Detta arbete handlar om poesi i svenskundervisningen för högstadiets årskurs 7-9. I avsnittet om tidigare forskning redogörs för studier om lektionsplaneringar, barns och ungas läsning av prosa och poesi, samt vilka effekter datoranvändning och digitala redskap har på skolungdomars inställning till poesi. Den teoretiska utgångspunkten för detta examensarbete är praktikarkitekturteorin, vilken även har kommit att prägla det analysverktyg som använts för analys av det insamlade materialet. I resultatsavsnittet presenteras sedan empirin som undersökts, vilket i senare avsnitt kommer att diskuteras och jämföras mot bakgrund av tidigare forskning. Slutligen kommer metoden och didaktiska konsekvenser att diskuteras. Syftet med denna studie är att genom analyser av lektionsplaneringar undersöka hur svensklärare arbetar med poesi i undervisningspraktiken. Genom att ta del av lärares lektionsplaneringar avsåg jag att undersöka hur poesiundervisningen inom svenskämnet förårskurs 7-9 utförs och vilka kunskaper lärarna vill utveckla hos sina elever. För att ta nå syftet har jag utgått från en del frågeställningar som berör vad som påverkat lärarna i planeringen, vilka redskap som använts i undervisningen, vilka förmågor som lärare vill att elever ska utveckla, samt vilken sorts poesi eleverna får ta del av. Den metod som har använts är kvalitativ textanalys. Utifrån den valda metoden harfrågeställningarna utformats, och empirin diskuteras i senare avsnitt utifrån de textanalytiska dimensioner som redogörs för i kvalitativ textanalys. Fortsättningsvis så harfrågeställningarna besvarats genom att materialet analyserats och kategoriserats i en tabell som är utformad efter praktikarkitekturteorins olika arrangemang: de materiella-ekonomiska arrangemangen som antingen möjliggör eller hindrar utförandet av undervisningspraktiken, de social-politiska arrangemangen som beskriver relationerna mellan människor och människor och material, samt de kulturella-diskursiva arrangemangen som präglar språket inom praktiken.

Matematikundervisningen är ofta abstrakt och upplevs som svår får många elever att förstå. Denna studie syftar till att undersöka hur en undervisning, där elevens meningsskapande av matematiken används och hur matematiken kopplas till elevernas vardagserfarenheter. Studien undersöker även vad aktiva lärare, åk 4-6, i matematik anser som en meningsskapande undervisning som kopplar till elevernas vardagserfarenheter. Till bas för studien ligger sju stycken semistrukturerade intervjuer från olika skolor i Västernorrlands län. Studien visade att flera av lärarna använder elevernas intressen och tidigare erfarenheter när de undervisar. Något som också framkom i studien är att den faktor som lärarna anser vara viktigast i matematikundervisningen är att eleverna tycker det är roligt och att de finner ett intresse för ämnet. Tanken med studien är att bidra till att kunna ändra matematikundervisningen för att kunna öka elevers förståelse för ämnet och bryta en trend som efter många år av sjunkande resultat äntligen är på väg uppåt igen.

Denna studies syfte är att skapa ett analysverktyg, vilket lyfter fram kvalitativa aspekter som har betydelse vid värdering av val av filmer inom naturvetenskap för år 4–6. Många lärare använder sig av faktafilmer som ett komplement i deras undervisning, men de har inte verktygen för att värdera de otaliga faktafilmer som finns tillgängliga för lärare att välja mellan. Denna studie utgår från en multimodal teoribildning och ett multimodalt literacyperspektiv. För att analysera faktafilmer från sajten Sli.se har ett analysverktyg i form av en kodningsmanual och ett kodningsschema tagits fram utifrån tidigare forskning. Utifrån kodningsschemat har sedan sju faktafilmer från sajten Sli.se analyserat. Resultatet visar att de pedagogiska faktafilmerna uppfyller multimodala pedagogiska kvalitéer genom relation till kursplan, representation, interaktion och innehåll. Dessa multimodala pedagogiska kvalitéter gör att tittarna ökar sitt meningsskapande och därigenom ökas deras lärande.

Syftet med denna studie är att undersöka hur undervisningen i årskurs F-6 kan utformas för att stödja elevers begreppsbildning inom de naturorienterande ämnena. Studiens syfte är även att studera hur lärarna riktar elevers uppmärksamhet i meningsskapandet av naturvetenskapliga begrepp och fenomen i undervisningen. Studie har genomförts genom intervjuer och observationer av fyra lärare. Intervjuerna har bearbetats och analyserats med en innehållsanalys medan observationerna har analyserats utifrån EMA-riktningsgivare. Resultatet från intervjuerna visar att arbetssätten samtal, praktiskt arbete, grupparbete, återkoppling till vardag och varierande arbetssätt beskrivs av lärarna som stödjande för elevernas begreppsbildning i NO-ämnena. I samband med detta beskriver även lärarna vikten av att låta eleverna resonera och diskutera kring NO-begrepp tillsammans. Resultatet av observationerna indikerar att även om lärarna i studien använde riktningsgivare på olika sätt fanns ändå gemensamma drag för i vilka sammanhang lärarna använde riktningsgivarna. Lärarna använde exempelvis genererande riktningsgivare i samband med praktiskt arbete, samtal och grupparbete genom frågor till eleverna. / <p>NO</p><p>Naturorienterande ämnen</p><p>naturorienterande ämnenas didaktik</p>

No description available.

Enligt nuvarande läroplan ska eleverna ges möjlighet att bearbeta text genom varierade estetiska uttrycksformer. Likaså påvisar tidigare forskning betydelsen av att erbjuda elever olika uttrycksformer att visa förståelse på. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är därför att belysa hur sju verksamma lärare i förskoleklass och årskurs 1–3 förhåller sig till multimodalt och estetiskt textarbete som verktyg i läsförståelseundervisningen. Data i form av sju lärarintervjuer analyserades med sociokulturell teori som utgångspunkt. Studiens resultat visar att begreppen multimodalt lärande och estetiska lärprocesser uppfattas som ett utnyttjande av olika uttryckssätt som ses antingen som ett komplement till eller en vidareutveckling av ett innehåll. Lärarna uppfattar multimodalt lärande och estetiska lärprocesser som verktyg i läsförståelse-undervisningen på olika vis, bland annat som ett verktyg för kroppsligt uttryck samt utveckling av föreställningsförmåga. Estetiskt och multimodalt textarbete ges olika stort utrymme i lärarnas läsförståelseundervisning, från kontinuerligt inslag till sporadiskt förekommande. Alltjämt innehar det verbala skriftspråket en överordnad roll. Lärarna identifierar olika utmaningar vid integration av estetiskt och multimodalt textarbete, såsom stress och tidsbrist. / According to the current curriculum, the students should be given the opportunity to process text through varied aesthetic expressions. Likewise, previous research demonstrates the significance of offering students different forms of expression to show comprehension. The aim of this qualitative interview study is therefore to clarify how active teachers in preschool class and grade 1-3 relate to multimodal and aesthetic text work as a tool in teaching reading comprehension. Data in the form of seven teacher interviews were analyzed with sociocultural theory as the starting point. The result of the study shows that the concept of multimodal learning and aesthetic learning processes are perceived as utilizing different modes of expressions that is seen either as a complement to or a further development of a content. The teachers perceive multimodal learning and aesthetic learning processes as a tool in teaching reading comprehension in various ways, including as a tool for bodily expression and development of imaginative ability. Aesthetic and multimodal text work is not given the same amount of space in in the teachers' teaching of reading comprehension, ranging from a continuous feature to sporadic occurrences. Still, the verbal and written language holds a superior role. The teachers identify different challenges when integrating aesthetic and multimodal text work, such as stress and lack of time.

Syftet med studien är att inom en hermeneutisk kunskapstradition, med hjälp av en kvalitativ metod och utifrån ett narrativt perspektiv samla in, presentera, beskriva och tolka ett begränsat urval självupplevda berättelser i vilka lärare i årskurs 4–6 talar om hur de arbetar med att stödja elevers djupläsning. I anslutning till detta syfte har följande forskningsfrågor formulerats: Hur upplever lärare att de arbetar med skönlitteratur för att för att stödja och utveckla elevers djupläsning? Finns en överensstämmelse mellan detta arbete hos lärarna och en forskningsförankrad syn på hur elever utvecklar sin djupläsning i skönlitteratur?   I studien undersöks lärares upplevelser av sitt arbete med att stödja och utveckla elevers djupläsning av skönlitteratur i årskurs 4–6 samt hur och i vilken grad detta arbete har anknytning till relevant forskning. Studien grundas på fyra verksamma lärares berättelser om läsundervisning. Den har utförts med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med standardiserade frågor.   Lärarna är samstämmiga i fråga om vikten av att lära i ett sammanhang, och vad gäller samtalets betydelse för elevens läsförståelse. De har relativt god förankring i forskningen även om de inte nämner det explicit. Den forskare som framförallt nämns är Judith Langer som också betonar vikten av att samtala och reflektera över det lästa som en faktor för att nå djupläsning. Langer beskriver även ett sociokognitivt perspektiv på literacy och menar att lärandet bör ske i ett sammanhang som är begripligt för eleven.   Lärarna i studien berättar om vikten av att lära i ett sammanhang för att lärandet ska bli begripligt för eleverna, vilket innebär att lärandet sker i en kontext som är relevant för dem. Arbete med djupläsning innebär att samtala om texten och att reflektera över det lästa, vilket kan ske både gemensamt och individuellt. Samtliga lärare berättar att högläsning är vanligt förekommande i det gemensamma arbetet kring djupläsning. I studien antyds möjligheten att lärares relativt goda kunskaper om djupläsning har haft en positiv inverkan på läsinlärningen generellt. Detta skulle kunna vara en fruktbar utgångspunkt för vidare studier.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse andraspråkslärare anser att användning av bild som en semiotisk resurs har i undervisning för vuxna andraspråksinlärare. Studien har sin grund i den sociosemiotiska teorin. Undersökningsmetoder till denna studie var kvalitativa metoder (observation och intervju) där fem andraspråksundervisningstillfällen på sfi observerades och därefter intervjuades de lärarna vilkas undervisning hade observerats. Resultaten av studien visade att bild används och kan enligt de intervjuade lärarna underlätta och förstärka andraspråksinlärning för vuxna andraspråksinlärare. Resultaten i studien visade enligt lärarna även att användning av bild kan skapa svårigheter. Detta innebär att andraspråkslärare måste ha ett tydligt syfte med användning av bild i sin undervisning och måste vara medvetna om möjligheter och begränsningar som kan finnas med användning av bild i undervisning.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur 5-åringar kan samspela i problemlösning runt tekniska problem i bygg- och konstruktionslek i förskolans vardagliga miljö. Studien har genomförts som en designstudie med videoobservation som datainsamlingsmetod. Fyra 5åringar fick i studien genomföra en bygg- och konstruktionsaktivitet, där ett samhälle skulle byggas med hjälp av olika typer av material och verktyg. Resultatet visar att de fyra barnen använder sig av samspel för att skapa förståelse gällande tekniska problem. Genom språk, både tal och kroppsspråk, utbyter de erfarenheter och skapar därigenom mening i det som sker under aktiviteten. Barnen visar att de har kunskap om sammanfogning i konstruktionssyfte, de använder sig av uttryck som tyder på att de förstår att hållbarhet och metod gör skillnad på slutresultatet. De visar även att de har kunskaper kring trafik och samhällsbyggnad som tekniska system. I aktiviteten beskriver barnen dessa fenomen utifrån sina egna erfarenheter och delger varandra i samspel. Aktiviteten skapar tillfälle för barnen att reflektera över sina kunskaper och ger dem möjlighet att utvidga sin och andras förståelse genom samspel. / The purpose of the study is to contribute with knowledge of how 5-year-olds can interact in problem-solving around technical problems in construction and design play in the preschool's everyday activity. The study has been conducted as a design study with video observation as the data collection method. Four 5-year-olds participated in a building and construction activity in the study, where a society should be built using different types of materials and tools. The result shows that the four children use interaction to create understanding of technical problems. Through language, both speech and body language, the children exchange experiences and thus creates meaning about what is happening during the activity. The children show that they have knowledge of joining of materials for design purposes, they use expressions that indicate that they understand that sustainability and choice of method make a difference in the final result. They also demonstrate that they have knowledge of traffic and community construction as technical systems. In the activity the children describe these phenomena based on their own experiences and communicates in interaction. The activity creates opportunities for the children to reflect on their knowledge and gives them the opportunity to expand their and others' understanding through interaction.

The purpose of this thesis, was to study decision processes and the importance of information management in the processes within an academic organisation, which led to the work with adaptions according to the law of Equal Treatment of Students in Higher Education, (SFS 2001:1286). A general question was formulated concerning how different information- and knowledge flows interact within an academic organisation and its library during the decision processes. The questions at issue we have tried to examine, concern the factors that have influenced the participants´ choice of information during the decision processes, in their work of adapting the law of equal treatment, and how these choices have influenced the priorities that were made. The theoretical starting point was basically Cohen, March and Olsens Garbage Can Model. We also found the author Chun Wei Choo´s descriptions of organisations, as systems of information processing, useful for parts of our thesis, especially the parts that deals with the role of information management within the decision processes. To answer our questions interviews were made with seven participants who had been involved in the work concerning the adaption of the law. The result shows constantly present interaction between the information- and knowledge flows during the decision processes. New information is processed continuously by the participants. The information processes can be transformed to knowledge in sense making processes, and be useful when the information- and knowledge flows coincide with each other and provide opportunities for decision making. / Uppsatsnivå: D