AbstractTitel: Två tioåriga pojkar med autism och deras vardag.Författare: Anna Carlsson och Catarina FogelbergSyftet med uppsatsen var att studera två pojkar med autism och se hur deras vardag ser ut. I olika pedagogiska verksamheter upplevs det att kunskap om barn med särskilda behov är väldigt liten. Det är viktigt att kunskap sprids om ämnet för att barnen skall kunna få sina individuella behov tillgodosedda . För att få mer kunskap behövs det forskning inom ämnet. Därför är detta en studie om autism som bygger på två fallstudier, om två tioåriga pojkar. Intervjuer har genomförts med både lärare, assistent och föräldrar och observationer gjorts med pojkarna i både skolmiljö och hemmiljö.Våra frågeställningar är:• Hur ser skoltiden ut för två tioåriga pojkar med autism?• Vad gör pedagogerna för att tillgodose pojkarnas behov?• Hur ser hemmiljön ut för två tioåriga pojkar med autism?• Vad gör föräldrarna för att tillgodose sina barns behov?I kapitel två som handlar om teorier och tidigare forskningen står det skrivet om tre olika arbetsmetoder vid autism. Även vad olika forskare skrivit inom autism och kommit fram till i sina forskningar tas upp där. I undersökningen kommer det fram att barn med autism är unika och att de har olika behov och en del föräldrar vill prova många olika metoder och andra bara ett fåtal för att försöka underlätta vardagen för barnen. Det visade sig att båda barnens föräldrar var engagerade i barnens skolgång.Nyckelord: Arbetssätt, autism, metoder, vardag

Studiens syfte är att undersöka förskollärares skildringar av arbetet med flerspråkighet på förskolan. I den här kvalitativa studien har vi valt att använda semi-strukturerade intervjuer som metod och studiens resultat har analyserats baserat på den sociokulturella teorin. I resultatet framkommer det att förskollärarnas största utmaning är deras brist på erfarenhet och kunskap men också att resurserna inte alltid är tillräckliga. Förskollärarna beskriver TAKK (tecken som stöd) och bildstöd som en naturlig del av förskolans dagliga verksamhet och kompletterande tillägg. Kroppsspråk är också en metod som används när andra metoder inte riktigt räcker till. Studiens slutsats är att förskollärare använder olika metoder för att främja barns språkliga utveckling vid måltiderna.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar angåendeflerspråkiga barns språkutveckling i svenska, samt vilka metoder förskollärareanvänder i ett språkfrämjande syfte. Utmaningar i arbetet med flerspråkiga barnsspråkutveckling har även undersökts i syfte att skapa en nyanserad bild hur dessa kanhanteras. Då samhällets mångkulturalitet har ökat innebär det att förskolan idag bestårav barn med olika modersmål, därför är det ett aktuellt ämne att undersöka. Studienhar baserats på en kvalitativ metod som grundas i semistrukturerade intervjuer medfem förskollärare. Resultatet påvisar flertalet metoder förskollärare använder ispråkfrämjande syfte med flerspråkiga barn. Resultatet visar även att det finnsutmaningar i arbetet samt hur dessa utmaningar kan hanteras. Slutsatsen är att det kaninnebära utmaningar att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling i svenskaspråket, därför behövs metoder för att hantera dessa vilket studien har bidragit med.

Läroplanen används som en röd tråd i den svenska skolan. Forskning uttrycker svårigheter med att formulera innehållet i undervisningen, då alla lärare gör sin egen tolkning av den nationella läroplanen och dess betygskriterier. Syftet med studien är att genom erfarenheter från idrottslärare skapa uppfattning om hur eleverna uppnår kunskapskraven på högstadiet. Från sex erfarna idrottslärare har ämnets belyst genom semistrukturerade intervjuer. En tematisk innehållsanalys påvisar att idrottslärarna använder sig av olika bedömningsmetoder för att kunna bedöma huruvida eleverna uppnår kunskapskraven. Ett behov som diskuterades var att eleverna behöver få mer kunskap om kunskapskraven så de förstår syftet och målet med undervisningen. Vidare forskning behövs i större utsträckning för att få en starkare och mer djupgående förståelse för problemområdet.

Traditionell systemutveckling präglas av långa systemutvecklingsprocesser som inte möter de krav som kunden har. Dessa systemutvecklingsproblem yttrar sig ofta på så sätt att kraven inte möts vad gäller tidskrav, budgetkrav och kvalitetskrav.För att komma till rätta med dessa problem så tillämpas idag systemutvecklingsmetoder, och iden med dessa metoder är att strukturera arbetet på ett sådant sätt så att det möjliggör styrning och kvalitetssäkring av de systemutvecklingsprocesser som genomförs. Dessa metoder karaktäriseras ofta av att de är utvecklade för att passa ett så kallat idealfall, dvs. de är utvecklade för lösa en specifik uppgift för en specifik situation.Under senare år har uppfattningen om att dessa systemutvecklingsmetoder måste specialiseras, dvs. situationsanpassas för att passa den unika situationen slagit rot. Denna situationsanpassning handlar om att specialanpassa dessa metoder för den unika situationen för att därigenom uppnå bästa möjliga effektivitet av systemutvecklingsmetoden.Denna uppsats har tagit fasta i detta behov av att situationsanpassa systemutvecklings metoder för att passa den unika situationen. Fokuseringen uppsatsen är att utifrån förståelse om de mål, problem och framgångsfaktorer som påverkar en situationsanpassning formulera tumregel som underlättar detta anpassnings arbete. / Program: Kandidatutbildning i informatik

<p>To assure good quality the software needs to be tested to find errors and to verify that the programme meets the customer’s expectations. Traditional methods are usually used in software development and means that a number of predetermined steps are followed. By using agile methods the development can more easily be adapted to the changes on the market. With these methods the testing is carried out continuously throughout the project. This may affect both developers and testers in different ways. Most studies focus on how agile methods affect developers but there are no studies on how testers are affected by these methods. The purpose of this master thesis is therefore to study how the testers are affected when adopting the agile methods.</p><p>The study was based on a theoretical and an empirical study consisting of interviews. These studies indicate five areas to investigate further, these areas were: test process, collaboration and communication, psychological effects, exchange of knowledge and education. After contacting a number of interviewees a decision was made to only study the agile methods Extreme programming and Scrum. Interviews were carried out at six different companies, where all interviewees had experience of testing in agile projects. The questions were open-ended questions and the answers were compiled to be compared with the theory in an analysis.</p><p>The result showed that tests are carried out early and continuously throughout the entire development process. Since the testing is carried out parallel to the development the tester gains a better understanding for the product and there is a smaller risk for unnecessary tests to be written. The documentation produced during the test process is not affected by the agile methods but is rather dependent on other factors. These factors could be demands or the company’s business area. Collaboration and communication between testers and developers is improved since they are sitting together and have daily meetings. This also results in an increased exchange of knowledge within the team and that the team members are more informed about each others work. The result also showed that agile methods have psychological effects on the tester. Since the tester often has a unique role in the team the feeling of loneliness is larger and the opportunities to discuss tests are less than if there would have been other testers in the team. The role as a tester means to work independently with both developers and product owners to satisfy the interests of both sides. Finally, the study showed that the team needs an education when adopting agile methods to make sure that all team members have the same understanding of the methods.</p> / <p>För att kunna säkerställa god kvalité på mjukvara krävs att den testas för att hitta fel och visa att programmet uppfyller kundens förväntningar. Vanligen sker mjukvaruutveckling enligt så kallade traditionella metoder som innebär att ett antal förutbestämda steg följs. För att kunna anpassa mjukvaruutvecklingen efter förändringar som ständigt uppstår på marknaden används i stället agila metoder. Dessa metoder innebär bland annat att testningen sker parallellt med utvecklingen vilket kan komma att påverka utvecklarna och testarna på flera olika sätt. De flesta studier kring agila metoders påverkan fokuserar på utvecklarna och studier som visar hur testarna påverkas saknas. Syftet med examensarbetet var därför att undersöka hur testarna påverkas av införandet av agila metoder.</p><p>Undersökningen baserades på teoristudier och en empirisk studie bestående av intervjuer. Dessa studier visade på fem områden att undersöka närmare, dessa var: testprocessen, samarbete och kommunikation, psykologiska effekter, kunskapsutbyte samt utbildning. Efter kontakt med ett antal intervjuobjekt beslöts att avgränsa studien till att endast studera de agila metoderna Extreme programming och Scrum. Personer från sex olika företag intervjuades, där alla intervjuobjekt hade erfarenhet av test inom agila projekt. Intervjufrågorna var fasta med öppna svarsalternativ och svaren sammanställdes sedan för att, i en analys, jämföras med den teoretiska bakgrunden.</p><p>Resultatet visade att testaren utför tester tidigt och kontinuerligt genom hela utvecklingsprocessen. Genom att testningen sker parallellt med utvecklingen får testaren en ökad förståelse för produkten och risken minskar för att onödiga tester skrivs. Dokumentationen som produceras under testprocessen påverkas inte av de agila metoderna utan beror i stället på andra faktorer. Dessa faktorer kan vara efterfrågan eller vilken bransch företaget är verksam i. Samarbete och kommunikation mellan testare och utvecklare förbättras då de sitter tillsammans och har dagliga möten. Detta leder även till att kunskapsutbytet inom teamet ökar och att teammedlemmarna blir mer insatta i varandras arbeten. Resultatet visade även att agila metoder har vissa psykologiska effekter på testaren. Eftersom testaren oftast har en unik roll i teamet känner denne i större grad ensamhet i sitt arbete och tillfällena att diskutera test blir färre än om det hade varit fler testare i teamet. Rollen som testare innebär att arbeta oberoende med både utvecklare och produktägare samtidigt som båda parter ska bli nöjda. Slutligen visade undersökningen att teamet behöver utbildning vid införandet av agila metoder. Utbildningen ska ge en korrekt bild av metoderna för att alla i teamet ska få samma syn på dessa.</p>

To assure good quality the software needs to be tested to find errors and to verify that the programme meets the customer’s expectations. Traditional methods are usually used in software development and means that a number of predetermined steps are followed. By using agile methods the development can more easily be adapted to the changes on the market. With these methods the testing is carried out continuously throughout the project. This may affect both developers and testers in different ways. Most studies focus on how agile methods affect developers but there are no studies on how testers are affected by these methods. The purpose of this master thesis is therefore to study how the testers are affected when adopting the agile methods. The study was based on a theoretical and an empirical study consisting of interviews. These studies indicate five areas to investigate further, these areas were: test process, collaboration and communication, psychological effects, exchange of knowledge and education. After contacting a number of interviewees a decision was made to only study the agile methods Extreme programming and Scrum. Interviews were carried out at six different companies, where all interviewees had experience of testing in agile projects. The questions were open-ended questions and the answers were compiled to be compared with the theory in an analysis. The result showed that tests are carried out early and continuously throughout the entire development process. Since the testing is carried out parallel to the development the tester gains a better understanding for the product and there is a smaller risk for unnecessary tests to be written. The documentation produced during the test process is not affected by the agile methods but is rather dependent on other factors. These factors could be demands or the company’s business area. Collaboration and communication between testers and developers is improved since they are sitting together and have daily meetings. This also results in an increased exchange of knowledge within the team and that the team members are more informed about each others work. The result also showed that agile methods have psychological effects on the tester. Since the tester often has a unique role in the team the feeling of loneliness is larger and the opportunities to discuss tests are less than if there would have been other testers in the team. The role as a tester means to work independently with both developers and product owners to satisfy the interests of both sides. Finally, the study showed that the team needs an education when adopting agile methods to make sure that all team members have the same understanding of the methods. / För att kunna säkerställa god kvalité på mjukvara krävs att den testas för att hitta fel och visa att programmet uppfyller kundens förväntningar. Vanligen sker mjukvaruutveckling enligt så kallade traditionella metoder som innebär att ett antal förutbestämda steg följs. För att kunna anpassa mjukvaruutvecklingen efter förändringar som ständigt uppstår på marknaden används i stället agila metoder. Dessa metoder innebär bland annat att testningen sker parallellt med utvecklingen vilket kan komma att påverka utvecklarna och testarna på flera olika sätt. De flesta studier kring agila metoders påverkan fokuserar på utvecklarna och studier som visar hur testarna påverkas saknas. Syftet med examensarbetet var därför att undersöka hur testarna påverkas av införandet av agila metoder. Undersökningen baserades på teoristudier och en empirisk studie bestående av intervjuer. Dessa studier visade på fem områden att undersöka närmare, dessa var: testprocessen, samarbete och kommunikation, psykologiska effekter, kunskapsutbyte samt utbildning. Efter kontakt med ett antal intervjuobjekt beslöts att avgränsa studien till att endast studera de agila metoderna Extreme programming och Scrum. Personer från sex olika företag intervjuades, där alla intervjuobjekt hade erfarenhet av test inom agila projekt. Intervjufrågorna var fasta med öppna svarsalternativ och svaren sammanställdes sedan för att, i en analys, jämföras med den teoretiska bakgrunden. Resultatet visade att testaren utför tester tidigt och kontinuerligt genom hela utvecklingsprocessen. Genom att testningen sker parallellt med utvecklingen får testaren en ökad förståelse för produkten och risken minskar för att onödiga tester skrivs. Dokumentationen som produceras under testprocessen påverkas inte av de agila metoderna utan beror i stället på andra faktorer. Dessa faktorer kan vara efterfrågan eller vilken bransch företaget är verksam i. Samarbete och kommunikation mellan testare och utvecklare förbättras då de sitter tillsammans och har dagliga möten. Detta leder även till att kunskapsutbytet inom teamet ökar och att teammedlemmarna blir mer insatta i varandras arbeten. Resultatet visade även att agila metoder har vissa psykologiska effekter på testaren. Eftersom testaren oftast har en unik roll i teamet känner denne i större grad ensamhet i sitt arbete och tillfällena att diskutera test blir färre än om det hade varit fler testare i teamet. Rollen som testare innebär att arbeta oberoende med både utvecklare och produktägare samtidigt som båda parter ska bli nöjda. Slutligen visade undersökningen att teamet behöver utbildning vid införandet av agila metoder. Utbildningen ska ge en korrekt bild av metoderna för att alla i teamet ska få samma syn på dessa.

I denna studie har en modell tagits fram för att utvärdera informationssystem med kvalitativa metoder. Denna modell har utvecklats med task technology fit theory (TTF) som ramverk, som tidigare använts främst i kvantitativa studier för att undersöka till vilken grad funktioner matchar med användares uppgifter i ett informationssystem. Modellen som utvecklats i studien har istället syftet att se vilken data som kan genereras för att skapa djupare förståelse till faktorer som ligger bakom när matchningen är dålig. Modellen har testats i en fallstudie med företaget Visma Spcs där deras webbaserade fakturerings- och bokföringssystem eEkonomi har utvärderats. Detta gjordes genom en datainsamling i form av semi-strukturerade intervjuer på användare av systemet. Resultaten visar att modellen kan generera data för att skapa djupare förståelse genom att visa hur funktioner matchar dåligt, varför de matchar dåligt, vad den upplevda effekten blir för användarna och hur användarnas behov egentligen ser ut. Datan kan även användas för kartläggning av de uppgifter som utförs i ett informationssystem. Till vidare forskning ges förslaget att kombinera denna modell med kvantitativa metoder, där den kan användas i utforskande syfte före en kvantitativ studie eller i ett förklarande syfte efter en kvantitativ studie.

I denna studie har vi undersökt hur lärare arbetar med den initiala bokstavsinlärningen samt hur de väljer att motivera sina val av metod(er). Utifrån den tidigare forskningen framkommer det att det inte finns en given metod, utan många studier visar att lärare inte har några preferenser gällande metoderna. Samtidigt ställer sig många forskare frågande till vilken metod som är att föredra, vilket resulterat i olika läger: de som förespråkar den syntetiska metoden, de som förespråkar den analytiska samt de som kombinerar de två metoderna. I vår studie intervjuade vi fem lärare i åk F-1 gällande deras undervisning i bokstavsinlärning för att undersöka vad som ligger till grund för deras resonemang. De intervjuade lärarna betonade ljudningen som särskilt viktig i den initiala bokstavsinlärningen, men uttryckte även att det inte fanns en given metod att föredra. De beskrev därmed sin undervisning som varierande och en kombination av de båda metoderna. Ytterligare en aspekt som de framhävde var vikten av kunskap inom området, för att kunna göra kvalificerade beslut för att således gynna elevernas lärande och fortsätta utvecklas i sin profession. Det som avgjorde hur de arbetade med bokstavsinlärningen grundade sig främst i elevernas behov och intressen.

The purpose of this study was to examine how Nordea could take on agile scaling, focusing on a unit of distributed Scrum teams within their departmentfor digital banking. The aim was to be achieved by attempting to identify appropriate methods and best practices - for scaling agile - to implement for the unit's success. The teams are working in isolation from each other, deployed across Scandinavia, despite the development of the same products/services. By studying the challenges of Nordeas unit, this master thesis could give some concrete examples of how a large organisation can proceed to take on the aspect of agile scaling, involving distributed teams. The conclusions are that Nordea has initiated an agile transformation, but need more uniform teams if they want optimize through synergy effects. To attempt agile scaling for distributed nonuniform teams is not recommended. The management lacks transparency and should get more involved to make an analysis on the current situation so that long-term goals can be set up. Making use of a ready-made framework for scaling is not recommended when there are few dependencies between a small number ofpeople. To continue forward the assistance of external experts, who can analyze and measure the relevant components, is recommended. Recommendations have been given to the the question formulations anda number of other relevant points. These recommendations include appropriate methods and best practices for management to proceed with, and revolve around making the team more uniform without encountering too much of a resistance.