Examensarbetet syftar till att kartlägga olika metoder för att attackera ett datorsystem uppbyggt kring kommersiella produkter över ett nätverk. Arbetets inriktning har varit att göra en så komplett kartläggning som möjligt med den tid och de resurser som funnits tillgängliga. Arbetet är gjort på Ericsson Microwave Systems AB

BakgrundFörskolan är en miljö som är under ständig utveckling och förändring. När en verksamhets styrdokument och förutsättningar förändras sker även förändringar hos dem som är aktiva inom verksamheten. Lärande och utveckling hos barnen är en ständigt pågående process som påverkas av den pedagogiska omsorgen och miljön. Den pedagogiska omsorgen och miljön påverkas i sin tur av pedagogernas val av arbetsmetoder, förhållningssätt och barnsyn.SyfteSyftet med undersökningen är att visa på de positiva arbetssätt och metoder pedagoger använder sig av för att lösa olika dilemma i förskolan. Hur resonerar pedagoger kring detta? Hur löser de frustrerande situationer?MetodVi har använt oss av kvalitativ metod med selfreport som verktyg och med fenomenologi som ansats när vi samlat in data till vår undersökning.ResultatResultatet visar på pedagogers förmåga att anpassa sig efter olika situationer och barngruppens behov. Framträdande blir deras flexibilitet och att våga tänka i nya banor för att främja barnens utveckling. En medvetenhet om betydelsen av reflektion, utvärdering, positiv inställning, barnsyn och förhållningssätt är gemensamma drag som träder fram hos respondenterna. / Program: Lärarutbildningen

Bakgrund: Den forskning som presenteras visar hur lärare kan stimulera barns språkutveckling genom olika verktyg, såsom sagor, högläsning, rim och ramsor, lek och språklekar. Även kommunikation och begreppet språklig medvetenhet beskrivs.Syfte: Syftet med denna undersökning är att studera lärarnas syn på språklig stimulansi förskola och förskoleklass. Syftet är att undersöka hur lärarna menar att de arbetar medspråklig stimulans, för att barns språkutveckling ska gynnas.Metod: Vi har använt oss av kvalitativ metod. Tillvägagångssättet har varit self report.14 stycken pedagoger har intervjuats via self report i två olika kommuner både ifrån förskola/förskoleklass. Syftet har inte varit att jämföra de båda verksamheterna utan bara se vilken bredd av syn det finns på språkstimulering, samt vilka metoder de arbetar med för att språkutvecklingen ska gynnas.Resultat: I self reporterna skriver lärarna att allt de gör hela dagarna stimulerar barnsspråkutveckling. Språket är något som följer barnen i deras utveckling. Barnen behöver stimulering för att de ska klara den kommande läs och skrivutvecklingen. Lärarna belyste även att de arbetade språkfrämjande genom olika metoder som till exempel sång och sagopåsar, rim och ramsor, litteraturen, vardagen och samtalens betydelse, samt olika språkträningsmetoder.

Systemutveckling har länge kantats av problem och oförmåga att möta nya problem och krav som uppstår under processen från ide till färdig produkt. För att möta de problem som de traditionella systemutvecklingsprojekten innebar så arbetade Ken Beck et. Al. (2001) fram det agila manifestet, det agila manifestet beskriver de kärnvärden som systemutvecklingsprojekt bör arbeta utefter, detta för att öka flexibiliteten och minska problemen med långa ledtider.SCRUM är en agil systemutvecklingsmetod som togs fram av Jeff Sutherland och Ken Schwaber, detta efter att de båda hade sett behovet utav en metod som klarade att möta snabba förändringar och att kunna möta problem under processens gång.För att undersöka hur hantering av problem i agila systemutvecklingsprojekt fungerar i praktiken har en fallstudie genomförts på ATS väst hos CGI.En stor del av problematiken i systemutveckling är distansen mellan de inblandade parterna, något som påverkar arbetsmetodiken. Detta resulterar i en mer omfattande dokumentation än vad den agila arbetsformen förespråkar och minskar även den personliga kommunikationen. Den ökade dokumentationen leder även till en minskad flexibilitet när det gäller hanteringen av nya krav, detta då det finns fastställda procedurer – som är nödvändiga på grund utav distansen mellan de inblandade – som måste följas.Studiens resultat är en utredning för hur problem uppkommer inom agil systemutveckling och vad företagen gör för att hantera dessa problem. / Program: Systemvetarutbildningen

Denna litteraturöversikt presenterar problem inom engelskundervisningen, där engelskundervisningen ofta följer samma rutin och utgår från läromedelsböcker. Ett annat problem är att elever inte pratar engelska under engelskundervisningen. Syftet med denna översikten var att ta reda på vad forskningen säger om de metoder som används i klassrummet. Denna litteraturöversiktens syfte är att besvara frågan: Vilka metoder är lämpliga för att öka eleversmuntliga kommunikation i engelskundervisning? Denna litteraturöversikten har analyserat forskningsresultat som var relevanta till syftet och frågeställningen. Resultaten visar att grupparbete, rollspel, strategier och feedback är möjliga metoder för att öka elevers muntliga kommunikation i engelska. Implikationer visar att lärare borde reflektera över engelskundervisningen, där det rekommenderas att läraren börjar använda metoder som: grupparbete, rollspel, strategier och feedback för att öka antalet elever som pratar engelska under engelskundervisningen. Fortsatt undersökning rekommenderas där flera av resultaten visar en koppling mellan metoder och självförtroende. Ytterligare forskning behövs för att undersöka rollspel och grupparbetets betydelse för självförtroende och rädslan inför att prata engelska.

Syftet med uppsatsen är att belysa vilken eller vilka pedagogiska metoder som pedagogerna på den utvalda förskolan säger sig använda sig av i arbetet där barn med diagnosen Downs syndrom är inkluderade samt hur assisten arbetar individuellt med barnet. Detta för att få kunskap om hur pedagogerna kan bidra till en förskola där alla barn kan utvecklas och lära oavsett behov. Frågeställningarna som uppsatsen utgår från är vilken eller vilka pedagogiska metoder som pedagogerna säger sig använda sig av i gruppverksamheten där barn med Downs syndrom är inkluderade, samt vilken eller vilka pedagogiska metoder som förskolläraren använder när hen arbetar individuellt med barnet med Downs syndrom. För att undersöka detta och besvara frågeställningarna gjordes kvalitativa intervjuer samt observationer. Uppsatsen har utgått från den sociokulturella teorin med fokus på begreppen samspel och den proximala zonen. Det framkommer i intervjuresultatet att pedagogerna säger sig använda sig av ett flertal olika pedagogiska metoder. Dessa metoder säger sig vara att alla barn får vara delaktiga i gemensamma aktiviteter, att pedagogerna delar barngruppen i mindre grupper, att tecken som stöd används i kommunikationen samt att pedagogerna tar hjälp av en specialpedagog. Slutligen visar resultatet att bilder i form av tecken finns i miljön. I observationsresultatet synliggjordes det att tecken som stöd användes för att förstärka den verbala kommunikationen med barnet som hade Downs syndrom, det framkom även i observationsresultatet att musik och lek visade sig vara metoder som assistenten använde sig av i arbetet med barnet.

Ämnet innovation har avhandlats gediget inom företagsekonomin. De specifika villkoren för innovation inom olika branscher är emellertid lika välgranskade. Denna studie undersöker Scrum, vilket är ett agilt utvecklingsramverk populärt bland mjukvaruutvecklingsföretag, och sammanlänkar det med de teoretiska modellerna innovationsvärdekedjan och innovationshantering för att dra slutsatser om hur Scrum påverkar innovationsprocesser samt hur det kan bistå företag i att hantera de utmaningar, risker och möjligheter som kan uppstå i samband med innovation. För detta används en kvalitativ metod baserad på intervjuer med aktiva utvecklare på tre företag. Resultaten pekar på att Scrum hjälper utvecklare att hantera risker i innovationsprocesser genom att alterera dem på ett sådant sätt att tiden mellan produktutveckling och återkoppling på utfört arbete minskar, samt att Scrums rolltilldelning bidrar till företagets länkar mellan produktägare och intressenter. De dagliga ceremonierna inom Scrum utgör eventuellt även ett mindre bidrag till en innovativ organisationskultur. Dessa slutsatser antyder att Scrum utgör ett stöd i mjukvaruutvecklingsföretags innovationshantering. Fortsatta studier rekommenderas med förslag på en processtudie av enskilda mjukvaruutvecklingsprojekt.

<p>Sammanfattning</p><p>Studien initierades av att det är många elever i dagens grundskola som inte uppnår målen i svenska trots specialpedagogiska insatser.</p><p>Syftet med studien är att undersöka hur det specialpedagogiska stödet ges till de elever som inte når målen i svenska och dessutom att belysa de processer som leder till att det specialpedagogiska stödet ger positiva resultat.</p><p>Studien är en kvalitativ intervjustudie där datainsamlingen gjordes genom nio halvstrukturerade intervjuer på fyra olika skolor i en svensk kommun.</p><p>Respondenterna är utvecklingsledare, rektorer, specialpedagoger och klasslärare som sammantaget representerar organisations-, grupp- och individnivå. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer.</p><p>Resultatet av studien pekar åt att tidiga insatser, goda metoder, motiverade elever, god självkänsla och bra hjälpmedel är framgångsfaktorer som enligt respondenterna leder till att många elever i behov av särskilt stöd når grundskolans kunskapsmål i svenska.</p>

<p>Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig på kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen är att pedagogerna, trots att de ibland använder språkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn på lärandet, beskriver ett arbetssätt med som också rymmer en sociokulturell inriktning. Lärarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid.</p>

<p>Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelsen kring det sociala arbetet med deprimerade ungdomar. Detta genom att ta reda på vad socialarbetare anser vilka faktorer som påverkar ungdomar i åldern 13-19 år att hitta ut ur sin depression. Syftet var även att belysa likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetsmetoder med deprimerade ungdomar. För att uppfylla detta syfte ställdes följande frågor: Vilka metoder använder de intervjuade socialarbetarna i arbetet med tonåringar som har depression? Hur hjälper socialarbetaren ungdomen att komma ur sin depression? På vilket sätt finns det likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetssätt med deprimerade ungdomar? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med socialarbetare utifrån en temainriktad intervjuguide. Resultaten analyserades utifrån ett kognitivt, systemteoretiskt och nätverks perspektiv. Resultaten i studien visar att det är flera olika faktorer som påverkar ungdomen att komma ur sin depression. Dessa är att socialarbetaren skapar god kontakt och ger uppmärksamhet till ungdomen och att föräldrarna får stöd och hjälp att samspela med den deprimerade ungdomen. Socialarbetarna använder olika arbetsmetoder för att uppnå detta.</p>