Det övergripande syftet med denna uppsats är att studera multimodal kommunikation under musikundervisning, det vill säga att försöka förstå möjligheter och hinder för meningsskapande i musikundervisning, genom att beskriva och analysera hur undervisning semiotiskt designas av undervisande lärare. Jag har tittat på vilka teckensystem som en lärare använder sig av för att entusiasmera eleverna till delaktighet. Jag har valt att fokusera på de kroppsliga, verbala och rumsliga resurserna. Jag har använt mig av videodokumentering av tre lärsekvenser samt deltagande observation. I analysen av min empiri använder jag mig av Michael Hallidays metafunktioner för att studera formens betydelse för innehållet. Metafunktionerna syftar till att kartlägga semiotiska teckensystem och andra meningsskapande uttryck i en kommunikation. Det semiotiska arbetet sker i tre olika nivåer samtidigt, vilka benämns: den ideationella, den interpersonella och den textuella metafunktionen. Studien synliggör lärarens multimodala resurser och elevernas respons på dessa. Lärarens kroppsliga resurser såsom talet, mimiken, gesterna och dennes kroppsrörelser är meningsbärande i praktiken och kompletteras av övriga artefakter. Lärarens resurser organiseras retoriskt genom att läraren arbetar från det lilla till det stora. Det sker en tydlig eskalering av både lärarens semiotiska resurser och svårighetsgraden i undervisningens innehåll. En slutsats som man kan dra utifrån denna studie är att lärarens olika teckensystem samt organisering av undervisningen påverkar och kan främja elevernas deltagande i undervisningen.

Elin Redin: When Space Takes Place in Music – About Room, Music an Meaning in the Swedish Church Sökord: musikvetenskap, musik, rum, upplevelse, Svenska kyrkan   Uppsatsen tar upp relationen mellan musik och rum med utgångspunkt i Svenska kyrkan. Huvudsyftet är att undersöka hur vi upplever kyrkorum och hur det sedan kan påverka vår reception av musik som vi hör i rummet. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med tre organister från Växjö domkyrka och tre vana konsertbesökare. Uppsatsen behandlar kyrkorummet utifrån ett teologiskt och historiskt perspektiv. Den ger också en bild av kyrkorummet som ett upplevelserum, det vill säga vilka tankar, känslor och värderingar som vi kopplar till vår uppfattning av rummet. Dessa delar, tillsammans med en redogörelse för musikens funktion i Svenska kyrkan, utgör bakgrund till hur rummet inverkar på musikreceptionen. Centralt i den musik som kyrkan framför är budskap. I användandet av musik som har tvetydiga texter eller inga texter alls pekar uppsatsen på att kyrkorummet spelar en viktig roll i att förtydliga eller ge musiken budskap. Uppsatsen ger också exempel på när musiken och rummet krockar. Detta rör sig framför allt om rummets konkreta utformning som försvårar utövandet av vissa musikstilar och instrument. Som exempel på kyrkorum utgår studien ifrån Växjö domkyrka.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad lärare kontra elever anser att förutsättningarna är, för att upplevelsen av en meningsskapande undervisning ska infinna sig. Detta belyses utifrån två frågeställningar som fokuserar på vad eleverna upplever att meningsskapande undervisning är och vad lärarna anser vara viktiga delar i en meningsskapande undervisning. För att ta reda på detta användes kvalitativa intervjuer och undersökningsgrupperna bestod av två enskilda lärarintervjuer och fyra elevgruppintervjuer. Uppsatsen vilar på Deweys kommunikativa meningsteori och hans tankar kring det transaktionella perspektivet. Genom att interagera i kommunikativa sammanhang uppstår transaktioner som skapar mening. Resultatet konstaterar att det finns många delar som påverkar den meningsskapande undervisningen. Allt från intresse, lust och glädje inför skolarbetet, till upplägget av undervisningen och den sociala miljön mellan eleverna på skolan. Resultatet i undersökningen visade dock på varierad samstämmighet då det kommer till vad lärare och elever upplever som meningsskapande undervisning. Vissa delar såsom intresse anses av båda parter vara av betydelse medan glädje inte anses vara av betydande faktor för meningsskapande av lärarna.

Att attrahera topptalanger till sin organisation och skapa en trivsam och utmanande arbetsmiljö är något som har blivit allt viktigare. Den nya generationens medarbetare har helt andra prioriteringar när det kommer till att välja arbetsplats. Det handlar inte längre om vad den arbetssökande har att erbjuda organisationen, utan snarare tvärtom ställer sig många frågan, vad har organisationen att erbjuda mig? För att möta dessa behov måste organisationerna se till att ha en strategi för att attrahera och behålla medarbetarna. Strategin om Employer Branding handlar om att skapa ett starkt varumärke som arbetsgivare och se till att organisationen blir attraktiv och drar till sig medarbetare med rätt kompetens. Vår studie kommer att diskutera hur det kommunikativa ledarskapet kan underlätta i arbetet med Employer Branding. Vi har genomfört vår studie hos Saab Group och har använt oss av en kvalitativ metod för att söka svar på vårt syfte. Syftet med vår studie är att undersöka betydelsen av chefernas kommunikation på Saab Group och om en tillämpning av ett kommunikativt ledarskap kan stärka deras Employer Brand. Här följer de tre frågeställningar som vi har haft som utgångspunkt genomgående i studien. • • • Vad tycker Saabs medarbetare är viktigast i vad som utgör ett bra ledarskap? Hur kan chefernas kommunikation påverka trivseln på arbetsplatsen? På vilket sätt är kommunikativt ledarskap en viktig byggsten i ett starkt Employer Brand? Vi inledde studien med att intervjua Saab Groups internkommunikationschef och Employer Brandingchef i syfte att skapa oss en uppfattning om hur företaget arbetar med kommunikation, ledarskap och Employer Branding i dagsläget. Vidare genomförde vi fokusgrupper med totalt 20 medarbetare från tre olika affärsområden inom Saab Group. Resultatet av vår studie visar att ledarskapet är oerhört viktigt för hela uppfattningen om Saab Group. Det visar sig att det kommunikativa ledarskapet står för vad respondenterna anser är tillfredställande kommunikation, vilket gör att de trivs och känner sig trygga på arbetet. Resultatet har även visat att ledarna är totalt avgörande i utfallet med Employer Branding då de ska sätta ramverket och ta hänsyn till alla de viktiga delar som utgör ett starkt Employer Brand. Vår studie föreslår att genom en tillämpning av kommunikativt ledarskap kan Saab Group stärka sitt Employer Brand.

A main aim with the essay “Constructive and destructive forms of language communication in modern work organizations” is to try to develop methods which can be used to measure and classify different forms of language communication. Methods that hopefully also can be used for analysis of in which ways dominating language communication forms affects employees health in modern work organizations.Quantitative methods have chiefly been used in the essay. A questionnaire study based on sociological research and psychoterapeutic research and practice has been used to collect data around communication in two work organizations (community health centers). Then communication has been classified in two main forms: constructive and destructive language communication.Results in the essay indicate that there are tendencies to links between high illness-absence and destructive communication in a work organization. In the work organization with the highest illness-absence, during a chosen period of inquiry (2005), a larger share of the employees stated that the communications in their organization were destructive, compared to the employees in the organization which showed the lowest illness-absence. Statistically secured links between high illness-absence and destructive communication have however not been observed.

<p><em>Elin Redin:</em> When Space Takes Place in Music – About Room, Music an Meaning in the Swedish Church</p><p>Sökord: musikvetenskap, musik, rum, upplevelse, Svenska kyrkan</p><p> </p><p>Uppsatsen tar upp relationen mellan musik och rum med utgångspunkt i Svenska kyrkan. Huvudsyftet är att undersöka hur vi upplever kyrkorum och hur det sedan kan påverka vår reception av musik som vi hör i rummet. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med tre organister från Växjö domkyrka och tre vana konsertbesökare. Uppsatsen behandlar kyrkorummet utifrån ett teologiskt och historiskt perspektiv. Den ger också en bild av kyrkorummet som ett upplevelserum, det vill säga vilka tankar, känslor och värderingar som vi kopplar till vår uppfattning av rummet. Dessa delar, tillsammans med en redogörelse för musikens funktion i Svenska kyrkan, utgör bakgrund till hur rummet inverkar på musikreceptionen. Centralt i den musik som kyrkan framför är budskap. I användandet av musik som har tvetydiga texter eller inga texter alls pekar uppsatsen på att kyrkorummet spelar en viktig roll i att förtydliga eller ge musiken budskap. Uppsatsen ger också exempel på när musiken och rummet krockar. Detta rör sig framför allt om rummets konkreta utformning som försvårar utövandet av vissa musikstilar och instrument. Som exempel på kyrkorum utgår studien ifrån Växjö domkyrka.</p>

Bakgrund: Självbestämmande och inflytande är något som ska prägla det sociala arbetet med människor med funktionsnedsättning. Människors olika förutsättningar att kunna fatta beslut kan påverka möjligheten till medverkan i det dagliga livet. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera och beskriva hur personer med intellektuell funktionsnedsättning, som är berättigade LSS-insatsen bostad med särskild service, förstår och skapar mening kring inflytande och självbestämmande. Metod: Studien har en socialkonstruktivistisk ansats och datamaterialet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor på gruppbostad enligt LSS. I analysarbetet har en analysmetod med fokus på meningsskapande använts. Resultat: Resultatet visar att självbestämmande över vardagen konstrueras som något positivt och som gynnar välbefinnandet. Meningsskapande kring inflytande och självbestämmande sker utifrån att bli vuxen samt att få bestämma över fritid och det egna hemmet. Personer med intellektuell funktionsnedsättning konstruerar sig själva som självständiga individer vars valmöjligheter sker inom vissa ramar. Slutsatser: De slutsatser som kan dras av studien är att självbestämmandet handlar om vuxenblivande och som beskrivs utifrån ett mönster av att jämföra det aktuella vardagslivets nu med vardagslivet förr. Det handlar även om att självbestämmandet begränsas. Här framträder paradoxer där socialarbetarnas stöd och gruppbostaden både kan verka främjande för självbestämmande och hindrande av den samma. Implikationer för socialt arbete: Studiens kunskapsbidrag om meningsskapande av självbestämmande kan användas i det sociala arbetets praktik genom att stödja och motivera till självbestämmande. Att verka för och främja möjligheterna till medverkan i det dagliga livet för personer med intellektuell funktionsnedsättning blir därför extra viktigt då denna möjlighet kan begränsas.

Syftet med studien är att undersöka hur barns uppfattningar kring aggregationsformer som fenomen förändras genom några enkla aktiviteter med is (fast form), vatten (flytande form) och vattenånga (gasform) samt hur barnen skapar mening kring aggregationsformerna. Denna studie är gjord ur ett utvecklingspedagogiskt perspektiv, en gren ur fenomenografin. Metoden som använts är kvalitativa observationer i barngrupp och data har samlats in genom fältanteckningar. Barnen har observerats under två aktiviter; experimentet Från is till ånga och leken Molekylleken. Experimentetet genomfördes två gånger, en gång innan och en gång efter leken. I studien har 19 barn deltagit i åldrarna fyra till sex år. Studiens resultat visar en förflyttning i samtalet från att i första experimentet kretsa kring barnens tidigare erfarenheter till att under sista experimentet kretsa kring molekyler. Barnens förändrade uppfattningar uppstår i mötet med aktiviteterna och ett meningsskapande kan registreras. Studien visar alltså att barnens nya erfarenheter genom aktiviteterna får betydelse för deras uppfattningar av lärande objektet, aggregationsformer. Denna studie ger förskollärare förståelse för barnens meningsskapande kring aggregationsformer samt hur barnens begynnande kemikunskap kan ta sin början i förskolan. / The aim of this study is to see the perceptions that preschool children have about the aggregate states as a phenomena through some simple activities with ice (solid), water (liquid form) and water vapor (gas form) and how the children create meaning through the aggregate states. The theoretical perspective in this study is development pedagogic, a part of phenomenography. The used method is qualitative observation in a preschool group and the data is collected with notes. The children have been observed during two different activities; an experiment, From Ice to Vapor and a game, the Molecular game. The experiment took place twice, one time before the game and one time after. 19 children in the ages 4-6 years have been part of this study. The results show a movement of the conversation from the first experiment when they talked a lot about earlier experiences of water to the last experiment when the conversation was more about molecules. The children changed their perceptions in the meeting with the activities and they created meaning in relation to the aggregate states. The study also shows that the new experiences that the children receive through the activities are helping them with their perception of the object of learning, the aggregate states. This study gives preschool teachers an understanding of how children are creating meaning about aggregate states and how understanding of chemistry can take place in preschool.

Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare tänker kring och arbetar med bilderböcker i barngruppen i den dagliga verksamheten. Studien undersöker förskollärares attityd till lässtunden och bilderbokens vidare användningsområden. Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från fem olika förskolor. Materialet har bearbetats genom analys och resultatet är en förståelse för professionens möjligheter och begränsningar inom det berörda området. Denna studie utgår från en hypotes om att den planerade lässtunden i förskolan ofta är kort och utan bakomliggande tanke vad gäller språkutveckling. Resultatet visar på en tydlig språklig medvetenhet bland förskollärare i deras arbete med bilderböcker. Studien visar utifrån min hypotes andra resultat vad gäller bilderbokens vidare användningsområden samt barnens delaktighet i både lässtunder och annan användning av bilderboken. I resultatet av studien framkommer också förskollärarnas önskan om utökat arbete kring flerspråkighet, vilket vissa tror att en vidare användning av bilderboken kan ligga till grund för. / The purpose of this study was to explore preschool teachers’ attitudes and work with picture books as an active component of daily activities. The purpose was also to investigate in what other ways picture books are used apart from reading them out loud to the children. In order to examine this, qualitative interviews with five preschool teachers were used as a method of investigation. An analysis of the interviews indicates the possibilities and limitations of the profession in this area. This study is based on the hypothesis that the planned reading sessions with children in preschools are often short and without purpose in terms of language development. The result shows that the preschool teachers are well aware of the possibilities and applications offered by picture books. The result of the study shows a different view compared to the hypothesis, of how the preschool teachers use picture books in several different ways in their projects with the children. It also shows that the participation of the children while reading, and in other preschool activities, is a constant factor. The result also shows how preschool teachers wish to work more with multilingual development and that preschool teachers believe that picture books can provide the foundation for that kind of work.

I denna vetenskapliga essä har jag låtit mina tankar kring livsberättelser, möta författare,filosofer, psykologer och litteraturvetares, tankar om berättelsens makt i individens liv ochskapandet av identitet. Vilka berättelser väljer jag att berätta för andra och hur påverkar deberättelserna synen på mig själv? I denna essä, finns ett smakprov på hur jag i arbetet medindivider, använder mig av traditionella berättelser, som sagor, myter och legender, för attskapa en begriplig ram i en annars oordnad tillvaro. Jag uppmärksammar det faktum att flerasöker lösningar utanför sig själv, på det som tidigare sågs som ett ifrågasättande av livet. Jaghar tagit hjälp av forskning som har studerat förutsättningarna för mitt yrke och sett på mitteget lyssnade i samtal med hjälpsökande i en verksamhet där jag är starkt påverkad avmålstyrning. Hur påverkas mitt förhållningssätt till individen av de inre och yttre faktorerna imitt yrke som coach? Genom att bland annat utgå ifrån ett samtal med en ung kvinna har jagundersökt mitt förhållningssätt till det hon berättar för mig. / In this scientific essay I have let my thoughts on life stories, meet writers, philosophers, psychologists and literary scholars, on the story of power in the life of the individual and thecreation of identity. What stories do I tell others, and how do they affect the stories view ofmyself? In this essay, I give an example of my work with individuals, using traditional stories, as fairy tales, myths and legends, to create a meaningful framework in an otherwise disordered existence. I pay attention to the fact that many are seeking solutions outside themselves, on what previously was seen as a questioning of life. With the assistance of research which have studied the conditions of my own profession and seen from my ownlistening of conversations with individuals seeking aid in situations where I am strongly influenced by performance management. How is my approach to the subject of the internal and external factors in my profession as a coach? By including assumed a conversation with a young woman, I have examined my attitude to what she tells me.