I det här arbetet undersöks lärares uppfattning av estetiska lärprocesser i svenskämnet. Syftet med den här studien är att ta reda på hur kunskapen om estetiska lärprocesser i svenskämnet ser ut hos högstadielärare samt få en inblick i hur svensklärare arbetar med dem i klassrummet. För att kunna undersöka det, tar jag reda på hur de uppfattar begreppet estetik och vad det estetiska i undervisningen är för dem. Vidare undersöker jag också på vilka sätt de arbetar med dem i svenskklassrummet. Studien har en kvalitativ och fenomenologisk metod som ansats och har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Fem behöriga och verksamma lärare med erfarenhet av arbete i svenskämnet på högstadiet har intervjuats. Resultatet har analyserats med hjälp av det centrala begreppett estetiska lärprocesser samt det sociokulturella perspektivet med begreppen mediering och redskap. Resultaten påvisar att lärarna har en positiv syn på att arbeta med estetiska lärprocesser i klassrummet samt ger olika exempel på hur de implementerat dessa i sin undervisning och hur de skulle vilja arbeta med dessa i framtiden. En lärare uttrycker att hen är nöjd med hur hen implementerat estetiken i sin undervisning. De andra upplever att de saknar kunskap och tid för att kunna implementera dem mer än vad de gör idag än via film, bild och datorspel i undervisning. Alla lärarna uttrycker såväl möjligheter som en del begränsningari att kunna arbeta med dessa processer i svenskklassrummet.

This paper aims to investigate preschool teachers' attitudes and meaning making in rela-tion to the tablets that are used in the Swedish preschools. The study explores the ten-sion between preschool teachers and the tablets. The methodology used in the study is qualitative method, more precisely semi-structured interviews with six preschool teach-ers from four different preschools. The empirical data has been analyzed from a social constructionist perspective, focusing on the domestication process of the tablet. Based on the analysis, we have concluded that preschool teachers see both opportunities and risks with using the tablet in preschools. The risks associated with using the tablet is however, related to the children, and not themselves. Hence, preschool teachers have a complex and ambivalent relationship with the tablet as a learning tool in the preschool environment.

Studien har till syfte att ta reda på hur fem olika förskollärare tänker kring betydelsen av inomhusmiljön som främjande för barns lärande och utveckling. Frågeställningarna har besvarats med hjälp av en kvalitativ metod. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare från fyra olika förskolor. Verksamhetens synsätt på barns inlärning har betydelse för vilka möjligheter som skapas för barnen att lära och utvecklas i sin förskolemiljö. Studien kommer benämna teorier utifrån det utvecklingspsykologiska forskningsfältet då dessa teorier har påverkat samhällets barnsyn. Studiens slutsatser visade på att miljön en viktig resurs i verksamheten. Den bör, enligt förskollärarna, vara föränderlig tillsammans med barnen. Det är även fördelaktigt om miljön erbjuder olika aktiviteter som gynnar det individuella barnets utveckling och lärande. Förskollärarna fick vid intervjun beskriva sin idealiska arbetsmiljö, vilket gav oss många intressanta svar. Deras olika perspektiv kan utveckla nya tankar och idéer till vår framtida yrkesroll som förskollärare.

Motivation, meningsskapande och förskollärare om drivkrafter i det pedagogiska arbetet. The importance of motivation and meaning of creativity in the profession as a preschool teacher-The driving forces in the educational work. Kme – Kultur, språk & medier KSM, Malmö Högskola.Den här uppsatsen har uppkommit ur ett gemensamt intresse för hur vi båda ser på motivation och meningsskapande. Genom den verksamhetsförlagda tiden (VFT) och olika arbeten på förskolor under utbildningens gång har pedagoger i möten framhållit att motivationen för yrket sjunker. Examensarbetet syftar därför till att belysa hur förskollärarna beskriver drivkraft, motivation och meningsskapande för arbete i förskolan. Utförandet av de kvalitativa intervjuerna har skett med förskollärare på två olika förskolor, resultatet från dessa har sedan sammanställts till fyra förskollärare med figurerade namn. Under analysen av empirin har undersökandet av begreppen motivation och meningsskapande skett ur ett personligt och socialt perspektiv. Det personliga perspektivet berör intervjupersonernas sanna upplevelser och tankar om motivation utifrån deras arbeten i förskolan. Medan det sociala perspektivet syftar till den påverkan omgivning, samhälle och kollegor har på förskollärarnas motivation som är en dyrbar resurs i arbetet. Resultatet av studien har visat att ett flertal faktorer påverkar och har påverkat förskollärares motivation och meningsskapandet för arbetet. De synliggjorda tankarna hos förskollärarna har bland annat berört möjligheten till utveckling, erfarenheter, fortbildning och meningsskapande.

AbstraktRifo, Ivanka och Trenchevski, Anita (2016). Kommunalt meningsskapande kring specialpedagogens uppdrag. Municipal sensemaking around Special Educational Needs Coordinator assignment. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90hp.Förväntat kunskapsbidragAnalysen i studien har med hjälp av Weicks enactment teori bidragit till att synliggöra politikers och utbildningschefers uppfattningar kring specialpedagogens uppdrag och profession på organisationsnivå inom en vald kommun. BakgrundDet upplevs att det råder en övergripande okunnighet och otydlighet om specialpedagogens uppdrag och yrkesroll. Specialpedagogerna får oftast rättfärdiga sin professionsroll samt klargöra sina arbetsuppgifter trots att de besitter den högsta kompetensen för utförandet. Det finns stora variationer i uppdragsbeskrivningar, ansvarsområde och funktion även för specialpedagoger inom en och samma kommun. Dessutom handlar förvaltningarna inom kommunen utifrån egna beslut av specialpedagogiska behov, fristående från andra yrkesutövare och oberoende av varandra. Otydligheten i de statliga skrivelserna resulterar i att organisationerna väljer att själva skapa egen mening och struktur. Meningsskapandeprocessen utgår oftast utifrån det som anses vara rimligt just för berörda enheter.SyfteSyftet med vår studie är att skapa kunskap om hur utdrag ur statliga skrivelser rörande specialpedagogens uppdrag har tolkats och tillskrivits mening av tre politiker och tre utbildningschefer i en sydsvensk kommun. Frågeställningar•Hur stor variation förekommer vid tolkning av de statliga utdragen kring specialpedagogen på kommunnivå?•Vilka hinder och möjligheter kan uppstå i tolknings- och meningsskapandeprocessen kring specialpedagogens uppdrag?TeoriDet teoretiska ramverket i studien baseras på Karl E. Weicks enactment teori eller teori om meningsskapande i organisationer. Weicks teori ligger till grund för studien och den ger en logisk utgångspunkt för att skilja på strategiska beteenden och grundbeteenden. Sensemaking är ett begrepp som Weick utvecklade kring enactment.MetodEmpirin utgörs av intervjuer och kvalitativ textanalys av utdrag ur statliga skrivelser rörande specialpedagogen. Deltagande respondenter var tre kommunpolitiker och tre utbildningschefer inom en förvaltningsorganisation.Resultat•Det förekommer stor tolkningsfrihet av de statliga utdragen kring specialpedagogen av både politiker och utbildningschefer inom den valda kommunen. Analysen genomsyras i sin helhet av hur olika man ser på och använder specialpedagogens kompetens. •Analysen av respondenternas tankar om vilka hinder och möjligheter som kan uppstå i tolknings- och meningsskapandeprocessen rörande specialpedagogens uppdrag leder till följande resultat:Hinder:-Specialpedagogen lyser med sin frånvaro i Skollagen (2010:800) och andra viktiga styrdokument-Obefintlig lagstiftning kring professionen-Budgetnedskärningar inom kommunen-De nya karriärtjänsterna som förstelärare och förste förskollärare har ytterligare försvårat för specialpedagogen att få legitimitet inom samma område Möjligheter:-Att skapa och införa uppdragsbeskrivning för specialpedagogen -Att både politiker och utbildningschefer inom den undersökta kommunen ser specialpedagogen som en kvalitetförstärkare-Specialpedagogen kan ha en central roll i det kollegiala lärandetImplikationerDe centralpolitiska skrivelser kring specialpedagogens profession och uppdrag bör förtydligas och uppdateras, vilket borde leda till att yrkesgruppens legitimitet förstärks. För att uppnå en samsyn kring specialpedagogens yrkesroll bör staten ställa krav på att varje kommun inför en uppdragsbeskrivning för specialpedagogen så att den blir likvärdig i hela kommunen. En tydlig lagstadgad uppdragsbeskrivning för specialpedagogen, borde befästa bilden av yrkesgruppen inom förvaltningsorganisationen på både makro och mikronivå.

Syftet med denna undersökning är att finna inspiration och utveckla kunskap om arbete med barns berättande och därmed skapa större förståelse för det pedagogiska arbetet med estetiska språk. I verksamheterna ville jag undersöka det kulturskapande barnets möjligheter att skapa mening och även en lust att lära. För att nå detta syfte använde jag mig av kvalitativa intervjuer och observationer i tre skilda pedagogiska verksamheter i Valparaíso, Chile. Undersökningen omfattar sju intervjuer samt fem observationer. Resultatet visar att i barnens berättande spelar dialogen, mottagandet och kontexten stor roll. Det är viktigt med en autencitet för möjligheten till meningsskapande och pedagogens övertygelse, engagemang och relationer till barnen spelar en stor roll i barnens berättande. Slutsatsen är att konstruerande av kunskap finns i mötet med den andre och i det egna uttryckandet och det är pedagogens uppgift att möjliggöra dessa dialoger.

Ämnet handlar om kommunikativ engelskundervisning i ett lekpedagogiskt perspektiv. Studien genomfördes som ett undervisningsförsök i tre klasser i skolår 4 under fyra veckor. Totalt fick varje klass 11 lektioner. Syftet med studien är att beskriva och försöka förstå på vilket sätt undervisningsförsöket kan antas representera ett meningsfullt arbetssätt för barnen. Frågeställningarna lyder:På vilka sätt kan barn inspireras att delta i kommunikativa sammanhang på engelska?Vilken roll spelar sång och rörelse; lek och dramatisering för barns inspiration och meningsskapande i kommunikativ engelska?I analysen av det empiriska materialet urskiljdes fyra inspirationskällor som utgör grunden för barnens inspiration och meningsskapande i kommunikativ engelska: uppgiftens karaktär, uppgiftens presentation, uppgiftens "scaffolds" och den musiska ramen. / The topic of this essay covers a communicative approach of English teaching in a playful and music-orientated perspective. The study was undertaken as a teaching experiment with three classes of children in their fourth year of school during a period of four weeks. Each class received 11 lessons. The purpose of the study is to portray and try to understand in what ways the experiment can be regarded as being meaningful to the children. The research questions are as follows:In what ways can children be inspired to participate in communicative practices in English?What is the importance of song and movement; play and dramatisation regarding children's inspiration to participate and make sense of communicative practices in English?In the analysis of the empirical material, four "sources of inspiration" were detected which are thought as representing how the children were inspired to participate and make sense of the teaching experiment: the character of the activity, the presentation of the activity, the scaffolding of the activity and the playful and music-orientated framework.

Syftet med denna studie är att studera elever som läser ett högskoleförberedande program på gymnasiet i årskurs tre och deras val att påbörja ett  högskoleprogram med yrkesexamen direkt efter studenten. Frågeställningarna vi lyfter är vilken betydelse högskoleutbildning har för ungdomarna i deras karriärvalsprocess, vilka strategier de tar sig an för en högskoleutbildning samt vilka identitetskonstruktioner ungdomarna gör i valet till högskola. Vi har genomfört sex kvalitativa intervjuer på olika skolor med elever som läser sista året på gymnasiet och har sökt in till ett högskoleprogram. Under tidigare forskning tas områden knutna till vår frågeställning upp. Forskningen lyfter olika påverkningsfaktorer i valet till utbildning, både på samhälleliga som individuella plan och hur identiteten konstrueras i förhållande detta. 
Vi analyserar vår empiri med teorierna Careership (1997), Career construction theory (2005) samt begreppet Strange attractor (2011). Vi valde dessa för att identifiera faktorer som ligger bakom respondenternas karriärval, vad de ser som möjligt samt hur de finner meningsskapande strategier för att ta sig an sin karriär. Analysen visar att högskolans betydelse är stor för respondenterna och en karriär via högskolan som det enda och naturliga valet. Deras sociala bakgrund har en betydelse i beslutet att välja högskoleutbildning direkt efter gymnasiet, på så sätt kan de förvalta och föröka det bildningskapital de tillskansat sig under sina studier och via föräldrarna. I valet till högskoleprogram ser vi att respondenterna berättar något om sig själva och gör ett identitetsarbete. De ser ett mervärde i valet av utbildning. Högskoleprogrammet möter deras individuella värderingar och därmed finner dem valet till högskolan som meningsfullt. Respondenterna intar olika strategier för att ta sig an en högskole-utbildning direkt efter studenten. De väljer breda utbildningar och är inte främmande för att hantera uppkomna situationer som felval med alternativa strategier.

I vår studie avser vi söka svar på vilken roll skolan spelar som socialt rum för ungdomars identitets- och meningsskapande. Det är en sociologisk studie där vi mer precist belyser den betydelse olika platser i skolan har för eleverna. Vi studerar även hur elever umgås, vilka man rör sig med och varför. Studien har ett betonat vardagsperspektiv, där vi vill studera vanliga ungdomar i sin vardag i skolan. Som analysinstrument använder vi oss av den franske sociologen Michel Maffesolis teori om neo-stammar. Genom framförallt samtalsintervjuer, men också genom observationer som komplement, plockade vi fram det material som kom att ligga till grund för vår analys och våra slutsatser. Vi kan konstatera att våra skolungdomars umgänge är dynamiskt och flexibelt. Det är genom viljan att vara tillsammans som det uppstår en gemensam identitet snarare än att de gör aktiva och reflexiva val. Vidare spelar platser som delas av andra en stor roll i deras uppfattning om sig själva.

Denna studie undersöker förskollärares perspektiv på lärplattan i förskolans verksamhet. Detta ämne är högst relevant att ta reda på mer om, eftersom den digitala teknologin är en stor del av samhället. Lärplattans framfart i förskolor kan även synliggöras i förskolans läroplan där det uttrycks att barn bland annat ska utveckla en relevant digital kompetens (Skolverket 2019,s.9). Förskollärare behöver därmed fundera kring lärplattan och dess applikationer utifrån barns användande och verksamhetens behov. Detta argument stärks också i att i vår tidigare sökning av forskningsfältet fanns ett tunt sökresultat kring lärplattan och ett nästan obefintligt resultat utifrån barns användande av lärplattan utifrån konsument och producent1. Syftet med studien är att, med hjälp av erfarna förskollärares utsagor, förstå mer om hur lärplattan används i förskolan, vilket lärande den kan bidra med och vilka problem den kan orsaka. För att möta syftet används en kvalitativ intervjustudie som metod, där urvalet är sju förskollärare i Västra Götalands län i både kommunala och privata verksamheter. Förskollärarna är verksamma och har erfarenhet av att arbeta med lärplattan i en pedagogisk miljö tillsammans med barnen. Resultatet av studien delges i tre olika delar: förskollärares perspektiv på hur lärplattan används för meningsskapande, utveckling av förskollärares perspektiv på meningsskapande samt lärplattans möjligheter för meningsskapande. I resultatet framkommer det att utvecklingen gällande lärplattor i förskolan har gått från användandet av spel till att nu sträva mot ett mer pedagogiskt syfte. Det synliggörs också en önskan från förskollärarna att barnen ska komma ifrån passiva aktiviteter och möjliggöra för aktivitet. Utifrån barns användande och konsument- samt producent diskursen framförs en mening kring att det beror på vad som görs på lärplattan. Inom lärplattans möjligheter synliggörs användandet av flertalet modaliteter och lärplattan beskrivs som ett hjälpmedel. Därtill belyses det även hur meningserbjudandet styrs av förskollärare och barnens tidigare erfarenheter.