Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare upplever varför förskolebarn hamnar utanför lek och sociala aktiviteter i förskolans barngrupper och undersöka vilka metoder de använder sig av för att motarbeta detta. Studien är en kvalitativ undersökning och den valda metoden är semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare från två olika förskolor. Resultatet visar att samspel är betydelsefullt för barnens kunskapsmässiga, emotionella och sociala utveckling. Förskollärarna anser att det finns flera olika faktorer som påverkar varför barnen hamnar utanför. Förskollärarna har olika förslag till metoder för att motarbeta och förebygga barnens utanförskap. Slutsatser som kan dras från denna studie är för det första att beroende på hur barnen förstår sociala koder, agerar och kommunicerar med varandra är det som för det mesta avgör varför barnen får vara med eller inte. För det andra är det förskollärarens förhållningsätt och arbetssätt som påverkar barnen mest. Att förskollärares närvaro är viktig för att motverka och förebygga arbete mot utanförskap är den sista och kanske viktigaste slutsatsen.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare resonerar kring den matematik som förekommer i vardagen inom förskolans verksamhet. Studien hade sin utgångspunkt i forskningsfrågorna: Vilka variationer av metoder framkommer när förskollärare talar kring hur de arbetar med att synliggöra vardagsmatematik i förskolans verksamhet? Samt Hur resonerar förskollärare kring vikten av att synliggöra vardagsmatematiken i förskolans kontext? Studien utgick ifrån socialkonstruktionism och diskurspsykologi där förskollärarnas resonerande var i fokus. Tre verksamma förskollärare deltog i denna kvalitativa intervjustudie som utgick ifrån semistrukturerade intervjuer där frågeschemat innefattade matematik samt vardagsmatematik. Även ljudupptagning användes som kompletterande verktyg vid datainsamlingen. Studiens resultat visade att användandet av den vardagsmatematik som förekommer i förskolans verksamhet, som barnen dagligen befinner sig i, öppnar upp för möjligheter att lägga en grund för den matematik som komma skall när barnen blir äldre. Studien resulterade även i en insikt och konkreta exempel kring varierande arbetssätt i relation till synliggörandet av vardagsmatematik och hur det går att förhålla sig till dessa.

De nationella provresultaten i svenskämnet visar att i årskurs 6 är fler elever godkända i engelska skrivdelen än i svenska skrivdelen. Studier visar att svensklärare har bristande skrivdidaktiska kunskaper. Om eleverna får en bristande skrivutveckling i skolan kan det få negativa konsekvenser i framtiden. Syftet med den här studien är att ta reda på vad forskning säger om hur lärare kan påverka elevers skrivutveckling i ämnet svenska, för barn i grundskolan, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Vad säger tidigare forskning om hur lärare kan undervisa för att främja elevers skrivutveckling i ämnet svenska? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om skrivutveckling i svenska. Vårt resultat visar att läraren kan arbeta med estetiska uttrycksformer, låta eleverna arbeta i tillsammans och ge respons, använda digitala redskap och att låta eleverna arbeta med texters grundstenar och struktur för att främja elevers skrivutveckling. Det finns en risk att en specifik metod vi har fått fram i resultatet inte verkar gynnsam för alla elever i klassrummet. Vidare forskning kan utmynna i en studie om lärarens didaktiska val i undervisningen gällande skrivutveckling.

BAKGRUND: Som lärarstudent har jag på mina vfu-placeringar uppmärksammat hur en del elever har svårt att förstå det lästa, samt att jag under en vfu-period i USA, fascinerades över hur pedagogerna arbetade med litteraturläsning. När jag senare i min utbildning kom i kontakt med undervisning i läsförståelsestrategier, väckte det mitt intresse, att undersöka detta närmare. Med hjälp av litteratur och aktuell forskning på området, försöker jag klargöra hur läsförmåga och läsförståelse definieras enligt litteraturen. Utifrån litteratur, studier och rapporter beskriver jag hur läsförståelsen ser ut bland svenska elever, samt vilka metoder som dominerar undervisningen i svensk skola. Jag belyser vidare vad aktuell läsforskning förespråkar på området. Min teoretiska ram utgörs av Vygotskijs sociokulturella perspektiv, där elevens lärande utvecklas i sociala sammanhang, och i ett nära samspel med en vuxen/andra elever. Med stöd från den vuxne kan eleven lösa en uppgift som ligger något utanför elevens befintliga förmåga, den så kallade närmaste utvecklingszonen. SYFTE: Mitt syfte med det här arbetet, är att undersöka hur pedagoger arbetar med att främja elevers läsförståelse. METOD: Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer som undersökningsredskap. Jag har intervjuat nio pedagoger på fem olika skolor, i tre olika kommuner. Intervjuerna har jag spelat in på band, därefter har jag transkriberat, bearbetat och analyserat dem. RESULTAT: Undersökningens resultat visade att elevernas egna tysta läsning är ett viktigt inslag i de intervjuade pedagogernas läsundervisning. Högläsning är ett återkommande inslag hos samtliga pedagoger, dock i olika form och omfattning. Läsförståelseträning, där eleven läser en text och därefter svarar på frågor till texten, är också ett inslag i undervisningen. Samtliga pedagoger i undersökningen arbetar i olika former och omfattning med samtal kring det lästa. Dock undervisar ingen av de intervjuade pedagogerna sina elever explicit i läsförståelsestrategier, vilket läsforskningen förespråkar. En av de nio intervjuade pedagogerna har gått en utbildning i läsförståelse.

No description available.

<p>Vårt examensarbete handlar om estetiska lärprocesser. Syftet var att synliggöra och</p><p>beskriva hur lärarstudenter definierar och uppfattar begreppet, samt hur de vill använda</p><p>det i sitt framtida yrke. Vi ville också ta reda på hur man legitimerar användandet.</p><p>Studien grundas på tre kvalitativa gruppintervjuer med tolv lärarstudenter. Deras</p><p>utsagor sammanställdes och bildade olika kategorier. Resultatet av vår undersökning</p><p>visar att det finns ett Hettal olika sätt att se på begreppet estetiska lärprocesser. Exempel</p><p>på detta kan vara att man ser det som ett medel/verktyg för att nå mål i de teoretiska</p><p>ämnena, eller att man ser det som något som gör skolan mer rolig och lustfylld. Det</p><p>framgick också att lärarstudenterna känner en viss osäkerhet inför hur de ska använda</p><p>estetiska lärprocesser i sin undervisning. Kategorierna jämfördes också med tidigare</p><p>forskning som gjorts med verksamma lärare där det framgår hur de uppfattar estetik i</p><p>skolan. I jämförelsen framkom likheter och skillnader kring hur man uppfattar</p><p>begreppet. En slutsats vi drog, är att det kan behövas Her begrepp för att förklara</p><p>estetiska lärprocesser, så att det finns en gemensam grund när man talar om det. Vårt</p><p>förslag på definition av estetiska lärprocesser blev "att lära genom konstens metoder".</p>

<p>Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka individanpassningar förskollärare gör i förskolans verksamhet för att främja barnets individuella lärande och utveckling.</p><p>Metoden som användes var kvalitativa intervjuer av fem förskollärare på tre olika förskolor i tre olika kommuner i mellersta Sverige. Intervjuer valdes framför enkäter då det antogs att svaren skulle bli utförligare och frågorna kunde anpassas i viss mån till intervjudeltagarna. Vid intervjuerna användes bandspelare för att kunna återge svaren så korrekt som möjligt och därmed reducera risken att gå miste om värdefull information.</p><p>Enligt SOU 1997:157 ska hänsyn tas till barns olika förutsättningar och behov i förskolan, därmed kan inte förskolans verksamhet utformas lika överallt. I Skolverkets (2005) Allmänna råd om kvalitet i förskolan, poängteras det att förskolan är till för alla barn, personalen ska skapa de bästa förutsättningar för att varje barn ska utvecklas optimalt. Den pedagogiska verksamheten ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intresse, behov och åsikter.</p><p>Resultatet påvisar att majoriteten av intervjudeltagarna utformar verksamheten utifrån individernas behov och förutsättningar för att främja barnets lärande och utveckling på bästa sätt. Individanpassningarna såg olika ut på de olika förskolorna och avdelningarna. Men förskollärarna ansåg sig utgå från läroplanens intention då det gäller individanpassningar.</p><p>Konklusionen är att barngruppens sammansättning kan se ut på många olika sätt från år till år eller ändras från ena dagen till den andra. Då är det viktigt att utforma verksamheten efter vilka barn som befinner sig där för tillfället. Det är även viktigt att reflektera över varför man gör det man gör.</p>

<p>This thesis considers droplet-gas flow by the use of numerical methods and experimental verification. A commercial vane separator was studied, both numerically and by experiment. In addition, some efforts are put into the numerical analysis of cyclones.</p><p>The experimental part contains detailed measurements of the flow field between a pair of vanes in a vane separator and droplet size measurements. LDA (Laser Doppler Anemometry) was used to measure the velocity in two dimensions and corresponding turbulence quantities. The results from the LDA measurements are considered to be of high quality and are compared to numerical results obtain from a CFD (Computational Fluid Dynamics) analysis. The simulations showed good agreement between the numerical and experimental results. Combinations of different turbulence models; the standard k-ε model and the Reynold Stress Model, different schemes; first order and higher order scheme, and different near wall treatment of the turbulence; the Law of the wall and the Two-Layer Zonal model, were used in the simulations. The Reynolds Stress Model together with a higher order scheme performed rather poorly. The resirculation in parts of the separator was overpredicted in this case. For the other cases the overall predictions are satisfactory.</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p>Detta examensarbete är en empirisk studie som visar vilken uppfattning våra utvalda förskollärare har av beteendeproblem i förskolan och skolan.</p><p> </p><p>Vårt syfte med detta arbete är att undersöka genom intervjuer och litteratur, vad förskollärare anser är beteendeproblem. I litteratur delen tar vi upp definitioner av beteendeproblem som förekommer. Resultaten grundas på intervjuer som vi gjort med förskollärare i tre olika kommuner i nordvästra Skåne.</p><p> </p><p>Resultatet av intervjuerna visar att förskollärare har kunskap om vad beteendeproblem är enligt Ogden och Nordahl med fleras definitioner, även om förskollärarnas svar när det gäller hur de arbetar med beteendeproblem skiljer sig åt.</p><p> </p><p> </p>

<p>Denna studie undersöker vad och hur lärare i de naturvetenskapliga ämnena bedömer i laborationer. Studien undersöker också om det finns några alternativ till det traditionella naturvetenskapliga sättet att synliggöra elevers utveckling i det praktiska momentet vid laborationer. För att få tillgång till lärares uppfattningar genomfördes i detta arbete tre intervjuer med lärare. Resultatet visar att, det som främst bedöms vid laborationer är laborationsrapporten. De kunskapskvalitéer som bedöms i det praktiska momentet är aktivitet och grupprocesser. Laborationerna tas med i betygsunderlaget i huvudsak då eleven står och väger mellan olika betyg. De alternativa sätt som diskuteras är portfolio och matrismodellen.</p>