I Sveriges klimatmål står att senast år 2045 ska Sverige ha noll nettoutsläpp av växthusgaser. Det är ett klimatmål som innebär att alla sektorer behöver bidra för att målet ska vara möjligt att uppnå. Detta gäller även bygg- och fastighetssektorn som står för cirka 21 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser ur ett livscykelperspektiv. Då byggnader har stor miljöpåverkan både i produktion och vid användning har olika certifieringssystem tagits fram i syfte att bygga mer hållbart. Med hjälp av en miljöcertifiering med ett tydligt ramverk blir det enklare att arbeta för en miljömässigt hållbar byggnad. Det finns flera olika miljöcertifieringar på den svenska marknaden och några av de som används mest frekvent är Miljöbyggnad, BREEAM-SE och LEED. De olika certifieringarna berör flera olika områden, exempelvis energianvändning, inomhusmiljö bland annat. Certifieringarna innefattar olika indikatorer. Det finns ännu ingen tydlig guide som visar vilket certifieringssystem som passar vilken typ av byggnad eller om alla certifieringar är allmänt applicerbara, utan att skilja sig åt. Av den anledningen är det intressant att undersöka ifall något system är mer lämpligt för kontorsbyggnader. Syftet med studien är att jämföra de olika miljöcertifieringssystemen Miljöbyggnad, BREEAM-SE och LEED utifrån uppbyggnad, genomförande och betygssystem med utgångspunkt i kontorsbyggnader. Studien är avgränsad till att beröra nybyggnation av kontorsbyggnader på den svenska marknaden. Resultatet i studien visar på betydande skillnader i uppbyggnad och genomförande, likaså i betygssystemens utformning. BREEAM-SE har den mest omfattande certifieringsprocessen och är även det dyraste av alternativen, däremot är systemet nationellt anpassningsbart och flexibelt. LEED är det system som ligger längst ifrån svenska förhållanden men är däremot globalt välkänt och kan vara av intresse för internationella investerare, det är även ett omfattande system som beaktar hela byggnaden samt omgivning. Miljöbyggnad är det billigaste och mest användarvänliga systemet men omfattar endast byggnaden i sig. Systemet är anpassat till svenska förhållanden och är inget internationellt system, därför är det av mindre intresse för internationella investerare. / Sweden's climate goal states that by 2045, Sweden must have zero net emissions of greenhouse gases. This climate goal means that all sectors need to contribute in order to achieve the goal. This also applies to the construction and real estate sector, which accounts for approximately 21 percent of Sweden's total greenhouse gas emissions from a life cycle perspective. As buildings have a major environmental impact both in production and in use, various certification systems have been developed with the aim of building more sustainable. With the help of an environmental certification, it will be easier to work for an environmentally sustainable building. There are several different environmental certifications on the Swedish market and some of the most frequently used are Miljöbyggnad, BREEAM-SE and LEED. The different certifications cover several different areas, such as energy use and the indoor environment, and include different indicators. There is still no clear guide that shows which certification system is suitable for which type of building or if all certifications are generally applicable, without differing. For that reason, it is interesting to investigate if any system is more suitable for office buildings. The purpose of the studies is to compare the various environmental certification systems Miljöbyggnad, BREEAM-SE and LEED based on contexture, implementation and rating systems for office buildings. The study is limited to new construction of office buildings on the Swedish market. The results in the study show differences in structure and implementation, as well as in the design of the rating systems. BREEAM-SE has the most comprehensive certification process and is also the most expensive of the alternatives, however, the system is nationally adaptable and flexible. LEED is the system that is furthest from Swedish conditions but is globally well known and may be of interest to international investors, it is also a comprehensive system for the entire building and surroundings. Miljöbyggnad is the cheapest and most user-friendly system but only covers the building itself. The system is adapted to Swedish conditions and is not an international system, therefore it is of less interest to international investors. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Personalkostnader utgör 80% av de totala kostnaderna samtidigt som människor i de utvecklade delarna av världen spenderar 90% av tiden inomhus. Forskning som visar att prestation är beroende av den omgivande miljön har lyft frågan om att inkludera välbefinnande vid certifiering av hållbara byggnader. The WELL Building Standard® (WELL) är den första certifieringen som enbart fokuserar på välbefinnande, detta genom sju olika koncept fördelat på hundra skallkrav och optimeringar. Koncepten är luft, vatten, kost, motion, ljus, komfort och välbefinnande. Arbetet har två syften, det första är att undersöka om WELL kan bidra till ökat välbefinnande i svenska kontor och det andra är att undersöka om WSP Environmentals nya lokaler i Globen shopping kan WELL-certifieras. Detta har utvärderats genom en teoretisk analys av forskning relaterad till inomhusmiljö, granskning av svenska lagar och standarder i förhållande till The WELL Building Standard®, enkätundersökningar i de gamla och nya lokalerna samt genom mätningar av temperatur, luftfuktighet, ljus, ljud och föroreningar i inomhusluften. Resultatet av utvärderingen av WELL-kraven för de nya lokalerna visar att åtta skallkrav inte uppfylls, dessa är behovskontrollerad ventilation i matsalen, processad mat, storlek på handfat, artificiella ingredienser, solavskärmning, taktila skyltar, ställbara skärmar och installationsljud i rum för telefonkonferens. Sett ur ett större perspektiv bidrar WELL med inspirerande miljöer, tillgång till bra mat och organisatoriska frågor så som rese-, välgörenhets- och sömnpolicys. Andra faktorer så som ventilation, termisk komfort, ljus och ljud regleras redan i svensk lag så WELL blir ett kvitto på att lagen följs. Svaret på frågan om WELL bidrar till ökat välbefinnande på svenska kontor är ja, men till ett väldigt högt pris, eftersom att det är en väldigt dyr certifiering. En bidragande orsak till detta är att WELL ur ett svenskt perspektiv kräver och belönar självklara aspekter så som bra vattenkvalité, rätt till föräldraledighet och sjukvård. Vidare hänvisar WELL till amerikanska standarder vilket gör det tidskrävande att utvärdera svenska projekt, vilka måste följa både svensk och amerikansk lag. WELL kräver också exakta mått, vilket inte alltid är det mest relevanta, ibland kan utbildning och information vara viktigare. Avslutningsvis så är det allra viktigaste som WELL bidrar med att frågan om innemiljö och välbefinnande har lyfts efter att ha stått i skymundan för energi- och miljöfrågor. / At an office, the salary cost is the single largest cost with 80% of the total costs. In addition, people in the developed parts of the world spend 90% of their time indoors, thus it makes sense to include health and wellness in environmental assessment methods.  The WELL Building Standard® is the first environmental assessment method that solely is focusing on wellbeing and comfort of the occupants. This by evaluating hundred preconditions and optimizations, covering the seven concepts of air, water, nourishment, fitness, light, comfort and mind.  This report has two purposes, first determine whether WELL can improve wellbeing and health in Swedish office buildings and second determine whether the new office of WSP Environmental in Stockholm fulfills the requirements for WELL certification. The methods used is a theoretical analysis, evaluating research that investigates performance correlated to indoor climate, and an investigation of Swedish regulations compared to the WELL standard. In according to this an occupant survey was used to evaluate the old and new office. At last measurements were done (temperature, relative humidity, light, sound and indoor air pollutants). The result of the WELL evaluation shows that eight preconditions of WELL were not met in the new office. These are ventilation effectiveness, processed foods, hand washing, artificial ingredients, solar glare control, ADA accessible design standards, ergonomics: visual and physical and internally generated noise. In a wider perspective, the conclusion is that WELL contributes to beautiful and inspiring indoor environments, healthy food and policies to protect the employees. Other aspects, such as ventilation, thermal comfort, light and sound are regulated by Swedish law, WELL is then a proof that the building fulfills the requirements.  The answer to the main question ”Can WELL improve the wellbeing and health in Swedish office buildings?” is yes, but the price is very high since it is a very expensive certification. One reason may be that WELL in a Swedish perspective evaluates and awards obvious aspects such as water quality, parental leave and healthcare.  In a Swedish perspective, it is time consuming to evaluate a project for WELL as both American and Swedish regulations and standards have to be followed. Other critics is that WELL is evaluating exact numbers, even if education and information sometimes are more important.  At last, the most important aspect that WELL contributes to is to discuss the question about indoor climate and health, that previously was not discusses as much as energy and environmental efficiency.

Den globala uppvärmningen är ett av vår tids största problem och det krävs mycket arbete inom olika områden för att nå de uppsatta klimatmålen. Byggbranschen är ett område som är av stor vikt att arbeta med för att nå målen då en stor del av den globala energianvändningen har med byggnader att göra. Samtidigt sätter de stora flyktingströmmarna under senare tid Sverige på prov och det krävs ny innovation för att lösa frågor om bostadsbrist och integration. I nuläget är det oftast en uppfattning hos byggbolagen att det innebär en högre kostnad att bygga hållbart och att denna kostnad inte alltid återbetalar sig, åtminstone inte på kort sikt. Incitament för att bygga hållbart behöver identifieras och lyftas fram för att öka intresset hos byggföretagen att sträva efter detta. Det är inte säkert att det är byggföretaget som får ta del av investeringen när projektet är slutfört, utan det blir en annan aktör, exempelvis de boende som flyttar in i huset och får lägre energikostnader. Syftet med arbetet är att analysera vilka incitament, svårigheter och möjligheter som finns med att bygga och förvalta hållbara fastigheter. Uppsatsen består av en teoretisk referensram, litteraturöversikt, empiri i form av en intervjustudie samt analys och slutsatser. Halvstrukturerade intervjuer har genomförts med miljö- och hållbarhetschefer och andra personer med liknande roller hos fastighetsbolag, bostadsbolag, bostadsutvecklare och byggföretag i Sverige. Sju personer har intervjuats baserat på frågeställningarna kring vilka incitament, svårigheter och möjligheter som finns med att bygga och förvalta hållbara fastigheter. Resultatet visar att miljöcertifiering upplevs vara ett krav för att kunna vara verksam på marknaden. Certifiering kring social hållbarhet saknas och är något som efterfrågas då flera respondenter upplever social hållbarhet som framtiden medan ekologisk hållbarhet mer eller mindre är ett krav. Kunskapsbrist upplevs vara det största hindret mot att bygga och förvalta hållbart. Ändrade avskrivningsregler är också en viktig faktor för att öka incitamenten för att bygga hållbart. Möjligheterna att utvecklas inom området är många och handlar bland annat om användandet av ny teknik. / Global warming is one of the greater problems of our time and it requires effort in various fields to achieve the set climate targets. The construction industry is of great importance to improve to achieve the objectives, since a large part of the global energy consumption has to do with buildings. For the meantime, recent large refugee movements in Sweden puts the country to test and new innovation to solve the issues of housing shortage and integration is required. Construction companies relate high cost to sustainable construction and that this cost does not pay off, especially in the short term. Incentives for building sustainable must be identified and highlighted to increase interest in sustainable building. It is uncertain if the construction company will profit from investment since it is the residents who will attain lower energy costs. The aim is to analyze the incentives, difficulties and opportunities that exist to build and manage sustainable real estate. The thesis consists of a theoretical framework, literature overview, empirical evidence in the form of an interview study, analysis and conclusions. Semi-structured interviews were conducted with environmental and sustainability managers and other persons with similar roles in real estate companies, housing companies, housing developers and construction companies in Sweden. Seven persons were interviewed based on questions about which incentives, difficulties and opportunities that exist to build and manage sustainable real estate. The result shows that environmental certification is perceived to be a requirement in order to stay on the market. Certification of social sustainability is lacking and is something that is desirable as several respondents perceive social sustainability as the future while ecological sustainability is a requirement.

Hållbar utveckling är ett omtalat ämne i dagens fastighetsbransch. Med flera färdplaner och globala mål som främjar en långsiktig hållbar utveckling har det framkommit system för hur man ska miljöanpassa byggnader. Miljöbyggnad och Svanenmärkning är två system som utvecklats i Sverige. För att följa ett hållbart strategiskt arbetet följer flera fastighetsbolag uppmaningen om ett netto noll utsläpp av växthusgaser 2045 i fastighetsbranschen. Detta föranleder ett ökat initiativ av att bygga hållbart och miljöanpassa redan befintliga byggnader.   Syftet med uppsatsen är att utföra en studie på hur de svenska miljöcertifieringssystemen, Miljöbyggnad och Svanen, förhåller sig till ett hållbarhetsarbete samt hur dessa certifikat värderas i fastighetsvärderingsprocessen. Studien kommer i förhållande till certifieringarna granska värderingsprocessen för att undersöka om certifikatet har ett ekonomiskt värde och analysera sambandet mellan miljöcertifiering och marknadsvärdet.  Resultatet av denna undersökning antyder att bostäder som är miljöcertifierade inte påvisar ett tydligt ekonomisk värde i relation till marknadsvärdet. Dock konstateras det att avgiften som erläggs på dessa bostadsrätter är betydligt lägre än de konventionella bostadsrätterna. Ett resultat av detta visar att miljö- och hållbarhets attributerna som existerar i dessa bostäder resulterar till en lägre avgift i jämförelse med de icke-miljöcertifierade bostadsrätterna. Småhusen påvisar ingen ökning av marknadsvärdet om en Svanenmärkning finns. Slutsatsen som tagits i detta arbete är att värderingen kring både bostadsrätter samt småhus vare sig dessa är miljöcertifierade eller ej ger en svår bedömning om det finns en tydligt korrelation mellan miljöcertifieringen och marknadsvärdet. / Sustainable development is an ongoing topic in today's real estate industry. With several roadmaps and global goals that promote a long-term sustainable development, systems for how to adapt buildings to the environment have emerged. Environmental Building and Nordic Swan Ecolabel are two systems developed in Sweden. In order to follow sustainable strategic work, several real estate companies follow the goal for a net zero emission of greenhouse gases by 2045 in the real estate industry. This leads to an increased initiative of sustainable development and adapting existing buildings to the environment. The purpose of the thesis is to carry out a study of how the Swedish environmental certification systems, Environmental Building and Nordic Swan Ecolabel, relate to sustainability work and how these certificates are valued in the property valuation process. In relation to the certifications, the study will investigate the valuation process to examine whether the certificate has an economic value and analyze the connection between environmental certification and market value. Results of this survey suggest that homes that are environmentally certified do not show a clear economic value in relation to the market value. However, it is noted that the fee paid on these condominiums is significantly lower than the conventional condominiums. A result of this shows that the environmental and sustainability attributes that exist in these homes result in a lower fee in comparison with the non-environmentally certified condominiums. The single-family homes do not show an increase in market value for houses with a Nordic Swan Ecolabel.  The conclusion drawn in this study is that the valuation of both a condominium and a single-family home, whether these homes are environmentally certified or not, is difficult to assess whether there is a clear correlation between the certification and the market value.

In today's society, we are facing challenges such as rising sea levels and increased average temperatures, which have heightened awareness and social responsibility regarding climate and sustainability issues. The EU taxonomy is a response to these challenges and aims to limit emissions and promote sustainable investments. It regulates companies' environmental work and investments to reduce climate impact, which has direct implications for various sectors and financial transactions. Within the real estate industry, which is a significant contributor to carbon emissions, companies are expected to undergo changes to comply with EU regulations. The purpose of this study is to investigate how the implementation of the EU taxonomy affects the value of commercial properties in Sweden. We formulate the research question: "How does the EU taxonomy's regulatory framework affect the value of commercial properties?" To answer this question, we employ a qualitative and empirical analysis method. The empirical material consists of six semi-structured interviews with transaction managers and transaction directors within the real estate industry. Subsequently, the interviews are analyzed together with previous research and the theoretical framework, enriched by value and price theory. The results indicate an increase in value for commercial office properties that meet the EU taxonomy's requirements and are located in the country's metropolitan regions, while office properties that do not meet these requirements are expected to decrease in value. On the other hand, the values of commercial residential properties are not affected by this trend. Within the logistics property sector, there is observed growth in new constructions that meet the taxonomy's criteria, which is believed to anticipate a future increase in value, especially for large new logistics properties leased to financially significant companies.

Den genomförda studien syftar till att undersöka auktoriserade fastighetsvärderares hänsyn till miljöcertifieringar vid en värderingsprocess. Anledningen till ämnesvalet beror på den alltmer påfrestande hållbarhetskraven som växer i samhället, framförallt på grund av det ökade trycket från banksektorn att få en grön omställning. Men även att många hyresgästers preferenser att bedriva sina verksamheter i gröna lokaler accelererar. Materialet, som ligger som grund för arbetet, består av intervjuer som genomförts tillsammans med sju auktoriserade värderare. Samtliga fastighetsvärderare besitter en hög kunskapsnivå och har varit aktiva inom fastighetsvärdering under en lång period. Det gör att arbetets validitet och svaret på vår frågeställning upplevs väldigt klarläggande. Resultatet av studien indikerar att det finns en stor medvetenhet kring ämnet hållbarhet och en allsidig enighet om att miljöcertifieringar och andra hållbarhetsfaktorer påverkar flera grundläggande parametrar i värderingsprocessen. Utmaningen ligger istället i att kunna kvantifiera och jämföra hur olika miljöcertifieringar och hållbarhetsinitiativ påverkar det direkta marknadsvärdet. Med andra ord saknas det ett enhetligt ramverk som kan underlätta en rättvis implementering av miljöcertifieringar i värderingsprocessen. / This study aims to investigate how authorized property valuers consider environmental certifications in the valuation process. The reason for choosing this subject is due to the increasing sustainability demands in society, particularly due to the growing pressure from the banking sector to achieve a green transition. Additionally, many tenants' preferences to conduct their operations in green buildings are accelerating. The material forming the basis of this work consists of interviews conducted with seven authorized valuers. All property valuers possess a high level of expertise and have been active in property valuation for a long period. This contributes to the validity of the work and provides a clear answer to our research question. The results of the study indicate a high awareness of sustainability and a general consensus that certifications and other sustainability factors influence several fundamental parameters in the valuation process. The challenge, however, lies in being able to quantify and compare how different certifications and sustainability initiatives impact the direct market value. In other words, there is a lack of a unified framework that can facilitate a fair implementation of environmental certifications in the valuation process.

This study departed from a research basis being somewhat lacking in the context of green building certification and especially the two-folded problem, regarding the characteristics of the network of business relationships and how an energy supply company should exploit opportunities in this network context and its relationships. As such, the purpose of this study is to investigate and analyse the network context and its business relationship characteristics, as well as to present recommendations of how an energy supply company can engage green building certification and cope with the business relationships in order to exploit business opportunities. Based on previous research regarding the real estate industry, energy service industry and the construction industry, a well-founded literature base could be extended further by applying theoretical concepts related to business relationship elements and strategy-making. The nature of green building certification and to fulfil the purpose of the study, called for a qualitative research strategy performed through a multiple-case study design. This led to the investigation of four certification projects, subject to certifications in the systems of EU GreenBuilding and Miljöbyggnad, where the most important actors, relationships and project contents constitute the empirical data. The findings of this thesis suggest that the relationships are characterized as having a short-term focus and an avoidance to become interdependent. In this manner elements such as commitment and adaptation are shown as rather shallow, where actions of commitment are not typically short-term sacrifices for a long-term mutual benefit and adaptations mostly occur with respect to specific projects. The adaptive behaviour is also more or less explained as a standardized procedure, avoiding relationship specific investments. Trust is an important element mostly in order to reflect the competence of the counterpart, where previous successful projects indicate the skill and knowledge. Despite the characteristics of the relationships, the benefits of long-term, high involvement, cooperative relationships were highlighted as good aspects to consider in this context. These characteristics, along with outspoken market demands, acted as the basis for the development of recommendations for an energy supply company in terms of a step-wise action framework. In this sense, the first acknowledgement of the framework is that the current position related to green building certification projects of an energy supply company is rather unestablished, with only one exception found. This implies a strategic approach in terms of understanding how to develop and maintain their business relationships, with respect to the previously mentioned characteristics. Through a successful utilization of the action framework (with respect to certain barriers to overcome), this thesis emphasizes a wide range of opportunities such as to have a proactive approach, maintain interactions between projects, to develop the knowledge, to offer a holistic approach and to utilize long-term cooperative relational benefits. The analysis and framework is highly suitable when applied by an energy supply company, but the authors also argue for the findings to be of relevance also for other practitioners in the context of green building certification. In addition, the authors believe that the orientation of this thesis might be a trigger for future similar research approaches, applied in different contexts.

During the past few years an increased attention has been paid to environmental issues in the construction and property sector in Sweden. In order to simplify the work with these issues a Swedish environmental certification system for buildings called Miljöbyggnad has been developed. This thesis aims to investigate the opinion of a selected number of selected property owners of Miljöbyggnad. From that basis recommendations and actions for the future work with the system will be presented. The investigation has been conducted through personal interviews with five property owners. The main issues that the interviews have been based on are their purpose, experiences, perceived complications and future prospects in terms of certification using Miljöbyggnad. The system intends to be cost-effective, simple and to offer a relevant environmental assessment of buildings and the result from the report indicates that this is largely fulfilled. All respondents believe that Miljöbyggnad offers a relevant environmental assessment. All of them also believe that the system is simple except for some complications and 80 % believe that the system is cost-effective. In terms of the future, all interviewed property owners will most likely certify buildings under Miljöbyggnad, some to a greater extent than others. The conclusion from this investigation is that the system needs to be dynamic. Adaption to the social, environmental, technical, economical and legal conditions that prevail is vital. However, it is recommended that Miljöbyggnad retains its simplicity and avoid growing to become too comprehensive.

Purpose: Environmental impact by humans has increased significantly, with the construction industry accounting for 40% of the world's energy consumption. In order to counteract this, the world's demands on sustainable buildings have increased. There are a number of environmental certification systems to help, where Miljöbyggnad is the most common in Sweden. The possibilities for influencing a project are greatest in the early stages, which also applies for environmental work. Therefore, the objective of this study is to investigate how a project classified according to the Miljöbyggnad Silver affects the bidding process for a construction project, in comparison with a similar project without environmental certification requirements. Method: A literature study which aims to form a theoretical framework, a document analysis of a reference project based on provided documents and semistructured interviews with calculation engineers at Serneke Bygg AB in Gothenburg. Findings: The results of the document analysis and interviews contradict each other to some extent. The document analysis shows several aspects that can be influenced by the calculators' work, while the respondents mention only a few differences between a project with or without certification according to Miljöbyggnad Silver. Respondents consider themselves lacking knowledge about environmental construction, while at the same time they are uncertain of how much that is needed. The document analysis, on the other hand, indicates that additional knowledge is required to ensure that the above mentioned aspects are taken into account in the calculation phase in order to ensure that the bid meets the requirements for Miljöbyggnad Silver. Implications: In order to ensure that the environmental building requirements are met in the tender phase, the recommendation is that the calculators, or one employee, will acquire knowledge about Miljöbyggnad. However it depends on the company's ambition regarding the accuracy of the tender if this will be implemented. Their attitude will have significance to how the work process and time aspect will be affected with the increased requirements of knowledge. Limitations: Only one type of environmental certification and one individual project have been selected. The study's goals are considered to be met, but the results and conclusions could have been further strengthened if more projects were studied and interviews had been conducted with the head of the department. / Syfte: Människans miljöpåverkan har ökat markant och bygg- och konstruktionsbranschen står för 40 % av världens energikonsumtion. För att motverka detta har omvärlden ökat kraven på hållbara byggnationer och det finns ett flertal miljöcertifieringssystem som hjälp, där Miljöbyggnad är det vanligast förekommande i Sverige. Möjligheterna att påverka ett projekt är störst i tidiga skeden, vilket även gäller miljöarbetet. Därför är målet med studien att undersöka hur ett projekt klassat enligt Miljöbyggnad Silver påverkar en byggentreprenads kalkylarbete, i jämförelse med ett likadant projekt utan miljöcertifieringskrav. Metod: Litteraturstudie för att bygga ett teoretiskt ramverk, dokumentanalys av ett referensprojekt utifrån tillhandahållna handlingar och semistrukturerade intervjuer med kalkylingenjörer på Serneke Bygg AB i Göteborg. Resultat: Resultatet från dokumentanalysen och intervjuerna motsäger varandra till viss del. Dokumentanalysen visar på flera aspekter som kan påverkas av kalkylingenjörernas arbete, medan respondenterna endast nämner ett fåtal skillnader mellan ett projekt med respektive utan certifiering enligt Miljöbyggnad Silver. Respondenterna anser sig sakna kunskap om Miljöbyggnad, samtidigt är de osäkra på om och vad som behövs. Dokumentanalysen indikerar däremot att ytterligare kunskap krävs för att säkerställa att aspekterna ovan beaktas redan i kalkylskedet. Detta för att kunna säkerställa att anbudet möter kraven för Miljöbyggnad Silver.   Konsekvenser: För att kunna säkerställa att kraven enligt Miljöbyggnad möts redan i anbudsskedet är rekommendationen att kalkylingenjörerna, alternativt en anställd, fördjupar sig inom Miljöbyggnad. Om det görs beror dock på företagets ambitionsnivå gällande noggrannheten i anbudet och deras inställning kommer ha betydelse för hur arbetsprocessen och tidsaspekten påverkas i och med ökat krav på kunskap. Begränsningar: Endast en typ av miljöcertifiering samt ett enskilt projekt har valts. Studiens mål anses vara uppfyllt, men resultatet och slutsatser hade kunnat stärkas ytterligare om fler projekt studerats samt om intervjuer förts med kalkylchefen.

Purpose: Environmental certifications strengthens a contractors environmental profileand means sustainability in regards to the environment. It is of interest to establishwhich obstacles and differences in workflow that environmental certifications cancause and thereby imply challenges in construction. The purpose with this paper is toexamine what impact the environmental certification Miljöbyggnad Silver has on acontractors work in the construction stage with focus on structure and frameworksupplement. Method: To reach the purpose of this paper empirical data have been collected throughinterviews, private documents, and observations of building construction. This researchemploys a qualitative method to get a comprehensive understanding of Miljöbyggnadin construction, where respondents with different occupations and extents of experiencewith Miljöbyggnad have been chosen for interviews. Findings: This research shows that the indicators in Miljöbyggnad that mainly have animpact on construction is Moisture safety, Documentation of building material andPhasing-out of harmful substances. The research shows that the biggest differencebetween conventional construction and construction with Miljöbyggnad is the amountof documentation that is needed. Construction with Miljöbyggnad also differsdepending on what occupation one has. Implications: The conclusion of this research is that there are no great obstacles withMiljöbyggnad Silver in construction. Indicators from Miljöbyggnad impactsconstruction with additional obligations for site management and does not implicate adifference in already established ones. Recommendations following this research is toinvolve and encourage Miljöbyggnad for everyone involved in construction. Limitations: This research is limited to big contractors and the environmentalcertification Miljöbyggnad Silver where focus have been structure and frameworksupplement. Through analyses of indicators and interviews the authors have concludedthat it is structure and framework supplement where impact following Miljöbyggnadexists. The result of this research and its conclusions are considered to apply with othercontractors with similar routines and work flow. / Syfte: Miljöcertifieringar innebär stärkt miljöprofil för företag och hållbart arbete medhänsyn till miljön. Det är av intresse att fastställa vilka hinder och skillnader iarbetsgång som miljöcertifieringar kan vara orsak till och därmed innebära utmaningarför produktionen. Målet med studien är att undersöka vilken påverkan miljöcertifieringMiljöbyggnad Silver innebär för byggentreprenörers arbete i produktionsskedet medfokus på stombyggnad och stomkomplettering. Metod: För att nå målet med studien har empirisk data samlats in genom intervjuer,analys av interndokument, och observation av byggproduktion. Studien har enkvalitativ karaktär för att ge en bredare förståelse av Miljöbyggnad i produktion, därpersoner med olika yrkesroller och erfarenhet av Miljöbyggnad valts att intervjuas. Resultat: Undersökningen visar att de indikatorer från Miljöbyggnad som främstpåverkar produktionen är Fuktsäkerhet, Dokumentation av byggvaror och Utfasning avfarliga ämnen. Studien visar på att den största skillnaden mellan konventionelltbyggande och projekt med Miljöbyggnad är mängden dokumentation. Arbetet medMiljöbyggnad ser också olika ut beroende på vilken befattning man har. Konsekvenser: Slutsatsen är att det inte har identifierats några hinder i produktion förarbete med Miljöbyggnad Silver. Indikatorer i Miljöbyggnad påverkar produktiongenom extra arbetsåtaganden för platsledning och innebär inte en ändring avarbetsgång. Rekommendationer till följd av studien blir att involvera och motiveraarbetet med Miljöbyggnad för alla involverade i produktion. Begränsningar: Studien är begränsad till större entreprenadföretag ochmiljöcertifiering Miljöbyggnad Silver där fokus varit stombyggnad ochstomkomplettering. Utifrån analys av indikatorer och intervjuer har författarna kommitfram till att det enbart är i stadie stombyggnad och stomkomplettering som påverkan ioch med Miljöbyggnad sker. Studiens resultat och slutsatser anses kunna appliceras påandra företag om de har liknande rutiner och inarbetade arbetssätt.