221 |
Textens alla delar : En multimodal analys av två läromedel i biologiämnet för årskurs 1-3.Gillgren, Ellinor, Sand, Frida January 2021 (has links)
No description available.
|
222 |
Lär med kroppen, det fastnar i knoppen : En kvalitativ intervjustudie om förskollärares förhållningssätt till utomhuspedagogik / Learning by moving : A qualitativ interview study of preschool teachers` approach to outdoor educationGustavsson Lock, Elin, Flodin, Jessie January 2019 (has links)
Studiens syfte är att undersöka förskollärares definition, erfarenheter och tankar om utomhuspedagogik. Vilka möjligheter och hinder anser lärarna att det finns med pedagogiken och vilken påverkan deras syn kan ha för barns meningsskapande. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från tre förskolor och dokumenteras med ljudinspelning. Studien utgår från ett postmodernistiskt perspektiv med John Deweys teori om learning by doing. Resultatet analyseras för att tydliggöra vilken betydelse utomhuspedagogikens aspekter kan ha för barns meningsskapande. Studien visar att förskollärarna har en bredare syn på utomhuspedagogik i jämförelse med hur de definierar begreppet. En möjlig slutsats är att lärarna kan bidra till ett bredare meningsskapande hos barnen om de arbetar med pedagogiken på det sätt som resultatet visar om möjligheter och hinder. Studien visar att lärarna anser att det finns både möjligheter och hinder med utomhuspedagogik och en möjlig slutsats är att lärarnas förhållningssätt till utomhuspedagogik har stor betydelse för hur pedagogiken används och vilket meningsskapande det blir för barnen. En övergripande slutsats av studien är att om barn får kunskap och möjlighet att reflektera om de positiva effekterna av utevistelse kan de ha relevans för barnens förhållningssätt i framtiden.
|
223 |
Anonymitet, Transparens & Kunskapsspridning : -En studie om intern kommunikationJohannesson, Caroline, Eriksson, Rasmus January 2020 (has links)
I dagens samhälle är intern kommunikation en betydelsefull del i samtliga organisationer. Ändå finns det mängder med organisationer som saknar en strategi för att hantera intern kommunikationen. Fallföretaget som den här studien utfördes på grundades ett och ett halvt år innan studien påbörjades. Organisationen har inte prioriterat den interna kommunikationen. Vilket har skapat ett missnöje hos medarbetarna samt att fel i produktionen uppstått. Därmed beslutade fallföretaget att införa en öppen digital kommunikationskanal. Med ”öppen” kommunikationskanal menas att alla har tillgång till all information och alla kan publiceras men saknar individuella inloggningar. Därmed går meddelandena inte att spåra. Syftet med den här undersökningen var att identifiera hur en ny kommunikationskanal tolkas och används av intressenterna. Syftet är även att klargöra om den digitala kommunikationskanalen är meningsfull för medarbetarna. Studien syftar även till att undersöka om de interna transporterna påverkats av implementeringen av kommunikationskanalen. Affordance teorin har använts för att undersöka vad den nya digitala kommunikationskanalen har medfört organisationen och dess individer. Affordance teorin beskriver att det inte är givet att individen uppfattar det huvudsakliga syftet med objektet. Individen kan tolka in ett helt annat syfte för objektet. Meningsskapande teorin har studerats för att belysa vad individerna ansåg var meningsskapande med kommunikationskanalen.En kvalitativ undersökning har genomförts genom öppna intervjuer, observationer och mätningar. Metoderna användes före, under och efter implementeringen av kommunikationskanalen. Kvantitativa mätningar utfördes genom att registrera en tjänstemans interna transporter. Resultatet visade att medarbetarna anser att intern kommunikationen blivit bättre efter implementeringen av kommunikationskanalen. De anser att kommunikationskanalen har skapat en tydlighet i vilka arbetsuppgifter de ska prioritera. Vilket har bidragit till en ökad ansvarskänsla. Resultatet visar även att antalet fel i produktionen har minskat efter implementeringen samt att tjänstemännens interna transporter har minskat. Dock har samtliga medarbetares skärmtid ökat. Studien visar att det finns ett samband mellan antalet fel i produktionen, bristande kommunikation och interna transporter. Den förbättrade kommunikationen har efter implementeringen minskat antalet fel i produktionen och därmed även minskat de interna transporterna för tjänstemännen. Det har bidragit till att tjänstemännen haft mer tid till strategiska frågor istället för att behöva operativt styra produktionen på plats. Det finns en möjlighet att skriva anonyma meddelande via kommunikationskanalen. Det identifierades att några individer inte signerade informationen då de var av en negativ karaktär men alltid signerade positiva meddelanden. Studien resulterade i tre begrepp som beskriver effekterna av användandet av en öppen digital kommunikationskanal:Anonymitet, transparens och kunskapsspridning. / Intern communication is an important part of today's organizations. Still there are a lot of organizations that don't have a strategy over how to handle the intern communication. This study was conducted at an industrial company that started their production one and a half year prior this study. Since then the intern communication haven’t been a priority, which had contributed to a sense of dissatisfaction by the employees. Therefore, the organization decided to implement a new digital communication channel. The purpose of this study aims to identify how a new digital communication channel effects the organization and the employees. Another purpose is to confirm or reject whether a communication channel effects the internal transportation, as well as whether there is a connection between the communication channel, the internal transportation and the errors that occurs in the production unit. To investigate how the communication channel affected the organization and the employees, the affordance theory has been used. Affordance theory describes that different individual see the same phenomenon or object in a different way based on gender, social hierarchy and previous experiences. How every individual interpret the communication channel different as well as what gives the individuals a purpose to use the communication channel or not. The result describes that the employees consider that the intern communication has improved after the implementation of the communication channel. They describe that they feel noticed by the leaders, the work is more direct which has led to an increasing sense of responsibility. The result also shows a drop in the number of errors that occurs in the production unit as well as decreasing the intern transportation. The possibility to publish anonymous messages at the communication channel has been identified as a platform to raise themself. When writing a message of positive information most individuals choose to sign their messages while staying anonymous when writing a message of negative character. The study concludes that better communication can lead to lower the stress level at the workplace and get more satisfied employees. The study also shows that the employees feel more motivated and take on more responsibility beyond their usual workload. Factors that govern the use of the communication channel are based mainly on social hierarchy and age. This study identified three factors that effects the usage of the open communication channel: Anonymity, transparency and knowledge dissemination.
|
224 |
Det vi slåss för : Om svenska yrkessoldater och viljan att försvara ett landHirvonen, Belinda January 2017 (has links)
I denna kandidatuppsats undersöks hur förståelser av, och motiveringar för soldatyrket och våldsanvändning skapas och upprätthålls diskursivt. Jag visar hur och varför dessa diskurser konstitueras och legitimeras av svenska yrkessoldater. Politisk diskursanalys och logikperspektivet utgör uppsatsens teoretiska och analytiska verktyg. Uppsatsen baseras på intervjuer med sju personer som är eller har varit anställda vid Försvarsmakten som yrkessoldater. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har det empiriska materialet presenterats i tre kapitel. I det andra kapitlet redogörs intervjupersonernas motivationer att söka sig till Försvarsmakten. Det går att skönja ett generellt mönster där motiven för att söka sig Försvarsmakten utgår från den enskilde individens intressen och på olika sätt tjänar till personlig utveckling och självförverkligande framför kollektiva intressen i form av patriotiska eller altruistiska mål. Intervjupersonerna bedömer Försvarsmakten i förhållande till hur väl de kan uppfylla deras krav och förväntningar i förhållande till andra arbetsgivare. I det tredje kapitlet presenteras hur yrkessoldaterna konstruerar förståelsen av militärt våld och sin yrkesposition. Här framträder en förståelse av det militära våldet som legitimt och normaliserat för att det utgör en hegemonisk ordning i internationella relationer. Militärt våld uppfattas som det rätta och realistiska sättet att hantera konflikter. Intervjupersonerna uppfattar territoriella gränser och värden som demokrati, fred och mänskliga rättigheter värda att slåss för. Ett ytterligare argument för det militära våldets legitimitet är att det finns internationella och nationella regleringar för när, var och hur olika former av våld får brukas. Försvarsmaktens våldsmonopol anses skapa stabilitet i samhället. Det ultimata argumentet som rättfärdigar militärt våld för intervjupersonerna är att varje beslut om våld föregås av en moralisk bedömning av situationen. Subjektet anses ha ett personligt ansvar i förhållande till våldsutövande. I kapitel fyra diskuteras det militära våldet som en social logik som omgärdar soldatyrket. Icke-våldsrörelsen framstår som en politisk logik som ifrågasätter och utmanar det militära våldets hegemoniska ordning. Fantasierna om det internationella anarkistiska systemet, om det legitima våldet och det moraliska subjektet strukturerar och ger mening till soldatyrket och det militära våldet. Fantasierna förklarar varför de diskursiva identifikationerna kring soldatyrket fastnar och det militära våldets hegemoniska position upprätthålls.
|
225 |
Mellanchefen som förståelseskapare : En studie om hur mellanchefen genom meningsskapande aktiviteter konstruerar förståelse för organisationens styrningLundevi, David, Ottosson, Emelie January 2021 (has links)
Syfte: Tidigare forskning har konstaterat att det finns svårigheter att verkställa organisationens styrning. Vår studie belyser de bakomliggande processerna i hur mellanchefer förmedlar och skapar förståelse för organisationens styrning. Studiens syfte är att undersöka hur mellanchefer genom meningsskapande aktiviteter konstruerar förståelse bland medarbetarna för organisationens styrning. Metod: Studien utgår från ontologisk konstruktionism och har en hermeneutisk kunskapssyn. Kvalitativ metod har använts och datainsamlingen har skett genom tio semistrukturerade intervjuer med mellanchefer i varierande branscher. Studien har ett induktivt synsätt i förhållande mellan teori och forskning och grundas i de två huvudsakliga teoretiska dimensionerna konversera och konceptualisera. Resultat & slutsats: Vi har identifierat sex teman vilka ger en bild av hur mellancheferna konstruerar förståelse bland medarbetarna. Temana identifierade under dimensionen konversera är: kontextskapare, verksamhetens nav och ständigt pågående interaktioner. Temana under dimensionen konceptualisera är: systematisk uppföljning, gemensam riktning och framtidsblickande. Slutsatsen är att mellancheferna genom dessa teman utövar meningsskapande aktiviteter vilka har till syfte att konstruera förståelse bland medarbetarna för organisationens styrning. Examensarbetets bidrag: Vår studie har kartlagt de bakomliggande processerna i hur mellanchefer förmedlar och skapar förståelse för organisationens styrning. Studien har bidragit till en djupare inblick i mellanchefens vitala arbete som förståelse- och meningsskapare inom organisationen. Vi ger både bidrag till de teoretiska ämnena verksamhetsstyrning och sensemakingteorin. Studien bidrar även till de praktiskt utövande mellancheferna i den mening att de kan ta tillvara på slutsatserna och applicera i sin vardag. Förslag till fortsatt forskning: Vi ser med fördel att vidare forskning utifrån våra resultat fokuserar på att undersöka skillnader i meningsskapande i förhållande till vilken nivå inom ledningssystemet som mellanchefen verkar. En ytterligare potentiell aspekt att forska vidare på är att undersöka hur effektiva metoderna som belysts i denna studie fungerar.
|
226 |
Informationsinsamling, skräddarsydda annonser och konsumtionsbeteende på Instagram -En kvalitativ undersökning gällande unga vuxnas meningsskapande ur ensvensk kontextLjungvall, Felicia, Ragnartz, Jenny January 2020 (has links)
Föreliggande studie har som syfte att undersöka unga vuxnas meningsskapande gällandepersonlig informationsinsamling, skräddarsydda annonser samt konsumtionsbeteende påInstagram i Sverige. För undersökningen har kvalitativa intervjuer tillämpats på ett urval av 8respondenter, 4 män samt 4 kvinnor. Studien består av tre områden: informationsinsamling,skräddarsydda annonser samt konsumtionsbeteende, som grundar sig i teorierna ochbegreppen: meningsskapande, attityder, ”attityder till annonser”, konsumtion,konsumtionssamhälle, övervakning, makt samt motstånd. Resultatet påvisar attrespondenterna, trots visad oro gällande integritetskränkning av personliga uppgifter, generelltbesitter attityder i form av acceptans och förståelse för informationsinsamlingen på Instagram.Respondenterna godkänner användarvillkoren vilket möjliggör skräddarsydda annonser. I ochmed detta godkännande anses maktrelationen utföras uppifrån och ner där Instagram besitterden övergripande makten. Respondenterna besitter positiva attityder gentemot skräddarsyddaannonser och anser att de är gynnsamma. Trots dessa positiva attityder medföljer inte alltid ettpositivt konsumtionsbeteende. Samtliga respondenter besitter negativa attityder till detkonsumtionssamhälle som råder idag. Trots detta har de kvinnliga respondenternaskonsumtionsbeteende ökat, medan de manliga har förblivit oförändrat. Studien utgör en bragrund för vidare forskning med ett bredare genusperspektiv för att undersöka skillnader isamtliga av studiens område. Då hade en kvantitativ metod kunnat tillämpas för att få framkonkreta data samt generalisera resultatet.
|
227 |
Ur kaos föds spelifiering : En autoetnografiskt studie över spelifieringens potentialer för bildundervisning på högstadiet. / Out of chaos gamification is born : An autoethnographic study of the potentials of gamification for art teaching in high school.Ekelund, Agnes January 2020 (has links)
Denna uppsats behandlar en studie om spelifieringens potentialer för bildundervisningen på högstadiet genom en autoentnografisk metod. Spelifiering, även känt som engelskans gamification är egentligen ett paraplybegrepp för olika typer av verktyg och metoder där man använder sig av “spelelement i icke-ordinära spelsammanhang.” Kärnan i spelifiering är att lyfta ut beståndsdelar från spel och implementera dem på andra verksamheter. I studien undersöks hur ett undervisningsinnehåll fungerar som bygger på spelifieringens grundidéer. Detta relateras till vilka didaktiska potentialer en sådan iscensatt bildundervisning har och vilka områden ur det centrala innehållet i bild som kan aktualiseras i ett sådant projekt. Tidigare forskning samt studiens bakgrund och dess centrala begrepp behandlar spelifiering, education game, motivation och flow, samt bildämnets meningsskapande. Studien utgår från sociokulturell teoribildning vilket innebär ett vetenskapligt perspektiv som studerar skillnader och likheter mellan verktygens/redskapens och tecknens användning i samhället. En företrädare för ett sådant perspektiv är bland andra Lev S. Vygotskij och innefattar begrepp som appropriering, mediering samt scaffolding. Resultatet visar att när elever arbetar med spelifiering ökar deras motivation och elever kan stöttas till att uppnå flow i bildskapandet.
|
228 |
Höga förväntningar och hög stöttning i den muntliga interaktionen i skolan : En kvalitativ studie om fem lärares arbete för att stötta och utmana eleverna i det muntliga berättandet i svenskämnet i årskurs 2 / High expectations and high support in verbal interactions in school : A qualitative study on five teachers work to support and challenge students in verbal interactions in Swedish language studies year 2Reuterwall, Lisette, Svedlund, Malin January 2020 (has links)
Syftet med föreliggande studie är att undersöka fem årskurs 2 lärares arbete med att stötta och utmana eleverna i det muntliga berättandet i svenskämnet. Studien är kvalitativ med stöd från Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt tidigare forskning. Resultatet visar att det finns en vilja hos informanterna att arbeta för att hålla en hög nivå av stöttning och utmaning i det muntliga berättandet i svenskämnet. Det framgår dock att det finns både möjligheter och svårigheter för att den höga nivån av stöttning och utmaning ska kunna uppnås. Det kräver noga genomtänkta tillvägagångssätt vid arbetet med muntligt berättande för att det muntliga berättandet ska skapa möjligheter framför svårigheter i svenskundervisningen. Slutsatsen blir att undervisningen för det muntliga berättandet behöver planeras in i svenskämnet och prioriteras lika högt som övriga delar i svenskämnet.
|
229 |
En herrgårdssägen genom serievägen : Gymnasieelevers meningsskapande av en klassiker och dess serieadaption i svenskundervisningenDahlin, Lisa January 2022 (has links)
Att förstå samband mellan text och bild kan förefalla allt viktigare i dagens digitaliserade samhälle där ungdomar ständigt exponeras för den visuella texttolkningen. Trots detta hör det till ovanligheterna att använda serieromaner där kombinationen mellan bild och text, som eleverna är vana vid, förekommer i klassrummet. Just detta gjorde det intressant för mig att undersöka just hur serieromanen läses av elever. Denna studie undersöker därmed hur elever skapara mening kring det lästa utifrån Selma Lagerlöfs En herrgårdssägen och dess serieadaption. Det empiriska materialet som ligger till grund för undersökningen är femton svar skrivna av gymnasieelever i årskurs 2 på ett yrkesförberedande program. Elevernas har vidare delats upp i två grupper varav den ena gruppen tilldelats originaltexten och den andra gruppen tilldelats serieromanen. Det empiriska underlaget analyseras sedan främst utifrån Judith Langers receptionsteori och Simon Wessbos positioner.
|
230 |
Ett digitalt meningsskapande : En kvalitativ undersökning av meningsskapande under digitala arbetsintroduktionerFroissart, Nathalie, Johnsson, Frida January 2022 (has links)
Under de senaste åren har organisationer, på grund av pandemin och kraven på att arbeta hemifrån, tvingats påskynda sin digitaliseringsprocess. Det har lett till att antalet digitala arbetsintroduktioner har ökat. En arbetsintroduktion är ett centralt moment för att den nyanställda ska komma in i företagskulturen och lära sig sina arbetsuppgifter. Den här studien undersöker vilka faktorer som är framträdande och påverkar den digitala introduktionen samt hur förståelsen av rollen ser ut utifrån en nyanställds perspektiv. Materialet som ligger till grund för studien består av semistrukturerade intervjuer med nyanställda kombinerat med tidigare forskning. Det insamlade intervjumaterialet har därefter transkriberats och tematiserats. Resultaten har sedan analyserats med hjälp av Weicks meningsskapandeteori. Studiens slutsatser visar att det inom en digital arbetsintroduktion är av vikt att det finns en möjlighet att, via de digitala verktygen, ställa frågor till kollegor och ta del av relevant information för att utföra sina arbetsuppgifter samt lära genom utförandet. Det har även visat sig vara viktigt för de nyanställda att det finns en acceptans för att föra öppen dialog på företaget. Slutligen visade även resultatet att det existerade en avsaknad av den fysiska kontakten, vilket påverkade arbetsintroduktionen. / During the past years organizations have been forced to speed up their digitalization process, due to the pandemic and the requirements to work from home. This has led to an increasing amount of digital onboarding processes. Onboarding is a central activity for new employees to embrace the business culture and learn their tasks at the job. This study aims to examine prominent and influential factors in a digital introduction and the understanding of the role through the perspective of a new employee. This thesis's underlying material is based on semi structured interviews with new employees. The material has been coded and categorized into themes, then analyzed with Weicks (1995) Sense Making-theory. The results show that it is essential that digital onboarding enables questions to be asked towards colleagues, through digital tools. It is also of importance to take part of relevant information to understand their work related tasks and learn through the execution. It has also shown to be essential for the new employees that there is an acceptance towards having an open dialogue in the organization. Finally, the result indicated that there existed a lack of physical contact, which affected the introduction.
|
Page generated in 0.0862 seconds