För att ett företag skall få en smidig arbetsmetod samt för att upptäcka eventuella flaskhalsar i de dagliga rutinerna, är det inte ovanligt att externa resurser hyrs in för att undersöka företaget. Vad som upplevs vara naturligt för en avdelnings personal kan ofta lättare observeras av en utomstående. Syftet med denna studie är att undersöka vilka utmaningar och eventuella problem som presenterar sig på ett utvalt företags mjukvarutest avdelning.   Datainsamling har utförts genom dokumentstudier och intervjuer med testpersonalen. Teorier inom metodiker samt mjukvarutestning har skapat det teoretiska ramverk. I och med detta har författarna av uppsatsen skapat sig en bild av hur verklighet ser ut, som sedan ligger till grund för diskussioner samt slutsatser. Undersökningen visar ett antal utmaningar för testpersonalen. I dagsläget råder det en viss kommunikationssvårighet mellan testpersonal, utvecklare samt kunder. Problemet härstammar i otillräckligt ifyllda specifikationer vilket skapar problem för testare att återskapa buggar/fel. Även det faktum att samma arbetsmetodik inte används över de olika avdelningarna skapar en brist på förståelse mellan personal. Underbemanning bland testpersonalen ligger även till grund för problem gällande kompetens allokering samt tidsbrister.   Likaså ligger ett komplext system med äldre kod till grund för utmaningar då en stor förståelse för systemet krävs för att lösningar i en del inte ska skapa problem i en annan del. / If a company wants to have a neat working method and identify any bottlenecks in their daily routine, it is not uncommon to hire external resources for an investigation of the company. Furthermore what might feel natural for staff members of the company can often be seen or even observed easier by someone external (not related to the comapny). The purpose of this study is to examine the challenges and potential problems that present themselves in a specific enterprise software testing department.   The gathering of data collection has been executed through  document studies and interviews with teststaff. Theories within metholodgy and software testing has created the theoretical framework. With this, the authors of the paper created a picture of how the reality looks like, which then later formed the basis of discussions and conclusions. The analysis show a number of challenges to the teststaff. In their current situation there is some communication difficulties between the teststaff, developers and customers. The problem originates in inadequately completed specifications, which creates problems for testers when reproducing bugs/errors in the system. The fact that the same methodology is not used across the different departmenst creates a lack of understanding among the staff. Furthermore being understaffed when it comes to the test department are also the basis for problems regarding competence allocation and deadline flaws.   Likewise there is a complex software system with an old code which base challenges for understanding of the system. It requires great knowledge so that the solution in one part would not harm or create problems in another part.

De svenska elevernas matematikresultat blir sämre år efter år, samtidigt som det enskilda arbetet blir mer och mer dominerande i undervisningen. I detta arbete presenteras åtta metoder som kan användas och som dessutom utvecklar olika matematiska kompetenser. Dessa metoder är bland andra grupparbeten, frontalundervisning, problemlösning och undervisning utomhus. För att nå så många elever som möjligt visar detta arbete hur viktigt det är att läraren varierar undervisningen och blandar de olika metoderna för att eleverna ska lyckas med matematiken.

Syftet är att ta reda på hur en fastighetsmäklare ska agera, vilka tänkbara metoder och tekniker som ska användas för att uppnå höga resultat inom fastighetsförmedling. Uppsatsen har tillämpat den kvalitativa och den kvantitativa metoden för att få en bred kunskap om ämnet. Intervjuer har genomförts med fastighetsmäklare och kunder. Uppsatsen tar hänsyn till vilka teorier, metoder och tekniker en fastighetsmäklare ska använda sig av för att kunden ska välja denne till uppdraget. Försäljningssamtalet byggs upp i fyra olika delar i form av inledning, behovsanalys, presentation och avslut. Det första mötet med kunden är viktigt då den större delen av kundens uppfattning av fastighetsmäklaren görs. Det är också viktigt att tänka på kroppsspråket som utgör åttio procent av all mänsklig kommunikation. Efter en god genomförd inledning börjar behovsanalysen, som går ut på att ta reda på information om kunden. "Vart står ni i livet idag? Vart vill ni bo? Varför vill ni flytta? Berätta om er bostad? " Med informationen från behovsanalysen, använder fastighetsmäklaren sina tjänster och säljtekniker för att möta kundens förväntningar. I presentationen lägger fastighetsmäklaren upp vem denne representerar och vad som kan erbjudas till kund. När fastighetsmäklaren anser sig ha presenterat sin tjänst väl och börjat uppfatta olika köpsignaler från kund går fastighetsmäklaren på avslut. När fastighetsmäklaren går på avslut möter denne eventuella invändningar hos kund och försöker gå på avslut igen. Det är viktigt att följa upp kunden efter en avslutad affär och det bästa sättet att göra det är att ringa upp kunden.

Syftet med examensarbete var att undersöka på vilket sätt lärare tillämpar demokratiska metoder i klassrummet och om elever på en gymnasieskola ansåg att de hade inflytande över sina studier. I de teoretiska utgångspunkterna belyses elevinflytande och inflytande från ett elev- och lärarperspektiv. Vidare lyfts också skilda demokratiska tillvägagångssätt fram. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att möjliggöra en tolkning av mönster utifrån insamlade undersökningsresultat. Den empiriska grunden består av intervjuer med två lärare och åtta elever på en gymnasieskola. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av eleverna saknar inflytande över sina studier. Demokratiska metoder tillämpas i klassrummet dock används de sparsamt och oftast genom röstning. De åtta elever och de två lärare som intervjuats använder sig inte av demokratiska metoder i klassrummet eftersom det resulterar i en icke hållbar situation.

<p>De svenska elevernas matematikresultat blir sämre år efter år, samtidigt som det enskilda arbetet blir mer och mer dominerande i undervisningen.</p><p>I detta arbete presenteras åtta metoder som kan användas och som dessutom utvecklar olika matematiska kompetenser. Dessa metoder är bland andra grupparbeten, frontalundervisning, problemlösning och undervisning utomhus.</p><p>För att nå så många elever som möjligt visar detta arbete hur viktigt det är att läraren varierar undervisningen och blandar de olika metoderna för att eleverna ska lyckas med matematiken.</p>

<p>Syftet med examensarbete var att undersöka på vilket sätt lärare tillämpar demokratiska metoder i klassrummet och om elever på en gymnasieskola ansåg att de hade inflytande över sina studier. I de teoretiska utgångspunkterna belyses elevinflytande och inflytande från ett elev- och lärarperspektiv. Vidare lyfts också skilda demokratiska tillvägagångssätt fram. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att möjliggöra en tolkning av mönster utifrån insamlade undersökningsresultat. Den empiriska grunden består av intervjuer med två lärare och åtta elever på en gymnasieskola. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av eleverna saknar inflytande över sina studier. Demokratiska metoder tillämpas i klassrummet dock används de sparsamt och oftast genom röstning. De åtta elever och de två lärare som intervjuats använder sig inte av demokratiska metoder i klassrummet eftersom det resulterar i en icke hållbar situation.</p>

I den här studien undersöker jag hur aktiva lärare reflekterar kring motivation och vilka metoder och tillvägagångssätt de använder för att öka elevers motivation till läsning. Jag tar del av lärarnas egna perspektiv och erfarenheter och valde därför att använda mig av kvalitativ intervju som val av metod. Dessa intervjuer utför jag på tre lärare som alla arbetar på mellanstadiet med ämnet svenska då jag anser att detta ger mig tillräckligt med information för att besvara mina frågeställningar. Denscombe (2009) beskriver intervju som en lättvindig och fördelaktig metod vid de tillfällen då man vill undersöka en människas tankar. Resultatet visar ganska tydligt hur lärare reflekterar över motivation och alla anser det vara en viktig del i arbetet som lärare för att kunna hjälpa elever frammåt. Det visar även att samtliga lärare använder sig av liknande mönster för att skapa motivation till läsning och dessa har jag kategoriserat i resultatet i form av olika underrubriker, exempelvis ''böckernas åtkomlighet'', ''lärarens betydelse'' och ''hemmets betydelse''. Vidare diskuterar jag dessa med en koppling till tidigare forskning i diskussionen och en slutsats jag drar är att läraren verkar ha den främsta rollen inom arbetet med en elevs motivation till läsning.

Usability is a field within systems development which doesn’t get the attention it might deserve. Above all, it’s considered time consuming and expensive by many people in the industry. The current information regarding low-cost alternatives to achieve a more usable system seems to be almost non-existent. This might lead to the difficult choice of ignoring usability aspects or placing large resources into looking in to all usability aspects. The purpose of this thesis is to investigate if it is feasible to pick and choose between well known usability methods and principles in a way you see fit to work user centered with small means. To investigate this, I’ve been looking into commonly appearing usability methods and guidelines to implement some of them to an existing system. The case study, which I’ve been doing, is divided into the following smaller pieces; Identifying the starting point and problem areas, making user observations, performing a Heuristic evaluation, making improvement suggestions by doing a prototype, conducting user tests on the prototype. The result of this study shows that it can be feasible to pick and choose from existing usability methods to perform work aiming to improve the usability in an existing system. It also shows that working with usability doesn’t always have to demand huge resources and how general methods can be applied to a specific case.

Vårt syfte med detta arbete är att ta reda på pedagogers syn på kvalitet i förskolan, hur pedagoger arbetar med kvalitetsarbete systematiskt samt vilka förutsättningar som finns. Undersökningen är gjord genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger som idag arbetar inom förskolan. Resultatet som framkommit i undersökningen visar att alla intervjuade pedagoger har en samsyn när det gäller vad begreppet kvalitet i förskolan står för och vi har mött åtta engagerade, duktiga och professionella pedagoger med stora hjärtan som gör allt för att försöka driva en god förskola med barnet i fokus. En viktig förutsättning för att uppnå god kvalitet är att det finns resurser i form av anpassad personaltäthet till barngruppens storlek men också att tid finns avsatt för att utföra systematiskt kvalitetsarbete. Resultatet visar också att pedagogerna har full kunskap om hur arbetet bör göras för att kvalitetsarbeta systematiskt men att mycket fallerar på grund av förutsättningarna.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka metoder lärare använder vid undervisning för hållbar utveckling i grundskolans tidigare år. För att operationalisera begreppet hållbar utveckling i vår studie använde vi oss av fyra av de förmågor som presenteras i Inger Björneloos studie; förmågan att se helheter och sammanhang, förmågan att med inlevelse ha förståelse för andra människors livssituation, förmågan att se sin delaktighet och sitt ansvar samt förmågan att argumentera för olika ståndpunkter. Vi undersökte i vilken utsträckning relationen mellan lärares metodval och ett specifikt undervisningsinnehåll överensstämmer med de miljöundervisningstraditioner som växt fram i den svenska skolan. Studien bygger på en enkät som delades ut till lärare i en liten kommun i Sverige. För att analysera våra data använde vi oss till viss del av programmet IBM SPSS Statistics 22.Resultatet visade att det inte var några markanta skillnader gällande lärares metodval vid undervisning för hållbar utveckling. De metoder som användes mest var diskussioner och multimedia som förmedlande/förklarande metod. Angående miljöundervisningstraditionerna så var det endast två lärare som kunde kategoriseras under en av de befintliga miljöundervisningstraditionerna. De resterande lärarna kategoriserades istället in under blandningar mellan de tre miljöundervisningstraditionerna. Dessa blandningar hade ingen påverkan på lärarnas metodval. De slutsatser vi kunde dra var att relationen mellan metod och förmåga, d.v.s. hållbar utveckling som undervisningsinnehåll, har betydelse. Valet av metod styrs av förmåga, d.v.s. undervisningsinnehåll.Den här studien är en kartläggning av metodval, d.v.s. en beskrivning av vilka metoder som används vid undervisning för hållbar utveckling. Framtida studier bör inriktas på hur lärare didaktiskt reflekterar om sina metodval i relation till lärandet av hållbar utveckling som undervisningsinnehåll.