Nearly nine percent of the population in Sweden are 75 years or older. Still they consume more than a quarter of all medicines. This increased use, is specially noticeable in nursing home residents, where the elderly is using a average of 8-10 preparations per day. According to the National Board of Health and Welfare in Sweden, the number of drugs and specially psychotropic drugs, has proved to be a risk factor for drug-related problems among the elderly, such as drug interaction and side effects. Routines for regular and systematic follow-up of drug prescription and utilisation reviews were not extensively implemented. According to the National Board of Health and Welfare its important to start the work to reduce psychotropic drugs among the elderly in nursing homes. Aim: This studie examine nurses apprehension about psychotopic drugs among the elderly in nursing homes. Method: An questionnarie based survey whit 10 closed questions. The questionary was answered of 46 nurses who works in nursing homes. Result: A majority of the nurses, tought the elderly in nursing homes were using to musch psychotropic drugs. The nurses tought that psychotropic drugs often prescribes as a matter of routin, particullary hypnotics and sedeativs. Those drugs was not effectiv in long terms according to the nurses. They also tought that alternative mehtods should be considered before describing pscyhotropic drugs. The nurses tought as a occupational group, that they had a responsibility to follow up and evaluate the elderlys medication whit psychotropic drugs.

No description available.

Bakgrund: IT-företag väljer att i allt högre utsträckning utlokalisera sin verksamhet till låglöneländer. Detta fenomen är dock förenat med en del kvalitetsrelaterade problem vilket kan skapa extra kostnader för dessa företag. Ett sätt att hantera dessa problem är att säkerhetsställa kunskapskapitalet som finns inom företaget genom en fungerande kunskapsöverföring. Ett etablerat verktyg för att arbeta med detta på nationell nivå är genom agila metoder, som en kommunikativ kunskapsöverföringsmetod.   Syfte: I vår studie vill vi undersöka hur ett svenskt IT-bolag förebygger kvalitetsrelaterade problem i samband med offshoring av IT-tjänster till Indien. För att få svar på det har vi valt att titta på vilken betydelse agila metoder, som en kommunikativ kunskapsöverföringsmetod, har.   Resultaten och slutsats: Vår studie ger belägg för att agila metoder motverkar ett hierarkiskt styre samt överbryggar kvalitetsrelaterade problem i företag som agerar på en internationell marknad med krosskulturella interaktioner.

The purpose of this study is to examine how teachers and pupils experience the use of fictional literature as a tool for language development in the teaching of English as a foreign language. Through surveys and interviews and with Vygotsky’s theory on development in a social environment as a theoretical base, I examine which methods are used to promote language development and also which functions pupils and teachers consider fictional literature to have in the teaching of English. Results show that teachers consider fiction to be among the top methods to get pupils to learn English. Teachers and pupils both favour the use of fun and stimulating reading activities as well as group activities where learning is social to go along with the reading of fiction. Furthermore, the syllabus is discussed and the use of it debated from both a teacher and pupil point of view in relation to the teaching of English through fictional literature.

Organizations today face changes continuously as the society, the surroundings and the technology change. The information technology used in organizations has become essential, where intranets are a big part of it. Many organizations embrace social intranets, and these kind of changes has an impact on the members in the way they work, handle information and communicate. As many organizations and the members in it face new kinds of changes, they also face new kinds of challenges. This paper presents an interview study at Smurfit Kappa Kraftliner in Piteå, whom are about to go through a change process unlike any other change they have ever gone through before. For the first time, managers will with the help from an IT consultant firm change the intranet with an agile way of working towards a possibly social intranet. This study focuses on intranets, organizational change, agile ways of working and social intranets. The aim is to learn about the challenges that change process will meet. The respondents have different opinions about how much the change of intranet means as well as what outcome a social intranet would have in the organization. Conclusions have been made that the greatest challenge the managers have is to decide what exactly needs to be done and how it needs to be done. Also, the discrepancies between the respondents show that the intranet needs to be seen as a common concern throughout the whole organization to involve members and to make the change process successful.

När kommunerna övertog utbildningsansvaret för förskola och skola på 90-talet uppmuntrades också förekomsten av lokal utveckling och mångfald och det var vid denna tidpunkt som ansvaret för kvalitetsutveckling av verksamheterna sköts ännu längre ut till att slutligen landa helt och hållet på rektorer och lärare. I samband med detta ökade krav på förskolans pedagoger och i samband med att förskolan fick en egen läroplan kom pedagogisk dokumentation att bli ett viktigt arbetsredskap för att följa barnens lärande och utveckling. Pedagogisk dokumentation har kommit att bli ett arbetsredskap som de allra flesta förskoleverksamheter använder sig av idag för att möjliggöra att detta krav blir till en realitet. Arbetsredskapet är dock ett väldigt brett begrepp som inbegriper flera olika verktyg som är användbara för att främja kvalitet och utveckling i förskolans verksamhet. Fokus för denna magisteruppsats har varit att undersöka vilka metoder inom pedagogisk dokumentation som förskolans pedagoger använder sig av för att främja kvalitetsutveckling, samt att undersöka om pedagogerna bedömer att några verktyg är mer främjande än andra för förskolans utvecklingsarbete. Med hjälp av webbenkäter har ett informationsunderlag kunnat samlas in via yrkesverksamma pedagoger i förskolan. Den insamlade informationen har sedan analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Resultatet i denna studie visar att de verktyg som bedöms som mest främjande för förskolans utvecklingsarbete är förekomsten av olika former av måldokument. Även att kontinuerligt föra anteckningar kring de observationer och iakttagelser pedagogerna gör kring barnens utveckling och lärande är särskilt främjande i denna process. Kollegialt lärande anses också vara ett viktigt och uppskattat verktyg som främjar utveckling. Av undersökningens resultat är slutsatsen att de verktyg och metoder som ligger pedagogerna nära till hands också är de som upplevs vara mest främjande för förskolans utveckling.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2003. / Härtill 5 uppsatser.

Begreppsförståelsen i de naturvetenskapliga ämnena har under de senaste tvådecennierna haft en nedåtgående utveckling hos svenska gymnasieelever. Iskolverkets styrdokument har begreppsförståelsen en central roll iämnesinnehållet för de naturvetenskapliga kurserna men internationella studiertyder på att lärarnas undervisningsmetoder brister vad gällerbegreppsundervisningen. Syftet med studien är att undersöka elevernasbegreppsförståelse ur ett lärarperspektiv, att undersöka vad lärare anser ombegreppens betydelse i undervisningen samt vilket stöd deras val avundervisningsmetoder har i aktuell forskning. Genom kvalitativa intervjuer harsju lärare på en gymnasieskola i mellersta Sverige intervjuats kring derasuppfattning om elevernas begreppsförståelse, hur betydelsefull den är förförståelse av kursinnehållet samt vilka metoder som används för att förbättra den.Resultatet visar bland annat på att lärarna upplever en negativ utveckling ielevernas förförståelse för de naturvetenskapliga begreppen och att de upplever atttysta elever har särskilt svårt för begreppsinlärningen eftersom denna ofta byggerpå kommunikation. Deras val av språkliga metoder har starkt stöd i dendidaktiska forskningen. Dock finns en risk att talet som kommunikationsformfavoriseras till nackdel för andra arbetsmetoder.

Vägledning kan ske på livets alla plan. I professionell vägledning används verktyg för att strukturera upp och hjälpa den sökande i deras behov. En utbildning som leder till vägledarkompetens är studie- och yrkesvägledarprogrammet. Denna studie har syftat till att försöka förstå hur utbildade studie- och yrkesvägledare arbetar med metoder, modeller, karriärteorier och samtalsfärdigheter som de fått utbildning i. Studien har även avsett att analysera utsträckningen av användandet utifrån ett retroperspektiv från deras utbildningstid. Den teoretiska utgångpunkten för studien har varit Svedbergs (2007) Läranderum med fyra lärandedimensioner. För att söka förståelse för hur vägledningsverktygen används har en kvalitativ intervjustudie genomförts med sju utbildade studie- och yrkesvägledare inom högskolan. I studien framkom det att vägledarna främst uttryckte att de använder sig av Egans samtalsmodell och samtalsfärdigheter i vägledning. Karrärteorier och övriga metoder och modeller används inte i samma utsträckning. Enligt studien är orsaken bakom detta att Egans samtalsmodell lärdes ut på ett sätt som bidragit till att alla dimensioner i läranderummet blev tillgodosedda i motsats till de övriga verktygen som tolkats ha haft ett kollapsat läranderum under inlärningen.