Syftet med studien har varit att undersöka vad som motiverar elever när det kommer ämnet. till uppgifter i ämnet bild samt hur betygen påverkar deras inställning till Genom en historisk översikt av bildämnet kan det bidra till en större förståelse för varför ämnet fått plats i läroplanen och hur det utvecklats allt eftersom samhället förändrats till där vi är idag. Metoden som använts för studien är semistrukture kvalitativa intervjuer där elever i mellanstadiet intervjuats. Vidare har resultaten analyserats med utgångspunkt i motivationsteorin, med inriktning på in rade r e och yttre motivation, och vad som efter f rågar framgått efter genomförda intervjuer är att eleverna mera fritt skapande på bildlektionerna. Dessutom bör lärarna förklara tydligare vad eleverna ska göra och lägga fram lärandemålet med bilduppgifterna. Förhoppningen är att denna studie bidrar till att öka förståelsen för lärare som undervisar i bild och hur undervisningen i ämnet kan organiseras.

Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka verksamma pedagogers syn på könssegregerad undervisning samt jämföra detta resultat med de synsätt som framkommer efter en litteraturstudie på området. Inom uppsatsen används kvalitativ metod för intervjuerna och dessa tolkas sedan i syfte att ställa upp kategorier av synvinklar och argument. Resultatet av jämförelsen visar att det pedagogernas syn överensstämmer med forskningens på några områden men att det också förekommer diskrepans mellan forskning och pedagoger. Särskilt viktigt enligt mig är att flera pedagoger upplever att deras egen bild av könsroller i klassrummet inte stämmer överens med forskningens vilket riskerar att minska den pedagogiska forskningens möjlighet till inflytande i skolan.

För många skolor är daglig motion ett omdiskuterat ämne. Som verksam pedagog är det viktigt att nå ut med idrottsämnets innebörd till alla elever och framför allt till de som bäst behöver aktivera sig. Jag har skrivit ett arbete som handlar om barns motion- och föreningsaktiviteter i två diametralt olika stadsdelar i Malmö. Jag har studerat litteratur och gjort en enkätundersökning för att få ett svar på min problemformulering. Undersökningen har ägt rum på tre skolor i Malmö, där jag har gjort enkätundersökningar, det vill säga den kvantitativa metoden bland elever i årskurs fem och sex på skolorna Nydalaskolan, Ängslättskolan och Sundsbroskolan. Min utgångspunkt i examensarbetet är att undersöka om bakomliggande faktorer som boendemiljö, etnicitet och klass kan påverka barns motion- och föreningsaktiviteter. Problemformuleringen som jag har ställt är följande: Min problemformulering i den här undersökningen är att jämföra två skolor i Malmö, nämligen Nydalaskolan med Sundsbroskolan/Ängslättskolan som har fler idrottstimmar/vecka i skolan. Nydalaskolan har två idrottstimmar per vecka. Sundsbroskolan och Ängslättskolan är med i Bunkefloprojektet, det innebär att de varje dag har minst 45 minuter fysisk aktivitet. Är de sistnämnda eleverna mer fysiskt aktiva på sin fritid jämfört med dem som har ett mindre antal idrottstimmar/vecka, och vad beror det på i så fall? Mitt resultat från undersökningen visar att 55,4 % av eleverna från Nydalaskolan är aktiva med någon idrott på sin fritid. Av 74 tillfrågade elever på Nydalaskolan svarade 51,4 % att de var medlem i någon idrottsförening. De populäraste idrottsaktiviteterna på skolan är fotboll, samt någon annan idrott än de förslagna idrotterna på enkäten till exempel kampsport och friidrott. Den tredje populäraste idrottsaktiviteten hos eleverna är ridning. Jämför man skolorna finner man att Ängslättskolan/Sundsbroskolans elever är betydligt aktivare inom föreningslivet än vad Nydalaskolans elever är, samma sak gäller också när det gäller elevernas motionsvanor på fritiden. Detta stämmer väl överens med den hypotes som jag ställt. / Sporting activity among grade 5 – 6 students in three Malmoe schools.

Vårt syfte med detta arbete är att ta reda på hur pedagoger arbetar med barns språkutveckling, för att få en djupare inblick i vilka metoder som pedagogerna använder. Vi har använt oss av observationer och intervjuer som metod när vi har samlat in materialet till vår forskning. Vi har valt att titta på det sociokulturella perspektivet som Lev Vygotskij har forskat i och utvecklat under många år.Vi har under arbetets gång fått se olika metoder för att stärka barns språkutveckling och även hur viktig miljön är. Medan vi har observerat på förskolorna har vi sett att pedagogerna använder sig av olika verktyg för att stärka barnens språkutveckling. Några verktyg som pedagogerna har använt sig av är böcker, bilder, sagoskåp, musik och Ipad. För att fånga barnens intresse för böcker gäller det att ha dem synligt så de fångar deras öga och intresse. Det vi har sett är att miljön har en stor betydelse när det handlar om språkutveckling på förskolan. Miljön ska vara öppen, med rum i rummet och möjlighet att dela barnen i mindre grupper för att få ner ljudnivån. Detta är några sätt att göra miljön mer gynnsam för språkutveckling.

Dagens skola är kunskaps- och målinriktad och undervisningen behöver anpassas efter varje individs individuella behov. Broar behöver byggas mellan olika forskningsfält. Studiens utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, där den kognitiva utvecklingen är knuten till kulturella, språkliga och sociala sammanhang. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer sex elever med funktionsnedsättning anser främjar deras lärande och utifrån dessa faktorer lyfta fram gynnsamma pedagogiska metoder. Vidare är syftet att se vilken betydelse eleverna anser att motivation och känslotillstånd har för lärandet. Studien består av två delundersökningar, en med elever i grundskolans år 5 och en med elever från gymnasieskolans år 2. Studien undersöker hur elevernas ålder påverkar valet av betydelsefulla lärandefaktorer.Studien är en hermeneutisk, kvalitativ intervjuundersökning. Eleverna intervjuades med hjälp av en intervjuguide och öppna frågor, som anpassades efter samtalets karaktär.Lärarens personliga egenskaper är viktigare än lärarens kunskaper. Motivation, att det är roligt att lära sig, har stor betydelse för lärprocessen. Klasskamraterna/vänner är viktiga och hör ihop med att det ska vara roligt och lustbetonat. Eleverna vill ha tydliga mål, som de förstår och vara delaktiga på vägen fram till målet. Delaktighet och förståelse uppnås genom arbete med metakognition. Studien visar skillnader beträffande ålder, när det gäller val av betydelsefulla lärandefaktorer. För eleverna i år 5 är att må bra den mest avgörande faktorn för lärande. De äldre eleverna anser inte att denna faktor är av betydelse. Lugn och ro, liksom arbetsmetoden betonas mer av eleverna i gymnasieskolans år 2. De yngre eleverna är mer öppna och villiga för användning av olika pedagogiska hjälpmedel.Allt lärande är knutet till ett sociokulturellt perspektiv. Elevernas lärande sker i interaktion med andra. Språket, aktivitet och den sociala miljön är viktiga faktorer för lärande. Hjärnan lär det som berör. Känslotillstånd, motivation och lusten att lära, är betydelsefulla lärandefaktorer.Nyckelord: förståelse, lärande, metakognition, motivation och pedagogisk metod / The school of today is based on knowledge and focused on reaching goals. The education must therefore be created and adjusted to meet every student’s individual needs. Bridges must be built to link together different research fields. The foundation of the study is the socio cultural perspective, in which the cognitive development is tied to the cultural, linguistic and social context.The aim with our study is to see which factors six students with disabilities would see to be the ones that promote and advance their learning and based on these factors place focus on the most favorable pedagogical methods. The second aim is to see to what extent the students own motivation and emotional status influenced their learning. The study consist of two separate surveys, one with students in grade 5 and one with sophomores in High school. The surveys last purpose was to show if the choice of supportive factors of learning was influenced by the age of the student.The study is a hermeneutic, qualitative survey. The students were questioned with the help of a interview guide and open questions, which were adjusted during the conversation. The personality of the teacher is more important than the knowledge of the teacher. Motivation is important, that it is fun to learn is of great importance to the learning process. Classmates/ friends are important and are a part of what is fun and enjoyable. The students want goals, which they understand and feel a part of. Participation and comprehension is achieved through working with meta cognition. The study shows differences regarding age and the significant importance of learning factors. The younger students mean that their well being is the most important factor while the older students find it of less importance. The older students find peace and quiet as the important factors as well as the work method. The younger students are more open and willing to use different compensatory aids.All learning is linked to a socio cultural perspective. Students learn in interaction with others. The language, activity and the social environment are all important factors for learning. The brain learns what affects it. State of emotion, motivation and pleasure for learning are all significant.Keywords: comprehension, learning, motivation, pedagogical method, meta cognition

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vad som påverkar elever att välja handbollshögstadium. Min undersökning har jag utfört på en kommunal högstadieskola i Skåne med handbollsprofilering. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med personliga intervjuer. Intervjuerna utförde jag på 16 elever som går handbollsprofilerad skolgång i årskurs sju. I mitt examensarbete har jag valt att använda mig av Pierre Bourdieus teori och hans begrepp kapital, habitus och fält. Mina intervjusvar i min undersökning har hjälpt mig att bekräfta och arbeta fram påverkningsfaktorerna familjens påverkan, vänner och lagkamraters påverkan, skolans påverkan och eget intresse och framtidsplaner som påverkan inför val av skolgång. Min slutsats i arbetet är att alla elever blir påverkade på olika sätt av ovan nämnda faktorer inför sitt val till handbollshögstadium under olika perioder i deras livssammanhang.Mitt examensarbete ger lärorik kunskap och erfarenhet inom olika påverkningsfaktorer inför val av handbollsprofilerad skolgång. Jag finner det relevant att blivande studie och yrkesvägledare eller andra läsare av mitt examensarbete bör tänka på mina påverkningsfaktorer inför eventuella möten med elever som väljer att kombinera idrott med utbildning som skolgång.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärare beskriver sitt synsätt på utagerande barns kamratrelation i leken med andra barn och sina arbetssätt, eller metoder i bemötandet gentemot utagerande barn. Hur beskriver förskollärare utagerande barns beteenden, har förskollärarna en enhetlig utarbetad arbetsmetod+ Upplever förskollärare orsaken till utagerande barns beteende på en individ-, grupp-, och organisationsnivå? För att undersöka dessa frågeställningar har jag använt mig av halvstruktrerade intervjuer med åtta förskollärare. Forskning betonar en självransakan av sitt eget bemötande och vikten att få rätt handledning enskilt eller i arbetslaget. Resultatet visade att förskollärarna beskrev utagerande barns beteende som barn som tar plats, är väldigt högljudda och vill synas. Barnen tillskrevs egenskaper som bråkiga, stökiga och avvikande. Orsaken till utagerande barns beteende ansåg alla förskollärare i första hand vara individinriktade. Ingen av förskollärarns nämnde sitt eget bemötande som en bidragande orsak. Ingen av förskollärarna hade i sitt arbetslag en utarbetad metod för att utveckla utagerande barns lek med andra barn men ansåg det vara viktigt att vara med i barnens lek för att utveckla barnets lekutveckling. Resultatet visade att det inte alltid var så p.g.a. stora barngrupper och personalbrist. / Purpose with this work is to examine how preschool teacher discript theirs approach on disruptive children comrade relation and play with other children and theirs way to work or method in treatment to disruptive behavior children. How discript preschool teacher and homogenueous work method+ Experience preschool teacher reason to disruptive behavior children on a individual-, group- and organization leve+ To examine this questions I have used a half structure interview whith eight preschool teachers. Research emphasize a soul searching of their own treatment and the importantce to have right instrctor individual or in working team. Result showed that preschool teachers describe disruptive behavior children as a child who take place, are very laud and will seem. Children attributed quality´s as row, messy and deviant. Sourse whit disruptive behavior children considered all preschool teacher was in first manual individual minded. None of the preschool teacher mentions theirs on treatment as a contributes cause. None of the preschool teacher had in theirs working team a composed method for develop disruptive behavior children play with other children but considered it last important at been with the children play for that develop childrens play development. Result showed that it was not always so because the big children groups or personnel shortage.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på hur belöning och bestraffning används i den svenska skolan. Vårt intresse för belöning och bestraffning medförde en önskan att studera Kometprogrammet närmre. Komet är ett utbildningsprogram som riktar sig till pedagoger och föräldrar och vars huvudsakliga mål är att förbättra kommunikationen mellan den vuxne och barnet. I metoden används belöning och positiv förstärkning som verktyg för att nå detta mål. Därför vill vi även med detta examensarbete undersöka vilka fördelar respektive nackdelar det finns med att arbeta med Komet samt hur elevernas åsikter om metoden skiljer sig från pedagogernas. Ytterligare ett syfte var att undersöka av vilken anledning läraren valde att använda sig av Kometprogrammet. För att besvara våra problemställningar använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Vår undersökningsgrupp bestod av fem pedagoger från fyra olika skolor samt fem elever från tre olika skolor i åldrarna sex till elva år. Våra resultat visar tecken på att belöning har en mer framträdande roll i den svenska skolan än vad bestraffning har. Anledningen till att pedagogerna började använda Kometprogrammet var i stort sett densamma; att eleverna uppvisade beteendeproblem. De fördelar med Komet som framkommit i våra intervjuer är att metoden hade en positiv påverkan på elevernas presterande i skolan och på arbetsron i klassrummet och detta var något som både pedagoger och elever ansåg. De nackdelar som var mest framträdande i vår undersökning var att metoden kunde utnyttjas av vissa elever samt att arbetet med programmet kunde ha en negativ påverkan på klassen då det skapade avundsjuka. Det senare var en negativ konsekvens som togs upp av både pedagoger och elever.

Detta är en undersökning som behandlar implementeringen av en ny kursplan i religion på högstadiet. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer av sju olika lärare från två skolor.Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man arbetar med implementeringen ute på skolorna, vilken problematik det finns kring detta arbete samt att se om det finns något som skolorna respektive skolverket kan förändra för att göra implementeringen lättare.Min undersökning visar att skolor kan arbeta med implementeringen på olika sätt och att det finns olika sorters hjälp att tillgå som exempelvis konsulter eller samarbete med andra i samma kommun. Undersökningen visar också att problematiken kring implementeringen är mycket stor och de största problemen är att tiden inte räcker till samt att skolverket inte ger tillräckligt med hjälp.Resultatet visar sig ha kopplingar till tidigare forskning som gjorts kring ämnet och det är gentemot denna forskning som jag jämför mitt resultat.

Vi har i denna uppsats studerat elevföreställningar i ellära och laborationens betydelse för lärandet i grundskolans senare del. Forskning av elevers föreställningar i ellära har visat att elevers förståelse kring den elektriska kretsen är begränsad, och att en laborativ metod kan vara fördelaktig att använda då man vill öka elevers förståelse kring fysikaliska fenomen. Denna uppsats bygger både på litteraturstudie samt genomförd undersökning, vilken bestod dels av en enkätundersökning och dels av intervjuer. Utifrån dessa utformades en laboration följt av en ytterliggare enkätundersökning för att kartlägga laborationens inverkan på elevernas kunskaper i ellära.Undersökningen visade att eleverna har begränsade kunskaper om ström och slutna kretsar. Resultatet visade också att det inte fanns någon generell skillnad mellan årskurs sju och nio. Undersökningen visade även att laborativ metod kan vara ett arbetssätt som till viss del kan förbättra och utveckla elevernas kunskaper kring enkla elektriska kretsar. / We have in this essay, studied student performances in electromagnetics and and theimportance of laboratory education in secondary school. The research of the students'performances in electromagnetics has shown that students' understanding of the electrical circuit is limited, and that a laboratory method may be advantageous to use in efforts to increase students' understanding of physical phenomena.This essay is based both on literature review and survey, which consisted of a questionnaireand interviews. Based on these a laboratory experiment was performed followed by a finalsurvey to identify the labs impact on students' skills in electronics.The survey showed that students have limited knowledge of current and closed circuits. Theresults also showed that there was no overall difference between grades seven and nine. The survey also revealed that the laboratory method may be an approach that can partially improve and develop students' knowledge of simple electrical circuits.