This thesis considers droplet-gas flow by the use of numerical methods and experimental verification. A commercial vane separator was studied, both numerically and by experiment. In addition, some efforts are put into the numerical analysis of cyclones. The experimental part contains detailed measurements of the flow field between a pair of vanes in a vane separator and droplet size measurements. LDA (Laser Doppler Anemometry) was used to measure the velocity in two dimensions and corresponding turbulence quantities. The results from the LDA measurements are considered to be of high quality and are compared to numerical results obtain from a CFD (Computational Fluid Dynamics) analysis. The simulations showed good agreement between the numerical and experimental results. Combinations of different turbulence models; the standard k-ε model and the Reynold Stress Model, different schemes; first order and higher order scheme, and different near wall treatment of the turbulence; the Law of the wall and the Two-Layer Zonal model, were used in the simulations. The Reynolds Stress Model together with a higher order scheme performed rather poorly. The resirculation in parts of the separator was overpredicted in this case. For the other cases the overall predictions are satisfactory.

Vårt examensarbete handlar om estetiska lärprocesser. Syftet var att synliggöra och beskriva hur lärarstudenter definierar och uppfattar begreppet, samt hur de vill använda det i sitt framtida yrke. Vi ville också ta reda på hur man legitimerar användandet. Studien grundas på tre kvalitativa gruppintervjuer med tolv lärarstudenter. Deras utsagor sammanställdes och bildade olika kategorier. Resultatet av vår undersökning visar att det finns ett Hettal olika sätt att se på begreppet estetiska lärprocesser. Exempel på detta kan vara att man ser det som ett medel/verktyg för att nå mål i de teoretiska ämnena, eller att man ser det som något som gör skolan mer rolig och lustfylld. Det framgick också att lärarstudenterna känner en viss osäkerhet inför hur de ska använda estetiska lärprocesser i sin undervisning. Kategorierna jämfördes också med tidigare forskning som gjorts med verksamma lärare där det framgår hur de uppfattar estetik i skolan. I jämförelsen framkom likheter och skillnader kring hur man uppfattar begreppet. En slutsats vi drog, är att det kan behövas Her begrepp för att förklara estetiska lärprocesser, så att det finns en gemensam grund när man talar om det. Vårt förslag på definition av estetiska lärprocesser blev "att lära genom konstens metoder".

Abstract Detta examensarbete är en empirisk studie som visar vilken uppfattning våra utvalda förskollärare har av beteendeproblem i förskolan och skolan.   Vårt syfte med detta arbete är att undersöka genom intervjuer och litteratur, vad förskollärare anser är beteendeproblem. I litteratur delen tar vi upp definitioner av beteendeproblem som förekommer. Resultaten grundas på intervjuer som vi gjort med förskollärare i tre olika kommuner i nordvästra Skåne.   Resultatet av intervjuerna visar att förskollärare har kunskap om vad beteendeproblem är enligt Ogden och Nordahl med fleras definitioner, även om förskollärarnas svar när det gäller hur de arbetar med beteendeproblem skiljer sig åt.

Denna studie undersöker vad och hur lärare i de naturvetenskapliga ämnena bedömer i laborationer. Studien undersöker också om det finns några alternativ till det traditionella naturvetenskapliga sättet att synliggöra elevers utveckling i det praktiska momentet vid laborationer. För att få tillgång till lärares uppfattningar genomfördes i detta arbete tre intervjuer med lärare. Resultatet visar att, det som främst bedöms vid laborationer är laborationsrapporten. De kunskapskvalitéer som bedöms i det praktiska momentet är aktivitet och grupprocesser. Laborationerna tas med i betygsunderlaget i huvudsak då eleven står och väger mellan olika betyg. De alternativa sätt som diskuteras är portfolio och matrismodellen.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka individanpassningar förskollärare gör i förskolans verksamhet för att främja barnets individuella lärande och utveckling. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer av fem förskollärare på tre olika förskolor i tre olika kommuner i mellersta Sverige. Intervjuer valdes framför enkäter då det antogs att svaren skulle bli utförligare och frågorna kunde anpassas i viss mån till intervjudeltagarna. Vid intervjuerna användes bandspelare för att kunna återge svaren så korrekt som möjligt och därmed reducera risken att gå miste om värdefull information. Enligt SOU 1997:157 ska hänsyn tas till barns olika förutsättningar och behov i förskolan, därmed kan inte förskolans verksamhet utformas lika överallt. I Skolverkets (2005) Allmänna råd om kvalitet i förskolan, poängteras det att förskolan är till för alla barn, personalen ska skapa de bästa förutsättningar för att varje barn ska utvecklas optimalt. Den pedagogiska verksamheten ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intresse, behov och åsikter. Resultatet påvisar att majoriteten av intervjudeltagarna utformar verksamheten utifrån individernas behov och förutsättningar för att främja barnets lärande och utveckling på bästa sätt. Individanpassningarna såg olika ut på de olika förskolorna och avdelningarna. Men förskollärarna ansåg sig utgå från läroplanens intention då det gäller individanpassningar. Konklusionen är att barngruppens sammansättning kan se ut på många olika sätt från år till år eller ändras från ena dagen till den andra. Då är det viktigt att utforma verksamheten efter vilka barn som befinner sig där för tillfället. Det är även viktigt att reflektera över varför man gör det man gör.

No description available.

Den här studien handlar om hur olika yrkeskategorier såsom rektor, lärare, fritidspedagog och specialpedagog menar att de skapar ”en skola för alla”, vilka möjligheter och svårigheter som finns i detta arbete samt vad de skulle vilja förändra för att bättre kunna möta alla barns olika behov i skolan. Som metod har kvalitativa intervjuer använts och nio personer har intervjuats. Alla informanter är positivt inställda till inkludering av elever som är i behov av särskilt stöd och menar att möjligheterna att förverkliga “en skola för alla” finns, men att det ofta saknas resurser för att det ska kunna fungera bra, både för elever och pedagoger. Alla fyra yrkeskategorierna har den gemensamma inställningen att “en skola för alla” är en skola där alla barn blir sedda och kan få lära sig utifrån sina förutsättningar. Vi anser att tanken om ”en skola för alla” är god och att flera skolor har kommit en bra bit på vägen mot en skola där alla barn, oavsett förutsättningar, ingår i samma gemenskap så långt det är möjligt. Grundstenen i arbetet måste vara att utgå från varje barns behov och göra det som blir bäst för barnet - inlärningsmässigt, socialt och emotionellt.

No description available.

Vår studie handlar om hur läs- och skrivsvårigheter kan förebyggas utifrån ett klassrumsperspektiv, samt vilka möjligheter och hinder som kan uppstå vid organisering av undervisningen. Undersökningen gjorde vi med hjälp av semistrukturerade intervjuer för att få fram så mycket information som möjligt inom området. Utifrån ett klassrumsperspektiv undersöks först och främst elevers läs- och skrivsvårigheter och hur svårigheterna kan förebyggas och minimeras. Studien visar att tidiga insatser är en väsentlig åtgärd för att förhindra att elever i läs- och skrivsvårigheter etablerar felaktiga strategier och misslyckas, istället för att få erfara ”Jag- kan- upplevelser”. Det är också viktigt att lärarna har kännedom om olika läs- och skrivinlärningsmetoder för att kunna tillämpa rätt metod till rätt elev. Alla elever har rätt att få vara olika och det är läraren som i första hand måste acceptera detta genom att maximera möjligheterna för varje elevs framgång.

Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur, förskollärare använder sig av olika metoder vid konflikthantering i arbetet på förskolan. Bakgrunden är uppbyggd av forskning och litteratur, där medling och öppna relationer är de viktigaste metoderna vid konfliktlösning. För att få en bild av hur konflikter hanteras i verkligheten har intervjuer med förskollärare genomförts. Genom dessa framkom att studiens respondenter använder sig av olika metoder beroende på situation. Den metod som samtliga använder sig av är medling och öppna frågor. Yrkeserfarenhet verkar inte ha någon inverkan på respondenternas metodval.