När en verksamhet bestämmer sig för att införskaffa ett nytt datorsystem kan de välja mellan att egenutveckla ett skräddarsytt system eller köpa ett färdigt standardsystem. Det blir idag allt vanligare att en verksamhet väljer att köpa ett standardsystem. Den stora fördelen med standardsystem är att det är billigare än att egenutveckla ett system. Det finns flera olika metoder som är framtagna för att underlätta arbetet med att välja rätt standardsystem. Det är inte ovanligt att en del verksamheter inte använder sig av en vedertagen metod vid val av standardsystem. Att ett företag inte arbetar efter en vedertagen metod behöver inte betyda att de inte arbetar metodiskt och strukturerat. För att ett arbete skall vara metodiskt måste verksamheten först analysera vilka behov av ett nytt system som finns. De skall därefter ta fram vilka krav standardsystemet måste kunna uppfylla. Efter detta kan verksamheten välja vilket system som skall köpas. Jag har i mitt arbete undersökt hur ett antal företag tycker att de har lyckats vid införandet av ett standardsystem. Jag har även studerat hur företagen har arbetat vid anskaffning av systemet. Jag har sedan i mitt arbete undersökt om det finns något samband mellan hur strukturerat och metodiskt företagen har arbetat och det resultat som arbetet gett. Informationen till arbetet har jag fått genom att intervjua ett antal företag och genom att studera dokument. I mitt arbete har jag kommit fram till att det kanske inte är nödvändigt arbeta metodiskt vid införandet av ett standardsystem för att få ett lyckat resultat. Jag tror ändå att jag kan påstå att ett metodiskt arbetssätt klart ökar chansen för ett lyckat resultat.

Syftet med arbetet är att identifiera svårigheter med att argumentera för den agila projektmetodiken till en beställare. Arbetet har även till syfte att ge rekommendationer på hur en organisation kan stärka sin argumentation för den agila metoden ut mot beställaren. För att uppnå arbetets syfte har den kvalitativ forskningsintervju och en litteraturgenomgång tillämpats. Resultatet visade att svårigheterna är att alla yrkesroller internt inom organisationen inte har en och samma definition över vad den agila metoden innebär. Den nuvarande agila modellen ansågs också av flertalet respondenter inte vara tillräckligt utarbetad. Det behövs utbildning, engagemang och en skräddarsydd prissättningsmodell som är anpassad efter den agila metoden för att stärka argumentationen om val av den agila projektmetodiken.

Problematiken för anskaffning av standardsystem inom en verksamhet kan bli omfattande, särskilt ifall företaget tar förhastade beslut, och därmed blir anskaffningen en belastning istället för tvärtom. Metodutvecklingen för anskaffningen av standardsystem är ett område som inte är utforskat i stor utsträckning. Idag finns det en generell metod som används vid anskaffning av standardsystem. Metoden kallas för SIV-metod (Standardsystem i verksamheter) och har utvecklats av bl.a. Anders G. Nilsson i samband med ett projekt som drevs inom institutet V i Stockholm i början av 1990-talet. SIV-metoden har inte utvecklats färdigt och behöver därför prövas i fler praktiska fall. Syftet med denna uppsats är ta fram metoden och pröva den i praktiken för att se hur pass användbar den är. Vi har arbetat med företaget Koneo i Växjö som är ett IT - relaterat företag och har varit i behov av att anskaffa ett standardsystem som i deras fall handlade om ett kundvårdssystem, CRM (Customer Relationship Management). I vår studie har vi tillämpat SIV-metoden för att se hur användbar den är i praktiken. Efter genomgånget projekt kan vi konstatera att metoden är användbar i den mening att den ger vägledning och tar vara på de grund delar som ingår i processen vid anskaffning av standardsystem. / The problems that occur when obtaining or realising Standardsytem within an organisation, can be exhaustive if the enterprise rushes to a desicion. Furthermore, this practical application could be a burden instead of an opportunity. The method for obtaining realising a standardsystem is an area that has not been studied to any greater extents. In the present, the SIV-method (SIV: Standardsystem in business) is a general method used in the relization of a standardsystem. The SIV-method has been developed by amongst others, Anders G. Nilsson, in a project assigned by the V institute in Stockholm, Sweden. The reason for this thesis is that the SIV-method is not considered complete and therefore we will attempt to investigate this in a practical case. The purpose of this thesis is to test the Siv-method in an organisations process for acquiring a standardsystem. This research is co-operated in with the enterprise of Koneo. That is in need of a standardsytem that concerns and operates the intergration of a Customer Relation Managment system, CRM- system. After accomplishing our project we can establish that SIV-method is useful, by means of that it takes into consideration main parts of the process when obtaining a standardsystem.

No description available.

Andelen äldre i samhället ökar. Med åldrandet följer nedsatt fysisk förmåga, förändrade socialt nätverk och ökad sjukdomsförekomst vilket kan påverka hälsan. Hälsa som en subjektiv upplevelse utgörs av flera dimensioner av välbefinnande där livstillfredsställelse är en dem. Syftet med studien var att beskriva självskattad hälsa, livstillfredsställelse och dess förändring över tid, samt livsgnista hos personer över 80 år. Metoden som användes var en longitudinell skattning av upplevd hälsa samt livsgnista år 1999 och 2017 hos 10 personer över 80 år. Semistrukturerade intervjuer med samma 10 personer genomfördes avseende deras upplevelse av livstillfredsställelse idag samt för 20 år sedan Resultatet visade att livsgnistan hos de flesta av deltagarna var hög. Självskattad hälsa hade sjunkit sedan 1999 för flertalet, ingen av deltagarna skattade sin hälsa som förbättrad men inte heller skattade någon sin hälsa som dålig. Tre av deltagarna skattade sin hälsa som mycket bra. Intervjuerna resulterade i beskrivningar av livstillfredsställelse idag och för 20 år sedan där tre kategorier i vardera tidsaspekten identifierades. Livstillfredsställelse idag utgjordes av kategorierna: acceptans för hur livet är idag, mening med tillvaron och konsekvenser av åldrandet.  Livstillfredsställelse för 20 år sedan utgjordes av kategorierna: livet gick sin gilla gång, saker som berikade livet samt hälsa och sammanhang. Slutsatser som kan dras av denna studie är att de äldre upplever livstillfredsställelse och hög livsgnista. Det finns en tendens att högre skattad hälsa är kopplat till högre livsgnista. Skattad hälsa samt faktorer som bidrar till livstillfredsställelse förändras över tid i samband åldrande. Det finns förutsättningar för de äldre att uppleva hög nivå av livstillfredsställelse trots de konsekvenser som åldrandet kan ha på hälsan. Det är av vikt för distriktssköterskor att bedöma äldre personers subjektiva hälsa. Detta för att kunna planera vårdinsatser på ett sätt som ger de bästa förutsättningarna för denna aspekt av hälsa samt en personcentrering av vården.

Telefonrådgivning är ett stort område inom hälso- och sjukvård. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att kommunicera via telefonrådgivning inom primärvården. Studien har en kvalitativ forskningsmetod där datainsamling gjordes genom individuella, semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor som arbetar med telefonrådgivning på två hälsocentraler i norra Sverige. Intervjuerna analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultatet presenteras i tre kategorier: Faktorer som kan försvåra kommunikationen, Ett gott bemötande skapar förutsättningar för en god kommunikation och En tillitsfull och god relation bidrar till positiva följder. Resultatet visar att en god kommunikation bidrar till ökad förståelse mellan distriktssköterskor och patienter, vilket i sin tur bidrar till att patienten känner trygghet och förtroende och litar på distriktssköterskans bedömning. Distriktssköterskan måste vara en aktiv lyssnare och ställa de rätta frågorna samt visa kunskap och vänlighet för att få en bra relation med patienten. Studien visar att en bra kommunikation med patienterna utgör grunden för ett bra samtal och leder till en bättre bedömning. Slutsatsen är att en bra kommunikation kan bidra till att fler patienter får rätt bedömning och vård.

Inledning: Psykisk ohälsa hos ungdomar ökar och många faktorer påverkar ökningen. De viktigaste faktorerna är skolan, sociala medier och förändrad familjebild. Det är viktigt med tidig upptäckt av psykisk ohälsa och skolsköterskor har därför en central roll i detta arbete. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av psykisk ohälsa hos ungdomar. Design: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Metod: Studien grundar sig på semistrukturerade intervjuer med åtta skolsköterskor i Västerbottens län. Intervjudata analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Psykisk ohälsa beskrevs i varierande termer men skolsköterskorna upplevde att det istället borde fokuseras på begreppet psykisk hälsa. Tänkbara faktorer till ökad psykisk ohälsa var skolan, sociala medier och samband med en förändrad familjesituation. Skolsköterskorna erfor att genom att vara tillgängliga och ha en god relation med ungdomarna gavs möjligheter att arbeta mot psykisk ohälsa. Skolsköterskorna upplevde begränsade resurser men genom öppen mottagning hade ungdomarna möjligheter att komma med sina problem. Slutsats: Studien visar att mer forskning behövs kring faktorer som kan påvisa varför psykisk ohälsa ökar. Skolsköterskan är en central person i detta arbete men det finns inte samstämmig evidens kring vilka arbetssätt som ger störst effekt.

Elever befinner sig dagligen i grupperingar, i grupperna blir eleverna granskade och möjligheten finns att bli accepterade eller uteslutna.  Syftet med studien var därför att skapa kunskap om vilka bakomliggande faktorer det finns avseende elevgrupperingar på fritidshem. De forskningsfrågor som inriktades var: Hur beskriver fritidslärarna vad som skapar elevgrupperingar på fritidshemmet? Hur beskriver fritidslärarna att de arbetar med att motverka elevgrupperingar? Hur beskriver fritidslärarna att de arbetar med att medverka till elevgrupperingar? Studien tog sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där vi tog stöd i de centrala begreppen appropriering och mediering. Studien utgick från en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer användes.   Genom intervjuerna framkom att gemensamma intressen, kompisar, popularitet och kultur var de framträdande faktorerna avseende elevgrupperingar på fritidshem. Relationsskapande var en tydlig kärna angående hur fritidslärarna motverkar till elevgrupperingar. Fritidslärarna belyste även att utveckla verksamheten genom intressegrupper som centralt i att medverka till elevgrupperingar.

No description available.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka språkundervisningen av flerspråkiga barn i förskolan. Den metodologiska utgångspunkten för intervjuerna var att fenomenografiskt undersöka förskollärarnas uppfattning av sina didaktiska val. Observationerna uppmärksammade delar av förskolans fysiska miljö. Empirin analyserades utifrån didaktisk teoribildning och undervisningsstrategier. Materialet presenterades i två delstudier där den ena undersökte förskollärares uppfattning av sina didaktiska val i svenskundervisningen för flerspråkiga barn, medan den andra undersökte förskollärares uppfattning av sina didaktiska val i nyttjandet av det vidgade textbegreppet i förskolans fysiska miljö i relation till flerspråkiga barn. De huvudsakliga resultaten var att förskollärarna inte använder specifika metoder eller material riktade mot flerspråkiga barn, men att de anpassade undervisningen utifrån barnens kompetenser i det svenska språket. Det kunde handla om att välja enklare barnlitteratur och att läsa i mindre grupper. Förskollärarna ansåg att barnen genom språkundervisning förbereddes inför skolan och att bli en samhällsmedborgare. Barnlitteratur på andra språk än svenska saknades fysiskt, men detta verkade delvis kompenseras av digital litteratur.