<p>Oavsett om man är lärare eller elev i dagens gymnasieskola innebär det ett ständigt integrerande med andra människor. I läroplanerna poängteras vikten av att det formas fungerande relationer mellan elev och lärare för att optimera elevens utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieelevers uppfattning av elev-lärare-relationen, med fokus på deltagarnas upplevelse av elev-lärare- relationen som begrepp, vad som kännetecknar en fungerande relation samt hur detta i sin tur påverkar studieresultatet. Deltagarantalet uppgick till fyra och valdes strategiskt efter undersökningens syfte. Studien har en kvalitativ ansats och med hjälp av en narrativ metod, i form av brevintervju, har empiri samlats in. Deltagarnas berättelser har bearbetats med hjälp av en narrativ analysmetod för att besvara de uppställda frågeställningarna. Resultatet visar att deltagarna upplever begreppet elev- lärare-relation som mångsidigt och att det innefattar fler olika områden, vilka inte enbart är knutna till skolan. En fungerande elev-lärare-relation kännetecknas av att läraren fungerar som en handledare och vän, denne ska stötta eleven samt vara engagerad i sitt arbete. Deltagarna upplever det som positivt för relationen då de får inflytande över sin skolgång, vilket i sin tur reducerar känslan av maktlöshet. Fortsättningsvis visar resultatet på att lärarens makt över eleverna uppfattas som något negativt då det ger till följd att relationen inte upplevs som jämställd. Vidare framgår det i berättelserna att deltagarna lägger stort ansvar på läraren i arbetet med att skapa och upprätthålla en fungerande elev-lärare-relation och väger sällan in sitt eget ansvar i sammanhanget. Gällande elev-lärare-relationens inverkan på studieresultatet framgår det att icke fungerande relationer mellan elev och lärare bland annat bidrar till en minskad motivation och försämrad psykisk hälsa hos eleven vilket i sin tur påverkar dennes studieresultat.</p>

Titel: Stat i världen – En studie av Islamiska staten i förhållande till begreppet stat  Kurs: Statsvetenskap C, Mittuniversitetet, vårterminen 2015 Författare: Zophie Lif Nyckelord: Statsvetenskap, Islamiska staten, stat, begreppsdefinition, kvalitativ metod Bakgrund Islamiska staten är en av flera islamistiska rörelser som på senare tid vunnit stora politiska och territoriella framgångar. Organisationen utmärker sig genom att göra anspråk på ett världsomspännande kalifat som ska omfatta hela världens muslimska befolkning.I västvärlden har Islamiska staten främst uppmärksammat för sitt extrema våld, medan de i Mellanöstern av många grupper uppfattas som möjliga makthavare. Syfte Uppsatsens syfte är undersöka om och i vilken utsträckning Islamiska staten teoretiskt kan definieras som en stat. Undersökningen har gjorts med utgångspunkt i frågeställningen "Om och i vilken utsträckning kan Islamiska staten i teoretisk mening definieras som en stat?" Metod Undersökningen är en kvalitativ textanalys, där Islamiska staten prövas mot begreppet stat såsom det definieras av Max Weber. Det empiriska materialet analyseras utifrån en kategorisering av Webers teori. Resultatet har visat att Islamiska staten delvis, om än inte fullt ut, uppfyller Webers kriterier för en stat. Slutsats Studien visar att Islamiska staten, helt eller delvis, uppfyller vissa av de preciserade kriterier som definierar en stat. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att Islamiska staten av idag inte i tillräcklig utsträckning uppfyller villkoren för en stat, men samtidigt att det inte går att utesluta att organisationen en dag kommer att uppnå det målet. / <p>2015-06-03</p>

Bakgrund: Demenssjukdom är en kronisk försämring av personens kognitiva funktioner och ökar till följd av den åldrande befolkningen. Det finns inget botemedel mot sjukdomen och sjuksköterskans omvårdnad är en betydande del för personens känsla av sammanhang. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes utifrån tolv kvalitativa artiklar. Resultat: Litteraturöversikten utformade två huvudteman: En känsla av förlust och En känsla av meningsfullhet. Personer med demenssjukdom upplever negativa känslor till följd av förluster av förmågor men med strategier och stöttning från sjukvården kan de leva ett meningsfullt liv trots sin sjukdom. Slutsats: Genom att få förståelse om de olika demenssjukdomarna och komplettera med personens subjektiva upplevelse av sin sjukdom kan sjuksköterskan bidra till en god och anpassad omvårdnad.

“Bortom” är en undersökning i hur idéer om det sublima kan skapa metoder för grafisk formgivning. Projektet är avgränsat till att handla om det sublima i naturen, som grund för att gestalta fenomen och deras känslomässiga påverkan genom grafisk formgivning. Arbetet kretsar kring en längtan efter nya sätt att formge som kan förmedla mer komplexa känslotillstånd.

<p>U ovom radu nam je cilj da pokažemo kako savremena filozofija jezika, u svojim pojavnim oblicima kroz različite segmente disciplina poput hermeneutike, fenomenologije, poststrukturalizma kao dekonstrukcije i postmoderne teorije, kao i tzv. analitičke filozofije, otvara prilike za kristalisanje jednog krajnje potentnog metoda naracije. Operativna logika navedene priče o narativnom metodu je takva da se područje njene primene istovremeno događa na nivou narativa koje smo prepoznali kao konstitutivne i odlučujuće za s&acirc;mo uočavanje narativnog metoda &ndash; upravo pobrojane discipline za koje smatramo da najlak&scaron;e pokazuju čistu narativnost svakog jezičkog izraza &ndash; a konsekventno tome i na nivou samog metoda naracije. Drugim rečima, navedeni metod ne podrazumeva i ne zahteva meta-poziciju, već načelno dovodi u pitanje samu validnost takve tačke. On mora insistirati na paralelnoj samoprimeni, upravo jer cilja na dalekosežnost i &scaron;iroku obuhvatnost svog implementiranja.<br />Jedna od osnovnih teza ovog rada je da se strujanja savremene filozofije jezika mogu najodlučnije približiti jeziku i pokazati ga u njegovom autentičnom obliku, naime, kao čisto mno&scaron;tvo (kontingentnih) priča. Kao vid tog razotkrivanja prepoznat je narativni metod. U čitavom polju filozofije jezika, implicitno, eksplicitno, ili pak samo fragmentarno, uviđa se moguće ishodi&scaron;te narativnog metoda &ndash; tačnije, otvaraju se prilike za ocrtavanje njegovih kontura. Uočavanje prisustva narativnog metoda, a ujedno i polja delovanja, pruža &scaron;ansu da on bude povratno primenjen upravo na filozofiju jezika, koju smo apostrofirali kao polazi&scaron;nu tačku. Ispostaviće se da to polazi&scaron;te nije ekskluzivno i jedino moguće, ali će se prikazati unutra&scaron;nji razlozi za takav pristup. Oni leže prvenstveno u uverenju da je pomenuti put najkonkretniji za &scaron;to ispravnije profilisanje narativnog metoda. Smatramo da je to najpre ostvarivo kroz ukr&scaron;tanje priče narativnog metoda i ne&scaron;to &scaron;ireg određenja područja (filozofije) jezika, koje se fundamentalno razumeva nikako drugačije do kao mno&scaron;tvo priča. Putem njih smo u stanju najjednostavnije da prodremo i dopustimo jeziku da na povr&scaron;inu izvede svojevrsnu metodologiju. Ukratko, iz oblasti filozofije jezika i njenog bliskog susedstva je najlak&scaron;e uočiti kako jezik dopu&scaron;ta da se metod naracije oblikuje. Ta kretanja idu u svim pravcima: dinamika lateralnog, kružnog, horizontalnog ili vertikalnog hoda, u kombinaciji sa raznolikim poimanjima temporalno-prostornih struktura, omogućiće plodotvorniji odnos prema datim pripovestima. Svaki korak unazad se istovremeno može tumačiti i kao prodor, kojim se, pak, ne zahteva nužno<br />novus, ali se dopu&scaron;ta da se on iskristali&scaron;e ako je to potrebno. Mi to prodiranje svakako možemo razumevati iz vizure naizgled obe&scaron;ča&scaron;ćenog i ukaljanog termina progresa, ali vi&scaron;e bez bojazni da tim gestom ostajemo zarobljeni unutar nekih od tradicionalnih rasprava i njihovih aporetika. Pokazaće se da je moguće napraviti odlučan iskorak u odnosu na te probleme, pritom ih ne ignori&scaron;ući, već misleći i na njihovom tragu.<br />Rad će imati svoj epicentar, koji se raspr&scaron;uje na početak i kraj, razliva svoj diskurzivni delokrug iz jedne, možemo slobodno reći neuhvatljive centralne mrlje, na skicirane delove. Ona bi trebalo da bude dovoljno potentna da pruži potpunu čitljivost tim odeljcima. O tačnoj lokaciji te centralne mrlje ne bi trebalo donositi preuranjene odluke.</p>

Bakgrund: Klagomål är en indikator på kvaliteten och säkerheten på hälso- och sjukvården. Klagomål som inkommer till patientnämnderna ökar och 26 procent av dessa är riktade mot primärvården. Klagomål riktade mot sjuksköterskor handlar om deras icke-vårdande attityder. Teoretisk referensram: Lidande är en del av människans liv. Det finns lidande som inte kan elimineras och sedan finns det onödigt lidande. Vårdlidande är ett exempel på onödigt lidande. Vårdlidande är lidande kopplat till vårdsituationen. Vårdlidande är inte fullständigt klarlagt och ämnet behöver studeras vidare. Syfte: Syftet var att utforska och beskriva orsaker till patientnämndsärenden från kategorin ”kommunikation”. Metod: Kvalitativ design med induktivt förhållningssätt. Patientnämndsärenden inrapporterade av både patienter och närstående som gällde den offentliga primärvården (n=71), vilka av patientnämndens handläggare hade sammanfattats och sorterats in under kategorin ”kommunikation” bearbetades med innehållsanalys. Resultat: Orsakerna till klagomålen delades in i fem kategorier. Dessa kategorier var: ”att vara avvisad”, ”att vara obekräftad”, ”att vara oviss”, ”att vara eller inte vara ansvarig” samt ”att uppleva felaktigheter”. Slutsats: Klagomål på den offentliga primärvården handlade om brister i hälso- och sjukvårdspersonalens vårdande. Vårdpersonalen behöver hänvisa istället för att avvisa patienter och närstående. Dessutom behöver vårdpersonalen bli bättre på att lyssna och undvika att ifrågasätta. Patienter och närstående är beroende av vårdpersonalens befogenheter och vill vara delaktiga i vården. Patienter och närstående vill få vård på ett respektfullt sätt och vill inte känna sig osäkra.

The aim of this diploma thesis was to develop a systematic procedure for the development of HPLC methods using the design of experiments. The system was developed based on the development of three HPLC methods for the determination of the purity of active substances using the design of experiments approach. The HPLC method for determining the purity of esomeprazole was selected to develop the systematic process for the development of HPLC methods by statistical approach. Experimental space was explored to find more suitable separation conditions. The second method used to develop the systematic procedure was the method for determining the purity of bisoprolol. This method was converted to a column of smaller size and the composition of the aqueous part of mobile phase was modified compared with the original pharmacopoeial method. Experimental space was explored to find more suitable separation conditions using the design of experiments. Last the method for determining the purity of risperidone was chosen. The composition of the aqueous part of mobile phase was changed in contrast to the original pharmacopoeial method. Experimental space was explored to find more suitable separation conditions using the design of experiments. For all studied HPLC methods, the values of the monitored chromatographic...

Syftet med studien var att kartlägga universitetsstudenter uppfattningar och upplevelser kring delaktighet och inflytande i sin utbildning. Metoden som användes var kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer som analyserades genom tematisk analys. Urvalet bestod av fyra deltagare på Karlstads universitet och valdes ut genom bekvämlighetsurval. Slutsatsen som kunde dras av resultatet var att det finns en mängd faktorer som sammanfattar studenters syn och erfarenheter av delaktighet och inflytande inom utbildning. De viktigaste punkterna bland dessa är möjligheten att aktivt visa delaktighet i den direkta undervisningen, att visa missnöje genom att ta kontakt med kursansvariga eller andra utomstående parter, samt att Coronapandemin har påverkat möjligheterna för delaktighet och inflytande. / The purpose of the study was to examine university students views and experiences on participation and influence in their education. The method that was chosen was qualitative method in the form of semi-structured interviews which was analyzed with thematic analysis. The sample consisted of four participants from Karlstad University and was chosen through convenience sampling. The conclusion that could be drawn was that there is a large variety of factors that implicate students views and experiences of participation and influence in education. The most important of these are the opportunity to actively show involvement in the direct education, to show dissatisfaction by contacting course coordinators or other external parties, and lastly that the Corona pandemic has affected the opportunities for participation and influence.

I och med att det finns olika elever med olika behov behöver läraren använda sig av olika undervisningsmetoder, så kallad individanpassad undervisning. Ett möjligt tillvägagångssätt för att kunna hitta metoder som fungerar bra eller mindre bra i lärandet enligt denna studieär att lyssna på elevernas upplevelser i matematiklärandet. Syftet med denna studie är att analysera hur eleverna i årskurs 9 på en högstadieskola upplever sitt lärande i matematik och hur de blir motiverade till att fortsätta lära sig. I studien undersöker jag vad eleverna tycker om olika inlärningssätt samt hur läraren ska agera om en metod fungerar bra eller mindre bra för eleverna. Denna kvalitativa studie har med hjälp av semistrukturerade frågeställningar till olika elevgrupper visat att eleverna upplever matematiklärandet på olika sätt beroende på vilken kunskapsnivå de har i ämnet. Utifrån elevernas upplevelser har studien visat vilkeneller vilka metoder som fungerar bra för vilken eller vilka elevgrupper och varför. Det har funnits lågpresterande elever, elever som har godkänt i ämnet och sista gruppen med elever som behöver utmanas på lektionerna. Eleverna har intervjuats i respektive grupp. Enligt elevernas svar på intervjuerna har studien också visat att det oftast finns yttre motivationer,exempelvis betyget som motiverar eleverna till att lära sig matematik. Eleverna har påpekat olika inlärningsmetoder som fungerar bra i lärandet, bland annat betydelsen av grupparbeteunder lektionerna. Grupptrycket som kan ha påverkat elevernas svar på intervjuerna hade jag inte tagit hänsyn till innan jag valde fokusgrupp som metod för intervjuerna.

Syftet med denna kvalitativa studie är att identifiera några förskollärares olika perspektiv på undervisning i förskolan och ställa dessa i relation till varandra och tidigare forskning. Studien fokuserar på undervisning ur ett verksamhetsperspektiv, dvs hur begreppet undervisning uttrycks i text av förskollärarna. Genom dokumentanalys av förskolornas utvärderingar identifieras olika perspektiv på undervisning och delas in i fyra olika teman; faktabaserad undervisningsprincip, normerande undervisningsprincip, pluralistisk undervisningsprincip samt lekresponsiv undervisningsprincip.  Tidigare forskning framhåller förskollärarnas kompetens som avgörande för kvaliteten på undervisningen och lyfter olika strategier som förskollärarna använder för att bedriva undervisning i förskolan. Resultatet i denna studie visar att förskollärarna ger uttryck för att faktainlärning förekommer även om det rådande perspektivet bygger på att fakta och fantasi vävs samman när barnen ges tillgång till olika språk och uttryckssätt genom användandet av olika medier. Undervisningen i medverkande förskolor beskrivs både som spontan och planerad och leken har en central roll i undervisningen, vilket är i linje med tidigare forskning.  I de analyserade texterna beskriver förskollärarna undervisning inom flertalet målområden i förskolans läroplan (Lpfö 18) och uttrycker att de iscensätter lärmiljöer där barnen ges möjlighet att erfara olika begrepp och fenomen. Det går i förskollärarnas texter att utläsa valda målområden och barnens lärande kopplade till dessa. Målområden som berörs är normer och värden i vilket sociala samspelsregler och demokratiarbete ingår, matematik, språk och kommunikation med hjälp av olika uttryckssätt samt naturvetenskap.