No description available.

Jag utgår från mitt minne av en plats för att se vad som händer när jag skapar en ny plats. Var hamnar jag med detta, när jag inte utgår från de vanliga utgångspunkterna inom inredningsarkitektur så som funktion, behov och efterfrågan. Finns det andra värden som vi bortser ifrån, som vi som människor behöver? Jag formger landskap som väller in i både stadsrummet och de offentliga rummen för att omprogrammera platser som är i desperat behov av något nytt - andra värden än effektivisiering och funktionalisering. Ur minnet växer något nytt fram, en ny plats gror.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilka faktorer som motiverar individer till att arbeta utan någon monetär ersättning, alltså ideellt. Frågeställningarna i studien är följande: “vilka faktorer motiverar individer till att arbeta ideellt inom idrottsorganisationer?” samt “påverkar en individs uppväxt viljan att delta i ideell verksamhet?”  Populationen i studien är människor som arbetar ideellt inom idrottsorganisationer. De teorier som används i studien är Herzbergs tvåfaktormodell, Maslows behovshierarki, teorier om inre och yttre motivation samt tidigare studier om det ideella arbetets betydelse. För att svara på frågeställningarna så har en kvalitativ metod använts med intervjuer som datainsamlingsteknik. Intervjuerna var halvstrukturerade.  Studiens resultat pekar på att det som motiverar individerna i studien till att arbeta ideellt var att det ideella arbetet bidrar med en möjlighet till att få slappna av från vardagen. Familjen var också en central motivation för flera av respondenterna, vilket innebär att de var med i organisationen då de hade barn som var verksamma i föreningen. En annan faktor som var motiverande för deltagarna i studien var känslan av samhörighet och de sociala kontakter som bildas tack vare det ideella arbetet. Respondenterna upplevde också att uppskattningen de fick tack vare arbetet de gjorde var motiverande.   Nyckelord: kvalitativ metod, ideellt arbete, intervjuer, motivation

On the 25th of May 2018, the new General Data Protection Regulation (GDPR) came into effect. Since that date, the GDPR applies directly as law in each of the European member states. The regulation will constitute substantial changes for data controllers who process personal data within their businesses, first and foremost because of the introduction of new material rules coming from the new accountability principle in article 5.2 GDPR. The accountability principle, explained briefly, sets out an obligation for the controller to be responsible for and be able to demonstrate compliance with the GDPR. The risk-based approach has been introduced to the GDPR to make the rules and principles of data protection law 'work better'. To accomplice this, the applicability of the GDPR provisions is now dependent on the risks that may occur from the processing of personal data, making the legal requirements of the controller scalable and proportionate. The aim of this thesis is to examine what the risk-based approach can add to achieve stronger data protection within the EU. For that purpose, the thesis initially studies the structure of the GDPR as well as the data protection principles. The thesis then looks at the basics of the risk-based approach and how the notion of risk has changed since the previous Data Protection Directive. The author then proceeds to an analysis of one of the new material provisions originating from the accountability principle: The obligation to carry out a Data Protection Impact Assessment (DPIA) for high risk processing. By analysing the obligation to carry out DPIA:s, the practical difficulties that can arise when applying the rules based on the notion of risk, is exposed. The findings suggest that the risk-based approach alone is not enough, but together with the empowering of each individual, the GDPR is likely to provide a stronger protection of personal data than the Data Protection Directive. / Den 25 maj 2018 trädde den nya dataskyddsförordningen (GDPR) i kraft och gäller sedan ikraftträdelsedagen direkt som lag i samtliga EU-medlemsländer. Förordningen kommer att innebära stora förändringar för de aktörer som behandlar personuppgifter. Framför allt på grund av de nya materiella regler som introduceras på grund av den nya principen om ansvarsskyldighet som stadgas i artikel 5.2 GDPR. Principen om ansvarsskyldighet innebär i korthet att den personuppgiftsansvarige är skyldig att ansvara för och kunna visa att förordningen efterlevs. Den riskbaserade metoden har introducerats för att GDPR:s regler och principer ska fungera bättre. Detta ska åstadkommas genom att göra tillämpligheten av dessa regler beroende av de risker som personuppgiftsbehandlingen innebär. På så sätt blir de legala skyldigheterna som den personuppgiftsansvarige träffas av skalbara och proportionerliga i förhållande till behandlingen. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka vad den riskbaserade kan addera till ändamålet att skapa ett starkare dataskydd inom EU. För att göra detta undersöks inledningsvis GDPR:s struktur och de grundläggande dataskyddsprinciperna. Därefter undersöks vad den riskbaserade metoden innebär samt hur innebörden av risk har ändrats sedan dataskyddsdirektivet. I uppsatsen analyseras särskilt skyldigheten att utföra konsekvensbedömningar. Fördjupningen kring denna skyldighet syftar till att visa på de praktiska svårigheter som kan uppstå vid tillämningen av de materiella regler som bygger på risk. Författaren kommer slutligen fram till att den riskbaserade metoden ensamt inte är tillräcklig för att uppnå ett starkare dataskydd. Men tillsammans med individernas ökade kontroll över sina uppgifter kommer GDPR sannolikt att leda till ett starkare skydd för personuppgifter jämfört med dataskyddsdirektivet.

I dagens samhälle spelar matematikundervisningen en stor roll och elever ska få använda olika metoder och strategier för beräkningar i matematik. Undervisning ska bidra till att ge elever kunskaper att själva kunna välja vilken metod eller strategi som ska användas. Subtraktion kan tolkas som ett räknesätt som är svårt för lärare att förklara och visa för elever. Subtraktion är ett mer komplicerat räknesätt än vad addition är, däremot finns det ett flertal metoder och strategier som kan användas vid subtraktionsuppgifter. Syftet med litteraturstudien är att se vad forskning visar gällande hur undervisning i subtraktion för elever i fem till tolv års ålder kan bedrivas och genomföras.   Den vetenskapliga litteratur som ligger till grund för litteraturstudien har tagits fram via systematiska och manuella sökningar och sökningarna har grundat sig i syfte och frågeställningar. Resultat visar att konkret material gynnar elevers förståelse för subtraktion och det abstrakta tänkandet, men introduktion om hur materialet ska användas krävs. Elever får fördjupad förståelse för hur de ska använda en strategi eller metod vid subtraktionsberäkningar ifall den blir tydligt introducerad. Resultat visar även att helgruppssamtal ökar elevers förståelse för subtraktion. Fortsatt forskning skulle vara att se hur digitala verktygs påverkar elevers förståelse och kunskaper kring subtraktion.

Det finns tillfällen då kliniskt uppmätta blodtryck inte återger patientens allmänna blodtryckssituation och kardiovaskulära belastning, vid dessa tillfällen är det möjligt att låta patienten genomgå noninvasiv blodtrycksmätning under till exempel ett dygn. Reproducerbarheten för denna metod har visat sig vara överlägsen blodtrycksmätningen som utförs på klinik. Syftet med denna studie var att undersöka metodens reproducerbarhet genom att se om det fanns någon systematisk skillnad i resultatet första gången undersökningen jämförs med andra gången, samt om det fanns någon systematisk skillnad mellan en helgdag och en vardag. 20 stycken försökspersoner genomförde två stycken randomiserade ambulatoriska blodtrycksmätningar, en på en vardag och en på en helgdag. Resultatet visar en god överensstämmelse mellan 24 timmars blodtrycksmätning utfört vid två olika tillfällen. Diastoliskt blodtryck under en helgdag är sannolikt lägre än under en vardag. En eventuell skillnad i blodtryck mellan det första och andra mättillfället är dock så liten att den ej kan påvisas i denna studie, detta gäller även eventuell skillnad i systoliskt blodtryck mellan en vardag och en helgdag.

Studien har som syfte att utveckla en teoretisk modell som ska bidra till en identifiering avekonomiska förluster i form av stopptid, samt finna förbättringsåtgärder åt de identifieradeproblemorsakerna. En modell utvecklades från den teoretiska REP-metoden, som grundar sigpå fyra olika faser. För att författarna skulle kunna lyckas med studien krävdes detmodifikationer på REP-metoden. Den teoretiska modellen utvecklades med positiva resultat,då förbättringsåtgärder för fallföretagets problem kunde identifieras.

Få människor vet hur datorer fungerar, vilka komponenter de är uppbyggda av och hur dessa samverkar. I detta examensarbete har en prototyp till en multimediepresentation utvecklats. Presentationen kommer att placeras på ett datorhistoriskt museum och dess syfte kommer där att vara att hjälpa människor förstå hur datorer fungerar. Prototypen är baserad på bilder och enklare animationer som förklarar samverkan och funktion hos de olika datorkomponenterna, bland annat genom att visa scenarier som många människor troligtvis känner igen från sin vardag. Målet med arbetet har varit att inskaffa kunskap kring hur multimedia kan användas för att illustrera tekniska processer, samt kunskap kring hur multimediepresentationer skall utveck-las. Därför har en systemutvecklingsmetod tagits fram som är anpassad till denna typ av system och som använts vid utvecklingen av prototypen. Systemutvecklingsmetoden är av iterativ modell, eftersom det visat sig att ett iterativt arbetssätt är att föredra framför ett linjärt vid multimedieutveckling. Detta beror på att det i denna typ av arbete där det till en början oftast är oklart vilka krav och önskemål som finns på slutprodukten är svårt att gå enkelriktat genom utvecklingsprocessen, d v s att göra ett steg helt färdigt innan nästa påbörjas. När det gäller multimedia är en slutsats att det med fördel kan användas för att visa och förklara tekniska förlopp och att det verkar vara ett användbart hjälpmedel inom utbildning och museiverksamhet.

Systemutvecklingen har under de senaste åren medfört mer komplexa och tidskrävande arbetsuppgifter vilket har genererat olika problem. Resultatet av detta har gett upphov till att organisationer uppfunnit och infört systemutvecklingsmetoder. Enligt litteraturen används dock metoder sällan som de föreskrivs då olika anpassningar ofta genomförs. Det finns idag en uppsjö systemutvecklingsmetoder på marknaden, däribland RUP, som valts att belysas i detta arbete. Studien som genomförts undersöker hur systemutvecklare anpassar RUP i olika projekt samt vilka motiv det finns till de anpassningar som görs. Undersökningen omfattar sju respondenter från olika företag vilka har goda erfarenheter inom området. Resultatet av studien visar att RUP aldrig används i sin helhet och att kompletterande metoder ofta förekommer. Några större anpassningar i arbetsflödet kravhanteringen inträffar sällan, dock förekommer vissa mindre justeringar. Motiven till anpassningarna var många. De främsta var att bemanningen, inarbetade processer och metoder samt att olika standarder styrde mycket

Objektorienterad systemutveckling har sina rötter i tidigare typer av systemutveckling och den objektorienterade programmeringen. Synsättet karaktäriseras av att verkligheten betraktas utifrån objekt. Detta arbete behandlar en kombinerad litteraturstudie, enkät- samt intervjuundersökning angående objektorienterade systemutvecklingsmetoder. Problemställningen för detta arbete har varit: Har synen på de objektorienterade systemutvecklingsmetoderna förändrats sedan näringslivet började tillämpa dessa i början av 1990-talet? Syftet med detta arbete har varit att jämföra näringslivets syn på tillämpningen av objektorienterade systemutvecklingsmetoder i dagsläget med synen som existerade i början av 1990-talet. Resultatet tyder på att tillämpningen av metoder och notationer går allt mer från egenutvecklade till det standardiserade hållet