Studiens syfte är att undersöka om, och i så fall hur dagens elever i grundskolan undervisas om hållbar utveckling enligt riktlinjerna i Baltic 21E. Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer av skolledning samt undervisande lärare i NO- och SO-ämnen vid två högstadieskolor i två kommuner i nordöstra Skåne. Baltic 21E:s övergripande mål gäller alla utbildningsnivåer, men anger speciellt för grundskolan att eleverna skall ha ”kompetens, värderingar och färdigheter för att kunna vara aktiva, demokratiska och ansvarsfulla medborgare och för att kunna fatta egna beslut”, samt kunna delta i beslut inom olika nivåer i samhället för att skapa ett hållbart samhälle. Eleverna ska också ha färdigheter, kompetens och relevant yrkesutbildning för sitt framtida arbetsliv. Resultatet visar att eleverna når likvärdiga kunskapsmål trots att de två skolorna bedriver undervisningen olika. Läromedlen är samma eller i vart fall likartade och innehåller de punkter Baltic 21E pekar på. De använda läromedlen uppfyller de normer Baltic 21E anger, varför alla grundskolor har möjligheten att bereda sina elever en tillfredsställande undervisning om hållbar utveckling, men ämnena bör samordnas bättre. Begreppet hållbar utveckling bör markeras med en ”flagga”, så att den ämnesövergripande kopplingen blir tydligare, och lättare att förstå för eleverna.

Ekologisk hållbarhet är en av de tre dimensionerna som är kopplade till det omtalade begreppet hållbar utveckling som har fått mycket uppmärksamhet i dagens samhälle. Båda begreppen hållbar utveckling och ekologisk hållbarhet kan man finna i skolans läroplan för grundskolan. I ämnet biologi kan man läsa om hur svenska skolväsendet ska undervisa om och för en ekologisk hållbarhet. Undervisningen i skolan ska ge eleverna möjligheten att utveckla djupare förståelse och ansvarstagande för vår gemensamma natur och miljö.    I denna studie är syftet att lyfta lärares uppfattningar om ekologisk hållbarhet och hur lärarna arbetar med miljöundervisning i ämnet biologi. En kvalitativ undersökning med semistruktur har använts för att intervjua sex lärare från två olika kommuner i Sverige. I studiens resultat framgår det att det finns en variation av lärares uppfattning om begreppet ekologisk hållbarhet. Samtliga lärare anser att det är viktigt med miljöundervisning och att undervisningen förmedlar vikten av att ta ansvar för vår gemensamma natur och miljö. Slutligen behöver undervisningen bygga på elevers tidigare erfarenheter och kunskaper för att främja lärande

Flertalet studier världen över har visat att ungdomar och skolelever ofta ser pessimistiskt på framtiden i förhållande till miljöfrågor. Negativa känslor som hopplöshet och maktlöshet leder inte sällan till olika psykologiska hanteringsmekanismer som bland annat kan innebära att individen tar avstånd från miljöproblemen, till exempel genom att förneka allvaret eller genom att ta avstånd från ansvar. Lyckligtvis finns också hanteringsmekanismer som utifrån de negativa känslorna kan aktivera även positiva känslor, till exempel hopp. Flera forskare har uppmärksammat betydelsen av hopp för att ungdomar ska hitta motivation för att engagera sig i miljö- och hållbarhetsfrågor, och flera har också framhållit vikten av att hopp och känslomässiga aspekter inkluderas i miljöundervisningen. I den här studien undersöker jag hur några biologilärare på gymnasiet resonerar kring undervisning som kan bidra till att stödja elevers hopp och engagemang i förhållande till miljöfrågor. Studien är kvalitativ och enskilda intervjuer används för att samla in uppgifter kring lärarnas uppfattningar, erfarenheter och idéer om hur miljöundervisningen i biologi kan stödja elevers hopp och engagemang. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod. Resultaten utgörs av sex huvudsakliga kategorier som sammantaget representerar de tillfrågade lärarnas uppfattningar med avseende på betydelsefulla delar i miljöundervisningen som kan stödja elevers hopp och engagemang i miljöfrågor.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka yrkesverksamma lärares upplevelser av möjligheter och utmaningar i sin miljö- och hållbarhetsundervisning. Detta då vi genom egna erfarenheter genom reaktioner från vänner och bekanta eller i samtal med lärare under vår vfu uppfattat No-ämnen, där även miljö- och hållbarhetsundervisningen ingår, som för komplext och abstrakt för att kunna läras ut i åldrarna F-3. I vårt arbete har vi studerat lärare i årkurs F-3 för att undersöka vilka utmaningar och möjligheter som upplevdes i miljö- och hållbarhetsundervisning. Vi har även analyserat traditioner i miljöundervisningen för att diskutera hur komplexiteten i hållbarhetsfrågor kommer fram. För att kunna genomföra vår undersökning använde vi oss av semistrukturerade intervjuer som efter transkribering användes i en innehållsanalys. I resultatet fann vi att lärarnas förmåga att använda närmiljön fungerade som en möjlighet att praktiskt förankra undervisningen samt lägga den på en passande nivå för eleverna. Under utmaningar var det bristen på tid som tydligast framkom.Normerande miljöundervisning med inslag av en faktabaserad tradition, är det perspektiv som dominerar i lärarnas berättelser. Den mer komplexa pluralistiska traditionen var däremot inte så tydlig. / The purpose of this study is to investigate the teachers' perceptions of opportunities and challenges in the environmental and sustainability education. This because through our own experiences and reactions from friends, acquaintances but also conversations with teachers during our internship, we have perceived the subject of science to be conceived as too complex and abstract to be taught in primary school. In our study, we have interviewed teachers in grades K-3 to examine the challenges and opportunities experienced in environmental and sustainability education. We have also analyzed the traditions of environmental education to discuss how the complexity of sustainability issues is portrayed. To carry out our study we used semi-structured interviews and after transcribing them they were used in a content analysis. In the result, we found that teachers' ability to use the local environment served as an opportunity to anchor the practical teaching and put it on a suitable level for the students. The lack of time was the most prominent challenge reported by the teachers. Normative environmental education with elements of a factual tradition, is the perspective that dominates the teachers' stories. The more complex pluralistic tradition, however, was not so clear.

Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur lärare lär inom hållbar utveckling. Denna studie gjordes möjlig när en fortbildningskurs inom hållbar utveckling hölls av Malmö stads projekt, Klimat-X. Projektet Klimat-X innehåller en fortbildningskurs inom hållbar utveckling för lärare. Detta är en kvalitativ studie med tre infallsvinkar; observation, intervju och enkät. Den undersökta gruppen bestod av 31 lärare, med stor spridning avseende ålder på elever och ämnen de undervisade i. 13-22 lärare var närvarande vid fortbildningens olika kurstillfällen. Lärarna observerades under åtta undervisningstillfällen var efter 19 lärare besvarade en enkät. Ytterligare en grupp genomgick en djupintervju.Studiens resultat tyder på att lärarna anser att de lär bäst i en verklighetsanpassad undervisning där de kan relatera till sin vardag. Vidare har detta arbete uppmärksammat att stämningen i en grupp och lokalen är två viktiga faktorer för lärande. Lärares strategier för att tillvarata kunskap är på många sätt olika, dock har denna studie inte funnit någon generell trend. / The aim of this study is to explore how teachers learn sustainable developement. This study was made possible through an in-service training in sustainable development held by the Malmö city project Klimat-X. This is a qualitative study with three explorative approaches; observation, interview and questionnaire. The group that was examined consisted of 30 teachers with different alignment and age category of pupils. The teachers at the different meetings were observed during eight occasions. The questionnaire was answered by 19, and four study subjects were interviewed.The result of this study implicate that teachers claim to learn best in a reality-based education where they are able to relate to their daily situation. Furthermore, the social climate in a group, and the physical setting (classroom) are two important factors for learning. The teachers’ individual learning strategies vary greatly, and this study was unable to find a general trend.

Arbete med hållbar utveckling är ytterst aktuellt i dagens samhälle. I detta arbete spelar lärarna en betydelsefull roll. Skolor kan idag ansöka om att få en miljöcertifiering för att på ett naturligt och engagerande sätt få in och stimulera miljöfrågorna i skolans och förskolans dagliga verksamhet. De två certifieringar som finns idag är Utmärkelsen Miljöskola och Grön Flagg. Vi har framförallt undersökt om elever på en miljöcertifierad skola har ökad insikt inom den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling. Undersökningen bygger på intervjuer med elever på en miljöcertifierad skola och en icke-miljöcertifierad skola. Utifrån de resultat vi fick i vår undersökning kan vi se att eleverna på den mijöcertifierade skolan har denna ökade insikt.

Jag har gjort en undersökning i form av en textanalys av en lokal skolplan samt en kvalitativ intervju. Bakgrunden till arbetet kommer från tidigare undersökningar som visat att skolorna har svårt att nå upp till det nytänkande som kursplanen i geografi kräver.Syftet med min undersökning är att se om jag genom den kommunala skolplanen kan finna stöd för att man i denna kommun satsar på att stärka skolämnet geografi.Min undersökning visar att den lokala skolplanen 2005 – 2008 i kommunen inte lägger stor vikt att satsa på geografiämnet som helhet i skolan. Däremot har jag fått fram resultat som visar att skolorna genom den lokala skolplanen får extra stöd i att utveckla undervisningsmetoder för begreppen demokrati och jämställdhet. Positivt är även att jag funnit att kommunen, genom Naturskolan, satsar på just de geografiska begrepp som många elever enligt tidigare forskning anser svåra, nämligen de naturvetenskapliga.

Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för hur pedagoger tolkar och utvecklararbetet kring begreppet hållbar utveckling utifrån den kunskap de besitter. Teorier omkunskap och hållbar utveckling samt begreppet handlingskompetens är centrala delar iföreliggande studie. Studien utgår från en kvalitativ metod och är grundad påsemistrukturerade intervjuer med sammanlagt sex pedagoger från två förskolor i södraSverige. Studien utgår från två forskningsfrågor: (1) hur förhåller sig pedagoger tillbegreppet hållbar utveckling ur ett lärandeperspektiv samt (2) om normer och värderingarsynliggörs, hur speglas dessa i pedagogernas arbete med kunskapsbildning för hållbarutveckling. Resultatet av studien visar att pedagogers uppfattningar av begreppet hållbarutveckling riktar sig åt de tre dimensionerna ekologisk, ekonomisk och social.Pedagogernas kunskapsbildning grundar sig i fortbildningen Grön flagg eller pedagogernaseget intresse. Främst sker lärandet för hållbar utveckling utifrån ämnen som kan göraskonkreta för barnen, till exempel källsortering och skräpplockning. Pedagogerna beskriversituationer där barnens handlingskompetens speglas. Pedagogerna anser att de verkar somförebilder för barnen. Det är främst den normerande undervisningsformen som synliggörsi pedagogernas beskrivningar av arbetet för lärandet av hållbar utveckling. Den styrs avattityder och värderingar som är grunden för om de agerar för hållbar utveckling.

Syftet med vårt examensarbete är att på ett kvalitativt sätt beskriva hur pedagoger undervisar om hållbar utveckling ur ett miljöperspektiv och hur denna kunskap blir befäst för eleverna. Detta arbete är baserad på kvalitativa intervjuer av sexton elever samt en enkätundersökning av lärare. Vår undersökning har genomförts på två olika skolor, en med miljöutmärkelsen Grön Flagg och en skola utan Grön Flagg. Vi har sett i vår undersökning att många lärare inte vet vad hållbar utveckling innebär. Många lärare har inte stött på begreppet, därför syns det inte i undervisningen. Båda skolorna arbetar med miljöfrågor, men på olika sätt. I undersökningen kunde vi se att skolan med Grön Flagg hade bättre kunskaper om hållbar utveckling ur ett miljöperspektiv, men det var inga stora skillnader mellan skolorna som vi trodde från början.

Vårt syfte med detta examensarbete är att få en inblick i vad miljö är enligt elever och lärare och hur miljö syns i undervisningen. För att ta reda på detta har vi utgått från styrdokumenten och kursplanerna, samt litteratur som behandlar miljöundervisning. Studien baseras på enkätundersökningar med påföljande intervjuer i två klasser i år 3 på två skolor, där både elever och lärare deltagit. Enkätresultatet redovisas i lättöverskådliga tabeller och utdrag ur intervjuerna publiceras i arbetet. Vi vill också undersöka hur styrdokumenten efterföljs i de två undersökta skolorna. Resultatet visar att eleverna har en väldigt vag uppfattning om vad miljö är och mindre än 40 % av de tillfrågade eleverna anser att de har haft miljöundervisning i skolan vid något tillfälle. Resultatet visar även på skillnader mellan de två skolorna när det gäller miljöundervisning och vad de anser att miljö är. / Our purpose with this work is to get knowledge about what environment is according to pupils and teachers and to get knowledge of how we can see environment in the education. In order to find that out we have been working with the legal framework, course plans and literature that concern environment. The study is based on a questionnaire with following interviews in two third-grade classes at two different schools; both pupils and teachers participated. The questionnaire results are presented in a table and extracts from the interviews are published in the paper. We also want to investigate how the formal framework is followed in the two schools. The results show that the pupils have a very vague perception of what environment is and less than 40 % of the asked pupils feel that they have had environmental education in school on some occasion. The results also show the difference between the two schools concerning environmental education and what they consider to be environment.