarenheter till det erbjudna innehållet visade sig dock vara komplext då dessa erfarenheter inte alltid genererade ett fysikaliskt korrekt meningsskapande utan i vissa fall snarare bidrog till missuppfattningar eller rena krockar som hindrade meningsskapandet.

Sammanfattning   Arbetets art: Examensarbete i Lärarutbildningen, avancerad nivå, 15hp. Högskolan i Skövde.   Titel: Förskolebarns aktiviteter i sandlådan. En kvalitativ studie om barns meningsskapande i sandlådan ur ett naturvetenskapligt perspektiv.   Sidantal: 27   Författare: Helena Jebens och Jörel Sandh.   Handledare: Susanne Gustavsson.   Datum: januari 2014   Nyckelord: Meningsskapande, förskola, sandlåda, naturvetenskap.   Studien belyser barns möjligheter till naturvetenskapligt meningsskapande i sandlådan. Som pedagoger i förskolans verksamhet har vi dagligen sett barn aktivera sig i sandlådan, men inte reflekterat över vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs där. Vi har även i vår verksamhet uppmärksammat genom samtal med andra pedagoger att naturvetenskap upplevs som svårt och krångligt. Studiens syfte är att undersöka vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs i sandlådan. I bakgrunden presenteras forskning om naturvetenskap i förskolan och teorin utgår från det sociokulturella perspektivet. Insamlandet av data har skett genom videofilmning som består av sammanlagt 28 filmsekvenser.  Materialet har analyserats och bearbetats med hjälp av Susanne Klaars reflektionsverktyg. Studiens resultat visar att barns handlingar i sandlådan kan möjliggöra ett naturvetenskapligt meningsskapande. Pedagoger har enligt studiens resultat rika tillfällen att påverka och utveckla barns meningsskapande och utveckla intresset för naturvetenskap genom att tolka, bekräfta och sätta ord på de handlingar med naturvetenskaplig karaktär som sandlådan erbjuder. Barns naturliga intresse för naturvetenskap får med stöd av pedagogers guidning mot ett naturvetenskapligt meningsskapande, ökad möjlighet för lärande och förståelse genom de handlingar som sker. / Abstract   Study: Degree project in teacher education, advanced level 15hp. University of Skövde.   Title: Preschool children’s activities in the sandbox. A qualitative study of children’s meaning-making in the sandbox from a natural science perspective.   Pages: 27   Authors: Helena Jebens och Jörel Sandh.   Tutor: Susanne Gustavsson.   Date: January 2014   Keywords: Meaning- making, preschool, the sandbox, the natural sciences.   The study highlights the children's opportunities for scientific meaning-making in the sandbox. As teacher’s in the preschool's activities, we have seen children activate themselves on a daily basis in the sandbox, but not reflected of the natural sciences meaning-making that is possible there. We also have in our activities highlighted by talks with other teachers that natural science are perceived as difficult and complicated. The study's purpose is to investigate which natural sciences meaning-making is possible in the sandbox. In the background is presented research on natural science education in preschool and the theory is based on the socio-cultural perspective. The collection of data has been made by videotaping which consists of a total of 28 sequences. The material has been analyzed and processed with the help of Susanne Klaars reflection tool. Results of the study show that children's actions in the sandbox can allow a natural science meaning-making. Teachers, according to the results of the study, have rich opportunities to influence and develop children's meaning-making and developing interest in natural science by interpreting, confirming and put into words the acts of natural scientific character which the sandbox offers. Children's natural interest in natural science, with the support of teacher’s guidance toward a meaning making of natural science, increased opportunity for learning and understanding through the activities that is done.

Studiens syfte är att bidra till kunskap om förskolebarns naturvetenskapliga meningsskapande genom att ta del av deras handlingar i mötet med material på förskolegården. De två frågeställningarna som har guidat i genomförandet av studien är: Vilka av förskolebarnens handlingar kan urskiljas som naturvetenskapligt meningsskapande på förskolegården? Vilka möjligheter erbjuder platsen (förskolegården) för förskolebarnens handlingar och naturvetenskapliga meningsskapande?   Studien utgår från en mikroetnografisk ansats. Under tre på varandra följande förmiddagar tog jag del av förskolebarnens handlingar på en förskolegård. Datainsamlingsmetoderna som främst användes var deltagande observationer samt fältanteckningar och dagboksanteckningar. De filmade deltagande observationerna transkriberades medan fältanteckningar och dagboksanteckningar renskrevs. Slutligen sammanfördes dessa i ett textmaterial, som utgör studiens data. I analysen identifierades termer av ord. Kategorierna ösa, gunga och falla urskildes utifrån teorier av verb (Areljung, 2017), medan förskolegården som plats analyserades utifrån Outdoor Play Environment Categories, även nämnd som OPEC (Mårtensson, 2013).   Sammantaget bidrar studien med en ökad kunskap kring naturvetenskap i förskolan, utifrån de aktuella förskolebarnens handlingar och kroppsliga uttryck. Det vill säga ett barnperspektiv. Studien belyser också naturvetenskapligt meningsskapande i förskolan genom relationerna plats och miljö, samt de olika material som finns på förskolegården.   Resultaten av denna undersökning visar på barnens handlande tillsammans med materialen och platsen i ett naturvetenskapligt handlande och tillkomst. Naturvetenskap genom handlingar som ösa, gunga och falla på olika sätt, där kroppen är involverad på olika sätt, samt ett meningsskapande utifrån ett naturvetenskapligt förhållningssätt. Vidare visar resultaten på platsens betydelse i sig själv såsom exempelvis, kuperad terräng, slänter och berg, men också på att flyttbara material som exempelvis grus, hinkar och spadar blir förutsättningar i barnens handlingar och lek. Att de blir möjligheter för barnens handlingar och meningsskapande av att ösa, gunga och falla.