Uppsatsen ämnar undersöka hur gymnasielärare med ämneskombinationen svenska/engelska ser på användandet av dramapedagogik som metod i sina ämnen. Uppsatsen bygger på intervjusvar från åtta kvalitativa intervjuer gjorda med svensk/engelsklärare på två olika gymnasieskolor i Kalmar under våren 2008. Resultatet visar att många lärare är positiva till dramapedagogik men att det är få som använder det i en större utsträckning. Skälen att inte använda drama är enligt de intervjuade framförallt okunskap, tidsbrist samt organisatoriska svårigheter.

No description available.

The thesis aims to increase our understanding about parents reasoning about the elementary school choice by studying which factors parents perceive as important during the decision making process and also by giving meaning to Pierre Bourdieu’s concept of capital through the parents perspective. The empirical material comes from seven BNIM-interviews made with parents, which has been analyzed according to the thematic field analysis. The results show that the parents are not especially concerned about making an active school choice. Stability, closeness, friends, rumors, development and adaptability to the reality are the factors that are perceived as the most important in the decision making process. The school choice has a limited meaning as an investment in social capital, from Bourdieu’s perspective. The cultural capital has a somewhat more prominent meaning for the school choice, but the parents’ seems to mainly use the school choice as a reproduction strategy.

This study was created to contribute to the research field of studies about Media and Communication. The study analyses swedish footboll fans motives, gratifications and participating culture on social media.The purpose of the study was to examine and create understanding about what motivates and gratify footboll fans to participate on social media. This was examined through a quantitative survey that was answered by swedish football fans. The study was created from using the theory uses and gratifications and earlier research in the area. McQuail, Joinson, Papacharissi and Rubin are the main reserachers contributing to the study. Conclusions that were made indicate that despite latest reserach, that indicates on a growing interaction and two-way communication, this study reveals that fan cultures main focus, motives and gratifications to participate are informational and one-way directed.

Ungdomars liv präglas idag allt mer av datorer där datorn används flitigt både hemma och i skolan. Vår studie belyser gymnasieungdomars vanor kring datoranvändning och hur vanorna skiljer sig åt mellan elevers olika uppsättningar av habitus.     Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med en induktiv-deduktiv metod. Varför vi valde den metoden grundar sig i att det inte sedan tidigare existerar några teorier inom området som uppsatsen kan verifiera eller förkasta samt att studiens resultat tolkades utifrån Bourdieus teorier om habitus och kapital.    Datamaterialet samlades in genom fjorton stycken semi-strukturerade intervjuer vid två olika gymnasieprogram som präglas av olika mängd utbildningskapital. Respondenternas svar bearbetades genom teman som skapades för att finna likheter och skillnader för gymnasieprogrammen samt att hitta kulturella gemensamma särdrag.     Undersökningen ger en varierande bild av de konsekvenser som datoranvändningen kan orsaka.

Uppsatsen syftar till att analysera hur försvarsmakten omhändertar krigsvetenskapens variabler för ledning –teknik, människa och metod– i dess tre nivåer; den militärstrategiska, den operativa samt den taktiska.Metoden som används utgörs av en kvalitativ metod som analyserar försvarsmaktens inriktande och styrande dokumentation.Resultatet visar att försvarsmakten till stor del omhändertar krigsvetenskapens teorier om ledningssystem.Det finns idag en otydlighet hur begreppet ledning omhändertas av försvarsmakten. Från att historiskt varit en egenskap hos en befälhavare har ledning i nutid utvecklats till något som har karaktäriserats till att utgöra ett system där människor möter metoder och teknik med syfte att skapa en planerad samordning av en given verksamhet med givna komponenter i en mer eller mindre känd kontext. Ledning inom försvarsmakten definieras olika beroende på vilket reglemente, doktrin eller anvisning som behandlar området.Forskningsmässigt är ämnesområdet är relativt nytt, även om företeelsen ledning troligvis har funnits så länge som människan har ägnat sig åt strid och krigskonst. Genom systematisering, vetenskapligt intresse och inte minst en teknisk utveckling, har behovet av att studera krigets ledning ökat för att kunna behålla och utveckla krigföringsförmåga.

No description available.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2005. / Härtill 4 uppsatser.

<p>Uppsatsen ämnar undersöka hur gymnasielärare med ämneskombinationen svenska/engelska ser på användandet av dramapedagogik som metod i sina ämnen. Uppsatsen bygger på intervjusvar från åtta kvalitativa intervjuer gjorda med svensk/engelsklärare på två olika gymnasieskolor i Kalmar under våren 2008. Resultatet visar att många lärare är positiva till dramapedagogik men att det är få som använder det i en större utsträckning. Skälen att inte använda drama är enligt de intervjuade framförallt okunskap, tidsbrist samt organisatoriska svårigheter.</p>

Bakgrund: Anorexia nervosa är ett växande folkhälsoproblem som främst drabbar kvinnor. Anorexia nervosa kännetecknas av viktnedgång, rädsla för viktuppgång och en förvrängd självbild. Trots ökad forskning inom området är kunskapen begränsad om hur patienterna upplever att leva med sjukdomen. Sjuksköterskan behöver ha patientens livsvärld som utgångspunkt för att kunna ge en bra och säker vård. Sjuksköterskan har därför en betydande roll i omvårdnaden och behandlingen av denna patientgrupp. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med anorexia nervosa. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie baserad på självbiografier. Datainsamlingen utgick från syftet och studiens inklusions- och exklusionskriterier för att söka efter självbiografier. Analysprocessen genomfördes med en manifest innehållsanalys. Resultat: Kvinnors upplevelser av att leva med anorexia presenterades i nio underkategorier och tre kategorier. De tre kategorierna som framkom var upplevelsen av lidande, upplevelsen av inre kamp och betydelsefulla relationer. Slutsats: Det som visade sig tydligast var att anorexia nervosa präglades av lidande samt ”glimtar” av välbefinnande. Studiens resultat kan bidra till ny kunskap och är en hjälp för sjuksköterskor att få en förståelse för att kunna bemöta dessa patienter i vården.