Sammanfattning Företags samhällsansvar CSR-Corporate Social Responsibility har för många en viktig symbolisk innebörd då begreppet växer och blir större i Sverige samt i övriga världen. Företag och organisationer har förutom ett ekonomiskt ansvar även skyldigheter för sin omgivning att arbeta för en bättre miljö samt med ett socialt ansvarstagande. Idag ökar företagens ansvar och konsumenter anser att detta är en självklarhet. Företag har idag en viktig uppgift, att arbeta på ett schysst sätt. För att en långsiktigt hållbar verksamhet ska gälla borde företaget satsa på alla tre delarna i socialt ansvarstagande, ekonomiskt, socialt samt miljömässigt. Denna studie berör Löfbergs Lilas arbete med CSR och hur detta arbete tillämpas i verksamheten. Hur samarbetet mellan nätverket CSR-Sweden och företaget Löfbergs Lila verkar. Företaget Löfbergs Lila har haft en miljötänk sedan start och arbetar aktivt för detta. Allt kaffe som företaget producerar kommer att certifieras inom loppet av fem år. Löfbergs Lila ingår med 18 andra länder i nätverket CSR-Sweden. Ett nätverk som aktivt engagerar sig i samhällsutvecklingen inom CSR. Studien har visat att CSR innefattar de tre delarna: ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar. Idag blir det mer vardagligt att arbeta med konceptet CSR då företag, konsumenter och intressenter kräver detta. Företaget Löfbergs Lila har höga krav på sitt arbete med CSR och visar att de använder sig av en tydlig kommunikation till sina anställda samt leverantörer. Samarbetet mellan CSR-Sweden och Löfbergs Lila fungerar som ett aktivt medlemskap. Studien visar även att CSR är en viktig del inom Löfbergs Lilas varu-märkesbyggande och att det är svårt att diskutera hur arbetet mellan Globalt Ansvar och Löfbergs Lila bedrivs. För att kunna genomföra denna undersökning har jag valt att tillämpa en kvalitativ forskningsmetod och då i form av litteraturfördjupning och intervjuer på företaget Löfbergs Lila samt tre andra organisationer/nätverk som Löfbergs Lila arbetar med. Dessa är CSR-Sweden, KRAV samt Fairtrade. Undersökningen är genomförd i Karlstad där doften av kaffe är som ljuvligast. Denna studie handlar om kaffe + socialt ansvar + engagemang. /Trevlig läsning!

Studien syftar till att ta reda på och beskriva vilken medvetenhet som finns hos svenska textilkonstnärer när det kommer till produktionen av de textila naturmaterialen bomull, lin, silke och ull. Mina frågeställningarär hur svenska textilkonstnärer förhåller sig till ursprunget och produktionen i införskaffandet av deras textila material, samt hur de förhåller sig till ekologiskt respektive rättvisemärkt material i relation till sitt skapande. För att ge en bakgrund till detta inleds undersökningen med en kvalitativ litteraturstudie där jag beskriver den konventionella, respektive den ekologiska produktionen av de fyra ovan nämnda naturmaterialen, samt ger en beskrivning av textila märkningar och rättvis handel med textil. Genom en enkätstudie har jag sedan ställt frågor till tretton svenska textilkonstnärer som använder sig av bomull, lin, silke och ull för att ta reda på hur de förhåller sig till produktionen av dessa. Svaren från enkätstudien har sedan analyserats och resulterat i ett antal slutsatser; det finns stora brister i konstnärernas kunskaper kring produktionen av deras material. Flera tycker dock att de borde veta mer, och nio av tretton konstnärer svarade klart och tydligt att de var intresserade av att veta mer. Samtliga textilkonstnärer ställde sig positiva till ekologisk och rättvistextil, men bara drygt hälften var beredda att avstå från sitt material om det visade sig att det hade en negativ påverkan på människor och miljö.

Previous research confirms that there is a major decline of pollinators worldwide. Investigations have mainly focused on pollination services in the agricultural landscapes and therefore, there is a lack of knowledge on the effects pollinators may have in urban environment. This paper examines the presence of honey bees in central parts of Stockholm, Sweden. The study presents what conditions, possibilities and motives there are behind the phenomenon of urban bee keeping. I found ten locations with beehives and a total of 18 hives within the delimited area. Nothing seems to indicate that conditions may limit the presence of honey bees. Given the opportunity to place beehives on the ground and on rooftops, the possibilities also seems to exist. According to the owners of the beehives motives are better harvests in connection to allotments, positive effects on flora and educational and marketing purposes.

Med detta examensarbete vill jag beskriva FMT-metoden (Funktionsinriktad MusikTerapi) och dess bakgrund, målbeskrivning och metodens utförande. I mitt arbete tar jag även upp arvet och miljöns påverkan på tvillingar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I arbetet med tvillingarna framgår hur viktigt det är att kroppen ska fungera för att få en fungerande helhet, likaså hur viktig självkänslan är för den individuella utvecklingen.   Min slutsats är att med FMT som behandling, har lusten till motivation i skolan och på fritiden ökat. Behandlingen har även stärkt tvillingarnas självkänsla till att lita mer på sina egna förmågor. Motivation som har byggt på trygghet, igenkännande och samverkan har gjort arbetet möjligt. Genom att ha arbetat konsekvent med kroppskontrollen har även deras kroppsmedvetande utvecklats. I FMT ställs inga krav eller förväntningar på att individen skall prestera. Tiden är viktig i sammanhanget, ”Det måste få ta tid”.

I ett samhälle med högre och högre krav på företag att redovisa sin miljöpåverkan, vilket dessutom kan höja marknadsvärdet, har företag nu börjat söka information om hur deras avfall belastar miljön. Avfallshanteringsföretaget Renova AB har under de senaste åren fått allt fler frågor från sina kunder om vilken klimatbelastning avfallshanteringen har. Renova AB önskade därför ta fram en beräkningsmodell för detta, vilket lade grunden för detta examensarbete. Examensarbetet syftar till att Renova AB skall kunna ge sina kunder information om mängden fossilt koldioxidutsläpp, återvinnings- och deponeringsgrad, samt energiutvinning för kundens inlämnade avfall. Arbetets målsättning blev därför att förse Renova AB med ett beräkningsverktyg för detta. Genom att följa en metod liknande en livscykelanalys, framtogs ett Excel-baserat beräkningsverktyg. Resultatet av detta examensarbete är beräkningsverktyget som består av nio flikar. Endast en av flikarna fylls i av användaren för att specificera avfallet, därefter sker alla uträkningar automatiskt. Tre flikar representerar avfallstyperna, som beräkningarna kan utföras på i den nuvarande versionen. Det är i dessa flikar som användaren får reda på resultatet av beräkningarna. I denna version kan beräkningar utföras för träavfall, brännbart avfall och osorterat avfall. Två flikar innehåller alla beräkningars referensvärden, likt en databas. Det är i dessa flikar som uppdateringar kan göras, för att verktyget skall följa de förändringar som verksamheten genomgår. I en av flikarna finns de processträd som beskriver avfallets flöde genom Renova AB, och två flikar presenterar och förklarar verktyget för användaren. Beräkningsverktyget kan användas på fler sätt än för retrospektiva koldioxidberäkningar. Dels kan det användas prospektivt för att beräkna utsläppet vid förändringar i exempelvis verksamheten eller avfallsinnehållet, och jämföra dess förändringar med nuläget. Dels som ett incitament för Renova AB:s kunder att minska mängderna inlämnat avfall, för att minska sina koldioxidutsläpp och kunna marknadsföra sin miljömedvetenhet. När beräkningsverktyget var färdigställt demonstrerades det för Renova AB:s personal, vilka även fick testanvända det. Vid tillfället insamlades synpunkter, för slutgiltiga revideringar. Med den tid och information som har funnits till förfogande, har målet varit att beräkningsverktyget skall spegla verkligheten så mycket som möjligt. Liksom är brukligt i livscykelanalyser baseras verktyget på en del antaganden. För att verktyget skall ge än mer representativa resultat, presenteras förslag på vidareutveckling. / In a time with an increasing demand for declaration of the environmental impacts of companies, which also can result in an enhanced market-value, companies have begun to look for information about how their waste is affecting the environment. Renova AB, a waste management company, has in recent years received an increasing number of inquiries from their customers about how their waste management affects the climate. Therefore Renova AB wanted to develop a computational model for such an analysis, which laid the foundation of this thesis. The aim of this thesis is to enable Renova AB to provide their clients with information on the amount of fossil carbon dioxide emissions, the degree of recycling and landfill, as well as energy extraction for the client’s delivered waste. Thus the objective of the thesis was to provide Renova AB with a computational tool for this. By following the method of a life cycle analysis, an Excel-based computational tool was developed. The computational tool is the result of this thesis. The tool consists of nine sheets. Only one of the sheets is to be filled out by the user to specify the waste, after which all the calculations are performed automatically. Three sheets represent the types of waste for which the calculations can be performed on, in its current version. It is in these sheets that the user can find the results of the calculations. In this version calculations can be performed on wood, combustible and unsorted waste. Two sheets contain all the reference values for the calculations, like a database. This is where the tool can be contemporized with changes in the company. One sheet demonstrates the process trees that describe how the waste is treated throughout Renova AB, and two sheets introduce and explain the tool to the user. The computational tool can be used in more ways than for retrospective calculations of carbon dioxide emissions. It can be used prospectively by calculating the emission of, for example changes in the company or changes in the content of the waste, and then comparing the changes with the current situation. Alternatively it could be used as an incitement for Renova AB’s customers to reduce the amount of delivered waste, in order to reduce their carbon dioxide emissions which emphasize their environmental profile. When the computational tool was completed it was demonstrated for and trial ran by the Renova AB staff. Opinions where collected for final revisions. Given the time limitation and amount of available information, the ambition was to create a computational tool which reflected the reality as much as possible. The tool has great potential to further development to give even more representative results. Recommendations for further development have been elaborated.

No description available.

Generellt sett tog det storskaliga miljöarbete sin början på 1970-talet. För ridsportens del startades ett klimatprojekt 2010 av flera stora branschorganisationer, med en klimatpolicy som följd året efter. Då ridsportföretags miljöarbete skiljer sig väsentligt åt mellan olika företag, syftar den här uppsatsen till att undersöka vilka drivkrafter och barriärer som kan identifieras utifrån ridsportföretagares uppfattningar kring miljöarbete. I studien har verksamheter som har, respektive saknar ett dokumenterat miljöarbete intervjuats och det empiriska materialet har analyserats med hjälp av teorier kring drivkrafter och barriärer. De slutsatser som kan dras är att främst de sociala och de marknadsbaserade drivkrafterna ligger till grund för företagens miljöarbete. De barriärer som hindrar företagen från att införskaffa eller utveckla sitt miljöarbete är främst samförståndsbarriärerna och kunskapsbarriärerna, där ridsportverksamheters miljöpåverkan och dess betydelse ifrågasätts, samt kunskapsluckor kring ämnet. Vidare är även de ekonomiska barriärerna betydelsefulla, exempelvis genom att det kan finnas fördomar om att ett miljöarbete bara är något kostsamt. Tillsist är de tekniska och de sociala barriärerna identifierade, men dessa ses som mindre i jämförelse med de tidigare nämnda.

Syftet med denna studie var att utifrån ett språkutvecklande perspektiv, i en årskurs fem där man regelbundet tittar på nyheter i undervisningen, undersöka vad sådan undervisning får för konsekvenser för undervisningssituationen, undervisande lärare och de elever som finns representerade i klassen. För att genomföra undersökningen valde jag att använda mig av två kvalitativa datainsamlingsmetoder, intervju och observation.  Studien visar att arbetssättet med nyheter ger en vardagskunskap, är ämnesintegrerat och utvidgar barnens språk och tänkande. Den dialogiska undervisningen främjar och skapar förutsättningar för alla elever att möta och tillägna sig ett rikt och utvecklat språk.

Bakgrund: Genom att beskriva definitioner av stress och fysisk aktivitet får läsaren en inblick i dagens situation. Genom att jämföra arbetsmiljölagen och de vanligaste modellerna kan man se vissa gemensamma nämnare. Forskning visar att mer än var fjärde anställd påverkas av arbetsrelaterad stress, vilket är dyrt för samhället då 50-60 % av sjukfrånvaron har ett samband med arbetsrelaterad stress.   Metod: Designen som använts i denna uppsats är en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Olika databaser utnyttjades och de sökord som användes var fysisk aktivitet och arbetsrelaterad stress i olika kombinationer.   Resultat: Denna litteraturstudie undersöker möjligheterna att använda fysisk aktivitet för att förebygga arbetsrelaterad stress. Genom att analyser de artiklar som användes har författarna funnit bevis för att fysisk aktivitet är en viktig faktor vid förebyggande av arbetsrelaterad stress. Andra viktiga faktorer som hittats är beteendetyper, miljö och livsstil.  Syfte: Faktorer som påverkar fysisk aktivitet.  Slutsats: Avslutningsvis bör fortsatt forskning fokusera på att hitta nya vägar för att få fram bättre och lättare strategier, för att göra det möjligt för flera aktörer att använda sig av dessa, både organisatoriskt och individuellt. Fysisk aktivitet bör i framtiden ses som ett verktyg i utveckling mot arbetsrelaterad stress.

Den 23 Mars 1980 röstade svenska folket om kärnkraften. Den politiska debatt som fördes innan valet var på många sätt både komplicerad och motsägelsefull. Komplicerad därför att perspektiven på kärnkraften var så många och för att frågan splittrade traditionella politiska och ideologiska gränser. Motsägelsefull, för trots den uttalade ambitionen om en saklig debatt tycktes det omöjligt att få till stånd och trots många av frågornas vetenskapliga grund och debattörernas vurm för faktamässighet tycktes de viktigaste orsakerna till debattörernas ställningstagande vara outtalade och av ideologisk art. Denna uppsats försöker dels åskådliggöra debatten, dels finna orsakerna till dess komplexa och motsägelsefulla natur. En genomgång av sakfrågorna visar på hur dess faktabetonade karaktär inte leder till en sakligare debatt, utan snarare tvärtom. En närmare studie av parterna och deras sätt att argumentera lyfter fram djupare uppfattningar och övertygelser som i debatten aldrig sägs rakt ut. Dessa ställs sedan mot varandra i syfte att förstå var den ideologiska motsättningen mellan parterna egentligen låg. Slutligen återgår jag till att försöka förklara orsakerna till att debatten fick de drag den hade med tyngdpunkt på den motsägelsefullhet som jag anser finns där. Min huvudsakliga förklaring är att kärnkraftsfrågan var starkt ideologisk men samtidigt väldigt beroende av vetenskap och fakta. I debatten samexisterade starka ideologiska krafter med en stor efterfrågan på vetenskaplig bevisning och saklighet, någonting som tillsammans med en allmän norm om det vetenskapligas överordnade betydelse undertrycker det ideologiska och låter det endast komma fram i förvrängd form genom debattörernas selektiva urval av vetenskap och fakta. Hit hör även en syn på vetenskap som producent av sanning men där vetenskapen i de kärnkraftsrelaterade frågorna endast var förmögen att producera ett flertal konkurrerande forskningsrön och rapporter som ingen enhälligt kunde befästas som slutgiltig och sann.