Agila metoder har funnits till sedan 1990-talet och har i dagsläget fått stor spridning inom IT-branschen. Allteftersom fler och fler företag antar dessa metoder har det agila arbetssättet fått både beröm och kritik av forskare samt yrkeskunniga. De agila metoderna har i flera fall behövt anpassas till organisationens verksamhet. Även utvecklingen av mobila applikationerhar under senare år blivit populärt. Utvecklingsprocessen för mobila applikationer har uppvisat vissa skillnader från annan mjukvaruutveckling, vilket kan leda till diverse unika problem inom området. Denna kandidatuppsats har som syfte att studera hur IT-företag i Karlstad har skräddarsytt agila metoder inom utvecklingen av mobila applikationer samt att identifiera övergripande problem som finns med agil metod i utveckling av mobila applikationer. För att uppfylla syftet valdes kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod, där fyra personer från olika IT-företag inom Karlstad intervjuades. Dessa intervjuer utfördes utifrån en intervjuguide baserad på en analysmodell och två undersökningsfrågor. Detta för att få en god bild av hur företagen har skräddarsytt agila metoder till att fungera med utvecklingen av mobila applikationer. Det har visat sig att agila metoder kan skräddarsys inom utveckling av mobila applikationer utifrån en metodportfölj, modifieringskriterier och utvecklingssammanhang. Metodportföljen för de intervjuade företagen har visat sig bestå av två agila metoder: Scrum och Kanban. Dessa agila metoder används i tre av fyra intervjupersoners fall som skräddarsydda metoder. Modifieringskriterier har identifierats utifrån en analys av resultat från intervjuerna och litteraturöversikten. Dessa är utvecklingsgruppen, kunden, utvecklingsprojektet och företagetsaffärsmål. Vad gäller utvecklingssammanhanget tas den mobila applikationens omfattning, storlek och kritiska nivå i beaktande vid metodvalet. Utifrån dessa kriterier skräddarsys den agila metoden för det specifika utvecklingsprojektet. Olika problem som uppstår i utvecklingsprojekt för mobila applikationer har även identifierats. Dessa kan vara problem utifrån den valda metoden, den externa miljön eller tekniska problem. De problem som kan uppstå efter införandet av den agila metoden kan exempelvis vara att projekten får för lite struktur, kraven blir inte tillräckligt dokumenterade eller svårigheter för utvecklingsgrupp och kund att förstå varandra. Även fast dessa problem kan uppstå anser intervjupersonerna att agila metoder är effektiva och möjliggör för kunden att ge återkoppling till utvecklingsgruppen under projektets gång.

<p>Feministisk forskning har lämnat viktiga och ofta provocerande vetenskapsteoretiska och metodologiska bidrag både till sociologin och till samhällsvetenskaperna i stort åtminstone sedan 1970-talet. Vetenskapsteoretiskt har feministiska forskare försökt skapa en forskning som kunde bidra till att öka kunskapen om ojämlikhet och maktstrukturer och som även kunde bidra till arbetet för förändring. Metodologiskt har det handlat om jakten på forskningsmetoder som bygger vidare på den radikala kvinnorörelsens ideal om systerskap och icke-hierarki och alltså fungerar emancipatoriskt för kvinnorna som deltar i studien (eller åtminstone inte fungerar förtryckande). I uppsatsen diskuterar jag kring en metodologi för en emancipatorisk forskning, utifrån en analys av de metodologiska konsekvenserna av två feministiska perspektiv. Det första perspektivet, det vardagliga, fokuserar på kvinnors vardagliga erfarenheter och menar att det är i dessa som kunskap om förtryck bör sökas. Det andra, det strukturella perspektivet, utgår ifrån en annorlunda syn på maktstrukturer. Även om maktstrukturer visserligen kan återfinnas i kvinnors vardagliga erfarenheter, kan de inte förstås enbart genom en analys av dessa erfarenheter. Inte heller är maktstrukturerna alltid uppenbara för kvinnorna som drabbas av dem. Perspektiven får helt olika metodologiska konsekvenser. Det vardagliga perspektivet fokuserar på att försöka finna metoder som tillåter deltagarna att själva formulera och, ibland, analysera sina erfarenheter. Fokus ligger på att förändra den traditionellt ojämlika relationen mellan forskaren och deltagarna i studien. Det strukturella perspektivet argumenterar istället för att det måste finnas ett visst kritiskt ifrågasättande av deltagarna och för nödvändigheten av att analysera vilka maktrelationer forskaren är en del av och hur detta har påverkat forskningen. Detta perspektiv betonar alltså strukturella maktskillnader mellan kvinnor. I uppsatsens avslutande diskussion argumenterar jag för att de två perspektivens metodologiska insikter med fördel kan kombineras för att skapa kunskap som bidrar till en förändring av kvinnors villkor och en forskningspraktik som inte reproducerar ojämlikhet.</p>

Som svar på ökade krav på IT-relaterade produkter har de så kallade agilautvecklingsmetoderna uppfunnits. Förespråkare för agila metoder hävdar att bättreresultat kan uppnås genom minskning av tydliga, strikta kravspecifikationer,dokumentation och planering inom projekt till förmån för ett större fokus på småsjälvorganiserande arbetsgrupper och ett iterativt utvecklingssätt. De värderingar och den praxis som är förknippade med agila metoder ter sig vara meranpassade för små företag , på grund av den tunga betoningen på små självständigagrupper och brist på formell styrning och kontrakt. Syftet med detta examensarbete harsin grund i den oppositionen. Vilka omständigheter uppstår när en avdelning på ett stortföretag vill omvandla sin projektmetodik till en agil? Specifikt utförs en fallstudie på enutvecklingsavdelning ett stort IT-företag med över 69 000 anställda världen över. I det studerade fallet visar resultaten att intresset för agila metoder är korrelerat mednärheten till mjukvaruutvecklingsprocessen . Mjukvaruutvecklarna i studien anser att detfinns stora problem med dagens utvecklingsprocess och fann bristen av flexibilitet ikravhantering samt begränsat kundengagemang oerhört frustrerande. Andragruppmedlemmar var mindre bekymrade. Genom att anamma företagets lednings samtkundens synsätt blev det klart att mer agila utvecklingsprocesser försvårar strategiskplanering av företags totala projektportföljer. Författarna föreslår att en agil transformation inom ett stort företag kräver starkaförespråkare inte bara från utvecklarlaget utan även från företagets affärssida samtkunden. Anammandet av agila metoder ställer stora krav på tillit i relationen mellanutvecklingsteam och ledning samt mellan utvecklingsteam och kund, eftersomsamarbetet till lägre grad bör styras av strikta kravspecifikationer som speglas i fastakontrakt.

I mitt arbete har jag undersökt om eleverna på Estetiska programmet anser att utbildningen tar upp frågan om genus och könsroller i undervisningen. Jag har främst intresserat mig för teaterinriktningen. Jag har intervjuat tio elever i årskurserna 3 och 1. Samtliga av eleverna har jag haft i undervisningen. En del av eleverna har kommit i kontakt med frågorna inom teatern, andra har det inte. Jag har också frågat dem om de arbetat med frågan i andra sammanhang. Jag har frågat dem om hur det uppfattar begreppet genus och om de kommit i kontakt med det i samhället och vad det innebär för dem på ett personligt plan. Vidare har jag undersökt om och på vilket sätt de har kommit i kontakt med genus/könsroller i undervisningen. Jag har specialiserat mig på att ställa frågor kring teaterundervisningen, om de har arbetat med genus/könsroller och på vilket sätt. Jag har också försökt få fram hur de vill arbeta med frågan och dess betydelse. I arbetet har jag också beskrivit metoder för instudering av rollen enligt pedagogerna/teaterteoretikerna Konstantin Stanislavskij och Bertolt Brecht. Jag har också tagit upp forskning kring genus och könsroller bland barn och unga inom skolan. I mitt arbete har jag diskuterat och analyserat vikten av en normkritisk pedagogik i utbildningen och behovet av att våga arbeta och ifrågasätta rådande värderingar och normer i samhället. Att man som pedagog vågar utmana sina egna värderingar tillsammans med eleverna. Jag har också beskrivit en del metoder för att arbeta med genus och könsroller inom scenisk gestaltning. Resultatet från min undersökning är att samtliga elever tycker att det är viktigt att arbeta med genus och könsroller i undervisningen. De tycker att det är intressant att ifrågasätta värderingar och normer och att arbetet leder till en större tolerans mot varandra. Eleverna tycker också att det är viktigt att arbeta med genus och könsroller i undervisningen. De säger att de främst har fått arbeta med frågan inom teaterämnet och att de saknar ett genusperspektiv i utbildningen på Estetiska programmet.

Syftet med examensarbetet var att synliggöra vilka metoder och strategier (matematiska procedurer), lärare uttrycker sig förmedla i subtraktionsundervisnigen. I samband med detta ville vi även synliggöra hur verksamhetsteorins faktorer påverkar lärarnas val av undervisningsinnehåll. Vidare ville vi även klargöra vilka matematiska procedurer eleverna föredrog att använda vid olika subtraktionsuppgifter. Den insamlade empirin bestod av semistrukturerade intervjuer av lärare och elever samt en elevdiagnos. Examensarbetets analysverktyg var verksamhetsteorin. Resultatet visade att de matematiska procedurer lärarna gav uttryck för att använda var de samma som de flesta eleverna använde, vilket var skriftlig huvudräkning och algoritmer i samband med komplettering. Faktorerna med störst inverkan på valet av matematiska procedurer var den förmedlande artefakten (läromedlet) och regler (Lgr11).

The purpose of the present thesis is to create an understanding of entrepreneurship interpreted as communicative action. This is done through reflections on an interactive study that was planned and conducted together with members of a civic network-organization called Societal Change in Practice (SIP). According to Habermas, civic organizations are ideally characterized by a communicative rationality that enables them to organize informal public spheres; that is, arenas in social life where individuals can come together to discuss and act upon societal problems or opportunities that they have experienced in their private life-spheres. I have actively participated in three ventures with members from SIP. The first venture revolves around my own and members from SIP’s respective practices as education coordinators. Based on our common interest in education and learning in relation to entrepreneurship, we planned and conducted a series of joint activities that also involved our respective student groups. The activities are interpreted based on my own personal experiences as a researcher participating in a project that requires commitment and responsibility. The second venture involves the creation of a local community magazine that highlights examples of civic initiatives in two municipalities. The production of the magazine is interpreted as an example of how SIP creates public opinion in the local community. The third event relates to the organization of a conference on the subject of youth and digital media. The main message of the conference is interpreted in terms of a manifestation of what the public sphere can accomplish, or as a reaction in defense of a well-functioning public sphere in society. The methodological contribution of the thesis is its definition of three interactive research roles based on my own interaction as a researcher in different kinds of ventures. Based on a theatrical metaphor, I argue that the researcher can participate as one of the directors of a venture, as a member of the ensemble that performs a venture, or as a member of the audience that observes an event. The theoretical contribution of the study is that it shows how Habermas’ theory of communicative action can be modified and made useful as a theoretical frame of reference for studying entrepreneurship in civil society. Entrepreneurship is understood as a way to vitalize the informal public sphere, thereby influencing society as a whole and not just its economy.

Syftet med studien var att på ett systematiskt sätt, i tidigare forskning, undersöka framgångsrika scaffoldingmetoder för utvecklingen av ett andraspråk, samt undersöka faktorer i andraspråkselevens omgivning som har av betydelse för scaffolding utifrån följande forskningsfrågor: För det första, vilken eller vilka olika strategier av scaffolding är framgångsrika för andraspråksinlärning? För det andra, Vilka faktorer i andraspråkselevens omgivning har betydelse för framgångsrik scaffolding? Data från 17 studier publicerade mellan 1994 och 2017 identifierades och kategoriserades i en latent innehållsanalys som baserades på en kombination av exempel från Eriksson Barajas m.fl., (2013) och Friberg (2006). Utifrån studiernas resultat identifierades gemensamma nämnare över framgångsfaktorer för utvecklingen av ett andraspråk samt faktorer kring andraspråkseleven och i skolan. Dessa sammanställdes en modell som bestod av fem teman; grundläggande färdighet, motivation, klassrummets sociala klimat, scaffoldingmetod och ZPD. Temana delades därefter in i totalt fem kategorier. Resultatet av granskningen visar att framgångsrika faktorer för scaffolding är motivation, ett gott socialt klimat i klassrummet och stöd från lärare och kamrater. När lärare successivt överlämnar ansvaret för inlärning till eleverna, inom elevens proximala utvecklingszon är också en framgångsfaktor. Resultaten visar också att läraren bör göra eleverna medvetna om inlärningsstrategier för inlärning av ett andraspråk eftersom det kan öka elevernas förståelse för språkinlärning och språkanvändning. Scaffolding verkar vara en betydande framgångsfaktor i inlärningen av ett andraspråk. Den här studien kan därför ses som ett kunskapsbidrag till den tidigare forskningen inom framgångsrika metoder för undervisningen av ett andraspråk, samt öka förståelsen för rollen scaffolding har i undervisningen av ett andraspråk.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur högläsning i år fyra, fem och sex genomförs på en skola samt lärares och elevers uppfattningar om högläsning. Metoderna som användes i undersökningen var tre observationer, tre semistrukturerade intervjuer med lärare och tre semistrukturerade intervjuer med elevgrupper. Resultaten visar hur tre olika högläsningslektioner genomförs. Resultaten illustrerar också att lärare ser läslust och läsförståelse som de viktigaste faktorerna för högläsning och att elever bland annat uppfattar högläsningen som ett skönt avbrott till den ordinarie undervisningen. Resultatdiskussionen tyder på att observationer, lärarintervjuer och elevgruppsintervjuer visar på en samstämmighet och kan kopplas till forskningsgrundade lässtrategier.

I denna studie har det funnits en strävan efter att bidra med kunskaper om hur lärare ser på, arbetar med och bedömer kommunikationsförmågan i matematik i årskurs 4-6 För att åstadkomma detta har en kvalitativ intervjustudie genomförts. Fem erkänt skickliga lärare har intervjuats utifrån tre teman; synen på kommunikationsförmågan, vilka metoder och aktiviteter de använder sig av i undervisningen för att främja elevernas utveckling samt hur de bedömer kommunikationsförmågan. Resultatet visade att lärarnas syn på kommunikationsförmågan stämmer väl överens med aktuell forskning och styrdokument. Vidare betraktar de kommunikationsförmågan i större utsträckning som ett medel för lärande än ett mål för undervisningen. Det finns en stor uppfinningsrikedom när det kommer till att genomföra en varierad undervisning som främjar kommunikationsförmågan. En mångfald av metoder och aktiviteter med kommunikativ karaktär användes i undervisningen. Bedömningen av kommunikationsförmågan var däremot inte lika varierad. Den fokuserade framförallt på formativ bedömning av de andra matematiska förmågorna. En viss osäkerhet vid tolkningen av kunskapskraven kunde också skönjas bland lärarna i studien.

Det är stora skillnader i elevers ordförråd när de börjar skolan. Ordförrådet är ett viktigt verktyg i skolans alla ämnen men det finns inga tydliga riktlinjer för hur lärare ska jobba med ordförrådet. Konsekvenserna ett dåligt ordförråd kan leda till är ofärdiga utbildningar och utanförskap i samhället. Syftet med denna studie är att ta reda på vad forskning säger om utveckling av ordförrådet, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Vilka metoder kan lärare använda för att förbättra F-3-elevers ordförråd i svenska? För att besvara frågeställningen har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om vilka metoder man kan använda för att lära ut ordförråd på ett effektivt sätt. Resultatet visar att metoder som via dialog ger en förklaring av ett obekant ord är bra för ordförrådet. Ju fler sätt ett ord kan sättas in i ett sammanhang desto djupare blir förståelsen. Resultaten visar också att läraren måste införa undervisning specifikt om ordförrådet för en produktiv ordinlärning. De vetenskapliga studierna i denna litteraturöversikt är alla genomförda med det engelska språket i fokus. För att resultaten fullt ut ska kunna generaliseras till svenska elever behövs även svenska studier. Ett förslag på vidare forskning är att undersöka hur en planerad ordförrådsundervisning faller ut jämfört med den ordinarie undervisningen. En utvecklande dialog mellan elever och lärare är grunden för ett bra ordförråd.