Vårt syfte med arbetet har varit att undersöka barns meningsskapande i olika miljöer och belysa hur miljöerna kan skapa möjligheter respektive begränsa barn i deras bildskapande. Vi använde oss av rundturer, observationer, fältnotiser och fotografering som metod. I vår analys utifrån det socialsemiotiska perspektivet har vi kommit fram till att pedagogen uttrycker att arbetslaget är medvetna om miljöernas betydelse, d.v.s. materialets placering, möblering, rummets egenskaper och tidsramar för barns meningsskapande. I analys och diskussion framgår det att olika rum skapar olika tecken för barnen och att barnen läser av outtalade regler som rummets design skapar. Samtidigt är omgivningen och kommunikationen mellan barnen en viktig faktor i barns meningsskapande. Resultatet visar att barnen lägger stor vikt på vänskap och det framgår som väsentligt i deras teckenskapande. Kommunikationen under bildskapande aktiviteter sker i flera teckensystem, d.v.s. att det sker multimodalt. Vi diskuterar även bildmaterialets status ur vuxnas och barns perspektiv.

Bakgrund: I Sverige har managementfilosofin Lean Production (Lean) fått ett stort genomslag inom offentliga verksamheter. Lean, som har sitt ursprung i den japanska biltillverkningsindustrin, handlar om att öka värde för kund, effektivisera verksamheten genom atteliminera resursslöseri och arbeta med ständiga förbättringar. Migrationsverkets beslutade 2010 att införa arbetssättet Lean i hela verksamheten. På grund av eskalerande konflikter runt om i världen, speciellt i Syrien, briserade flyktingströmmarna under 2015 och människor flydde mot Europa och Sverige för att söka skydd undan krig och förödelse. Efterfrågan på Migrationsverkets tjänster ökade således enormt och myndigheten försattes i en krissituation vars storlek aldrig tidigare upplevts. Arbetet enligt Lean sattes på prov och så även myndighetens krishantering.  Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen av hur tillämpningen av Lean inom offentlig verksamhet påverkas i en krissituation, samt att identifiera centrala leanattribut att utveckla för krishantering. Metod: Detta är en kvalitativ fallstudie av Migrationsverket. Den bygger på fem semistrukturerade intervjuer samt dokumentstudier. Studien har en övergripande induktiv forskningsansats och utgår således från empirin.  Slutsats: Studien visar att Lean fungerade som en stödstruktur för Migrationsverket vid hanteringen av flyktingkrisen 2015. Teamarbete och mötesstruktur fick en viktig betydelse för meningsskapande för medarbetarna. Samtidigt anpassades förbättringsarbetet och processflödet till krissituationen och blev mer kortsiktigt. / Background: In Sweden, the management philosophy of Lean Production (Lean) has had amajor impact on the public sector. Lean originated from the Japanese automotive industry and involves aspects such as increasing value for customers, optimize operations by eliminating waste and continuous improvements. In 2010 the Swedish Migration Agency decided to apply Lean on the whole organisation. Because of escalating conflicts around the world, especially in Syria, the refugee stream in 2015 increased and people fled to Europe and Sweden to seek protection from war and devastation. The demand for the Migrations Agency’s services thus increased enormously and the authority found itself in a crisis which magnitude had not been experienced before. Thus, the Lean strategy as well as the crisis management of the Migrations Agency was tested. Aim: The aim of the thesis is to increase the understanding of how the application of Lean in the public sector is affected during a crisis, and to identify key aspects of Lean to develop within crisis management. Methodology: This is a qualitative case study within the Swedish Migration Agency which is built upon semi structured interviews and document studies. The thesis has an inductive approach. Conclusion: The thesis shows that Lean functioned as a supportive structure for the Swedish Migration Agency during the immigration crisis in 2015. Teamwork and meeting structure had a great importance for sensemaking among the workers. The continuous improvement and process flow was affected by the crisis situation and adjusted to the crisis situation and became short-term.

Syftet med studien är att öka förståelsen för ledarens roll vid implementering av en policy i en organisation. Vi vill visa på hur ledaren kan påverka policyimplementeringen för att bidra till att policyn blir ett levande dokument som genomsyrar hela organisationen.Metod: En kvalitativ forskningsstrategi, med en tvärsnittsstudie som berör fenomenet policyimplementering. Studien har genomförts med en induktiv ansats och insamling av data har skett med kvalitativa intervjuer.Slutsats: Studien visar på att ledaren besitter en viktig roll när det kommer till meningsskapande i en policyimplementering. Ledarens uppgift är att skapa mening i policyprocessen för hela organisationen och dess anställda och tydligt poängtera varför policyn finns. Ledaren ska även interagera policyfrågan i organisationens dagliga arbete och hela tiden uppdatera policyn för att skapa ett levande dokument som genomsyrar hela organisationen.

Syftet med studien är att få kunskap om hur lärare kan stödja elever, i årskurs 1–8, till meningsskapande samtal om naturvetenskapliga begrepp. För att undersöka detta har kvalitativa observationer och intervjuer genomförts med sex lärare på tre olika skolor i södra delen av Norge. De kvalitativa metoderna har använts för att få en djupare förståelse för hur lärarna organiserar den naturvetenskapliga undervisningen. Den insamlade data från observationerna och intervjuerna har utgått från studiens syfte och frågeställningar för att sedan analyserats med hjälp av en innehållsanalys där olika teman har identifierats. Studiens resultat visar att samtliga lärare utgår från eller tar in elevernas egna erfarenheter i den naturvetenskapliga undervisningen. Hur lärarna gör detta samt i vilken grad varierar. Studien visar även på vikten av samtal i naturvetenskapsundervisningen för att lärare ska kunna bekräfta elevernas kommentarer och idéer med naturvetenskapliga begrepp. För att föra meningsskapande samtal tillsammans med eleverna visar studien att lärarna använder frågor och olika så kallade medierande resurser. Genom en variation av dessa medierande resurser samt arbetssätt visar några av studiens lärare resultat på innehållsrik undervisning. En slutsats som dras av studien är att när lärarna organiserar undervisning på ett sätt som fångar upp elevernas vardagliga erfarenheter och synliggör naturvetenskapliga begrepp främjas meningsskapande. / <p>NO</p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur Karlstads kommuns chefer ser på chefsbrevet, ett månatligt nyhetsbrev som sänds ut till dem. Brevet innehåller information som ska underlätta för kommunens chefer att bedriva ett kommunikativt ledarskap med fokus på meningsskapande och delaktighet. Karlstads kommun är emellertid en stor och fragmenterad organisation och som chef är det en utmaning att ha ett helhetsperspektiv. Studiens frågeställningar baserar sig dels på om det finns en samsyn mellan cheferna på de olika delarna av kommunen gällande organisationens identitet och dels på hur de beskriver sitt ledarskap. Chefsbrevets relation till dessa båda fenomen ingår också i frågeställningarna. Utifrån studiens syfte och frågeställningar arbetades ett ramverk fram där kärnan bestod av teoribildningar kring meningsskapande, organisationsidentitet och kommunikativt ledarskap. Det gemensamma meningsskapandet utgör en central del i både studerandet av organisationsidentiteten och det kommunikativa ledarskapet. Metoden som valdes för att genomföra studien var kvalitativa intervjuer. Detta eftersom att frågeställningarna var av den art att de krävde djupare och mer utförliga svar. En intervjuguide arbetades fram med utgångspunkt i det teoretiska ramverket och personer att intervjua kontaktades. Totalt genomfördes nio stycken intervjuer med mottagare av chefsbrevet. Resultatet av intervjuerna sammanställdes och analyserades sedan utifrån de tidigare uppställda teorierna. Resultatet visade att intervjupersonerna i stor utsträckning hade en samsyn gällande de egenskaper som de såg som centrala och kännetecknande för Karlstads kommun. Värt att notera var också att dessa egenskaper låg väldigt nära kommunens varumärkeslöften. Ett av de kommunala bolagen visade sig dock ha en stark egen identitet som skiljde sig från den övriga kommunens. Resultatet pekade också på att intervjupersonerna på flera sätt arbetade enligt kriterierna för ett kommunikativt ledarskap. Utifrån resultatet så presenterades sedan slutsatserna där det gick att utläsa att de forum för gemensamt meningsskapande som finns inom kommunen lyfts fram som särskilt viktiga när det handlar om att skapa en enad organisationsidentitet och en sammanhållning. Chefsbrevets roll som identitetsskapare får ses som tämligen begränsad även om det har en funktion i att bidra så att kommunens samtliga chefer får samma information. Gällande det kommunikativa ledarskapet så bidrar det till viss del med hjälp att sortera ut vad som är viktigt men den kommunikativa utmaningen att rama in och kontextualisera budskapen ligger fortfarande på den enskilda chefen. / The purpose of this essay was to study how the managers of Karlstad municipality views the managerial letter, a monthly newsletter which is sent to them. The letter contains information that will facilitate for the municipal managers to engage in communicative leadership with a focus on sensemaking and participation. The questions of the study are based partly on whether there is a consensus between the managers of the various parts of the municipality regarding the organization's identity and partly on how they describe their leadership. The managerial letter related to these two phenomena are also worked into the questions. A framwork was brought together based on the study's purpose where the core consisted of theories of sensemaking, organizational identity and communicative leadership. Collective sensemaking is a central part of both the study of organizational identity and communicative leadership. The method selected for the study was qualitative interviews. Because of the fact that the questions required deeper and more detailed answers. An interview guide was developed based on the theoretical framework and the people to interview were contacted. A total of nine interviews were conducted with recipients of the managerial letter. The results of the interviews were compiled and then analyzed on the basis of the previously established theories. The results showed that the respondents shared a consensus regarding the characteristics they viewed as central and distinctive of the municipality of Karlstad. Worth noting was that the findings shared similar charachteristics to those of the municipality's brand promise. One of the municipal companies however proved to have a strong identity of its own, distinct from the rest of the municipality. The findings also indicated that the interviewees in several ways worked under the criteria of the communicative leadership. A conclusion was presented based on the results and it was possible to deduce that the forums for collective senemaking within the municipality were highlighted as particularly important in relation to create a unified organizational identity and cohesion. The role of the managerial letter however has to be seen as quite limited in that sense although it has some function in contributing to that the managers of the municipality all receive the same information. The managerial letter helps to some extent in regards to the communicative leadership with the task sort out important information, but the communicative challenge to frame and contextualize the messages is still up to the managers.

Syftet med undersökningen är att ta reda på om och hur man kan få barn ochungdomar att vilja möta och samtala kring bilder. Genom att skapa ett performativtmöte som en lustfylld ingång till ett meningsfullt lärande ska studien försöka ge svarpå vad som händer i resonemanget kring det performativa mötet med bilden hos engrupp barn och ungdomar och hur samtalar de om bilderna mötet genererat.Mötet blir en naturlig del i undersökningens metod och kommer att ske som två såkallade visuella event som är utformade på olika sätt. Det första mötet är en uppgiftdär undersökningens deltagare fått i uppdrag att medverka i en bildviskning som gårut på att tolka bild med bild och det andra mötet är ett bildsamtal där deltagarna fårdiskutera såväl bildviskningsuppgiften som bilderna.Undersökningen är kopplad till teorier om beskådande, meningsfullhet,intervisualitet och visuell litteracitet.Studiens undersökningsmetod har visat att ett gemensamt samtal om och medbilder möjliggör för förståelse och meningsskapande. Vi ser bilder som vi är, inte somde är.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera kollektivtrafikförvaltningen ULs internkommunikation och vad den har för inverkan på de anställdas meningsskapande och vilka roller som de formar. Frågeställningarna vi ämnat besvara är: 1. Hur de anställda skapar mening av den information och i den kommunikation som förs internt på UL. 2. Hur de anställdas roller som en konsekvens av internkommunikationen formas eller förstås. Undersökningen utgår från ett ramverk kring teorin om meningsskapande för att förstå hur de anställda kan skapa mening i den interna kommunikationen samt Ralph Lintons rollteori om individers uppsättningar av roller och totalroll, förväntningar på dessa och hur rollerna formas inom en organisation. Som metod har kvalitativa forskningsintervjuer gjorts med åtta anställda på UL. Materialet transkriberades, kodades och analyserades utifrån presenterade teorier. Resultatet visade på att internkommunikationen i stor utsträckning sker utifrån transmissionssynen och det saknas utrymme för horisontell och informell kommunikation, vilket fråntar medarbetarna möjligheten att aktivt delta i internkommunikationen. Detta försvårar den meningsskapande processen och skapar en obalans i medarbetarnas positioner och roller. / The purpose of this study is to describe and analyse the internal communication at UL, the operator of public transport in Uppsala, how the internal communication affects how sensemaking occurs among employees, and what roles they form. The problem statements are: 1. How employees make sense of the information and the communication at UL. 2. How the roles of the employees are shaped and understood as a result of the internal communication. The study proceeds on a framework of the theory of sensemaking to understand how employees make sense in the internal communication, and on the role theory of Ralph Linton, about the individual set of roles and the total role-set, the expectations on these and how the roles are shaped within the organisation. The method used was qualitative research interviews with eight employees from UL. The material was transcribed, coded and analysed based on the presented theories. The results showed lack of capacity for horizontal and informal communication, which divest employees the possibility to partake in the internal communication. This aggravates the process of sensemaking and creates an imbalance in the positions and roles of employees.

Problemformulering: Det är många som spekulerat kring varför försäljningen av tryckta böcker ökar när allting verkar peka mot en total digitalisering av medier. Även försäljningen av klassiska böcker har ökat, och att de ständigt görs i nya utgåvor och får ta plats i bokhandlarna styrker detta. Forskningsfältet som behandlar bokformgivning genom historien saknar kunskap om just nyutgåvor och marknadsföringen av svenska klassiska romaner ur ett visuellt perspektiv. Det är därför relevant att undersöka hur klassiker förändrats genom åren och om det finns återkommande designelement böckerna emellan. Detta för att få en djupare förståelse av bokformgivningens utveckling och marknadsföring när det kommer till svenska klassiska romaner.
Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur bokmarknaden påverkats av nya teorier om marknadsföring och synsätt på kommunikation genom en analys av hur fyra svenska romanklassiker från 1940- och 1950-tal formgivningsmässigt förändrats över tid.
Metod och material: För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi gjort en kvalitativ semiotisk bildanalys där element som typografi, färg, bild och layout analyserats och tolkats med koppling till teorier som lagts till grund för undersökningen. Materialet som analyserats är fyra svenska klassiska romaner i fyra utgåvor var, från 1940 till 2016.
Huvudresultat: Studiens huvudresultat är att vi tydligt kan se att kopplingar mellan böckernas formgivning över tid, i takt med en förändrad syn på marknadsföring och utveckling inom dess inriktningar, har gjort att omslagen blivit mer särpräglade och unika i sin formgivning.

I vår moderna tid med allt starkare krav från omvärlden på att förändra och anpassa sig är förändringar nödvändiga för organisationer för att förbli konkurrenskraftiga. I en organisationsförändring kan det ibland uppstå en utdragen vänteperiod där förändringen står stilla och informationen är abstrakt. Denna vänteperiod analyserar vi med begreppet limbo. Uppsatsens syfte är att få en förståelse för hur fenomenet limbo kan påverka meningsskapandet bland de intervjuade medarbetarna i den pågående organisationsförändringen. Med vår studie hoppas vi kunna bidra till mer kunskap om upplevelsen av limbo i organisationsförändringar och vilken påverkan limbo kan ha. Studiens empiri samlades in genom sju kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med medarbetare som vid tidpunkten befann sig i en organisationsförändring. Vi använde tematisk analys för att bearbeta vår insamlade empiri. Slutsatsen i vårt arbete är att det förefaller finnas en negativ koppling mellan upplevelsen av limbo och meningsskapande, där limbo försvårar meningsskapandet hos de intervjuade medarbetarna. / In our modern age with stronger demands from the surrounding world to change and adapt are changes necessary for organisations to remain competitive. In an organisational change one can sometimes be faced with a lengthy waiting period where the change is stationary and the information is abstract. Henceforth we analyse this waiting period with the concept of limbo. The purpose of our study is to develop an understanding of how the phenomenon of limbo can influence sensemaking among employees in an ongoing organisational change. With our study, we hope to contribute to more knowledge about the experience of limbo in an organisational change and the impact limbo can have. We collected the data for the study by conducting seven qualitative, semi-structured interviews with employees who at the time were going through an organisational change. We used a thematic analysis to process our collected data. The conclusion of our work is that it seems to be a negative connection between the experience of limbo and sensemaking, where limbo hampered sensemaking among the employees.

Abstract The aim of this study is to find out how preschool teachers interpret their role in supporting speech development for children with Swedish as their second language. The curriculum indicates that the preschool should support children who speaks other languages than Swedish to develop both Swedish and their mother tongue. This can become difficult since it means that a teacher often is commissioned to support a language that he or she does not speak. The objective of this study is to find out how preschool teachers interpret and describe their role when they don ́t speak the languages that is represented in the class. The purpose is to find out how the environment can be meaningful without verbal understanding between the child and teacher, as well as between the children. The data is collected with qualitative interviews that has been analysed with a social- constructionist perspective and theories of multilingual development for young children. The results show that the preschool teachers prioritize the support of the Swedish language to achieve multilingualism. They want the children to develop their mother tongue as well, but for this they often rely on parents. The teachers describe that a meaningful environment can be created by letting the children show what subjects is the most interesting, and plan for the basis of playfulness. The mother tongue is considered as meaningful to the child ́s identity and it is important that the child is permitted to be proud of his or hers language.